Sökresultat

https://www.lu.se/artikel/lu-anstallda-flog-mindre-i-fjol - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På senare år har tekniker inom bröstbevarande kirurgi, onkoplastik, utvecklats för att vid behandling av bröstcancer förbättra både det funktionella och estetiska resultatet. Onkoplastik är lika säker som konventionell bröstbevarande kirurgi vid bröstcancer och patienternas hälsorelaterade livskvalitet ökar. Det fra

https://www.lu.se/artikel/brostbevarande-kirurgi-okar-livskvaliteten-och-ar-lika-saker-som-traditionell-kirurgi - 2026-05-30

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Att trivas på jobbet är en förutsättning för både akademisk framgång och frihet, menar vicerektor Jimmie Kristensson. Han leder universitetets nya satsning på jämställdhet och lika villkor. Även arbetsmiljö står högre på agendan än tidigare. Jimmie Kristensson passar på att andas lite frisk luft utanför Wrangel.  Ha

https://www.lu.se/artikel/det-ska-vara-kul-att-ga-till-jobbet - 2026-05-30

Bostadspriser som skjuter i höjden, höga kostnader för byggfel och i värsta fall skador eller ras. En viktig förklaring är att Sverige, till skillnad från alla andra länder i västvärlden, saknar offentliga, oberoende kontroller av nybyggnationer. Det menar byggprofessor Sven Thelandersson som förespråkar en statlig myndighet för byggkvalitet enligt norsk modell. Vid årsskiftet blev Sven Thelanders

https://www.lu.se/artikel/professor-liberaliseringen-av-svensk-byggsektor-har-gatt-langt - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Rekrytering är ett område som universitetet behöver arbeta vidare med. – Där kan vi säkert bli ännu bättre, säger Freddy Ståhlberg, en av projektledarna i forsknings­utvärderingen RQ20. Vid årsskiftet blev de så kallade tvärgående panelernas rapporter klara. Det är fem stycken fördelade på rekrytering, ledarskap och

https://www.lu.se/artikel/rq20-efterlyser-battre-internationell-rekrytering - 2026-05-30

Delfinernas sätt att med ljudsignaler navigera, hitta mat och socialisera – har hittills gäckat forskarna. Josefin Starkhammar, universitetslektor vid avdelningen för Biomedicinsk teknik, har tillsammans med kollegor utvecklat en algoritm som tar oss närmare förståelsen av djurens fenomenala signalsystem. Den nya algoritmen kan i framtiden användas för att skydda delfiner, utveckla ultraljudstekni

https://www.lu.se/artikel/ny-algoritm-tar-oss-narmare-delfiners-kommunikation - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Hagia Sophias omvandling från museum till moské visar tydligt att en sekulär offentlighet, neutral gentemot olika trosuppfattningar, är en omöjlighet i dagens Turkiet. Det menar Ömer Turan, forskare vid Centrum för Mellanösternstudier. Att göra om en kyrka till ett museum skapar inte någon större politisk spänning i

https://www.lu.se/artikel/erdogan-mobiliserar-valjare-genom-att-ater-gora-hagia-sophia-till-moske - 2026-05-30

I dag renoveras många bostäder med syftet att både fräscha upp dem och att minska energianvändningen. Renoveringar leder till förbättringar, men det finns en risk att det inte blev så bra som det var tänkt. För ett få till ett bra inomhusklimat och samtidigt inte använda onödigt mycket energi behövs en helhetssyn där man tar hänsyn till många olika faktorer. Den slutsatsen är ett av resultaten av

https://www.lu.se/artikel/bra-inomhusklimat-och-minskad-energianvandning-kraver-helhetssyn - 2026-05-30

Vi kommer väl alla ihåg de stökiga killarna i klassen. De som snattade, slogs på rasterna och började röka tidigt. En del av dessa var helt enkelt normalt trotsiga och lever nu ett bra och lugnt liv som vuxna. Men för några få var det tidiga varningstecken på risk­beteende som sedan ledde vidare till ett liv präglat av kriminalitet. Nästan alla tonåringar har en tendens att bryta mot regler och no

https://www.lu.se/artikel/nar-barnets-trots-kan-bli-farligt - 2026-05-30

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Rektor Torbjörn von Schantz är övertygad om att ledarskapet vid universitetet är en ödesfråga. – Om vi uppfattas som oförmögna att fatta obekväma beslut är risken att vi får se samma förändring här som på andra ställen till exempel i Danmark – att det kollegiala ledarskapet ersätts av ett renodlat New Public Managem

https://www.lu.se/artikel/rektor-viktigt-ledare-att-kunna-ta-obekvama-beslut - 2026-05-29

Lingvisten Niclas Burenhult tilldelas Einar Hansens svenska forskningspris på 150 000 DK kronor. Niclas Burenhult är ledande expert inom aslispråken, en grupp austroasiatiska språk som talas på Malackahalvön. Han får priset för sin banbrytande forskning om förhållandet mellan språk, kultur och kognition. Årets svenska hederspris går till litteraturvetaren Eva Haettner Aurelius. Niclas Burenhult do

https://www.lu.se/artikel/lingvist-och-litteraturvetare-arets-einar-hansen-pristagare - 2026-05-29

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-knyts-till-marint-centrum-i-simrishamn-samarbete-kring-havs-och-vattenforskning-i - 2026-05-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor internationell studie (BLING III) ska undersöka bästa sättet att ge en viss antibiotika till svårt infektionssjuka i intensivvården. Målet är att få evidens för optimerad antibiotikabehandling och därigenom minska dödstalen till följd av sepsis. Totalt ska studien omfatta 7000 patienter och nu har de första

https://www.lu.se/artikel/ny-stor-studie-anvandning-av-antibiotika-inom-intensivvarden - 2026-05-29

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Samverkan! Ett ord som likt ett mantra upprepas överallt som lösningen på det mesta från psykisk ohälsa till klimatet. Men vad menar man? Och när ska man samverka och med vem? Och ska alla samverka? LUM sökte upp två samverkansforskare för att reda ut begreppet. – Det råder stor begreppsförvirring, bekräftar Eugenia

https://www.lu.se/artikel/samverkan-ett-medel-inte-ett-mal - 2026-05-29

Årets sötaste helg står för dörren. Kanske bakar du pepparkakor, lägger in sill, kokar knäck och sötad risgrynsgröt. Men vad betyder det söta för oss och vad är historien bakom sockrets intåg i vår vardag? – Det söta och det feta har ganska långt tillbaka haft hög status. Därför har det varit naturligt med något sött som gåvor eller att bjuda på vid fest och högtider så långt tillbaka i tiden som

https://www.lu.se/artikel/socker-lyxvaran-som-blev-vardagsmat - 2026-05-30

När samhället inte känns överskådligt eller homogent längre och vi lever i en tid av individualism samtidigt som utmaningarna kräver samarbete mellan olika intressen, ideologier och länder kan det kännas lite övermäktigt. Vi människor behöver känna mening, hopp och motivation för att övervinna svårigheter och hitta nya lösningar. Därför behöver vi förstå mer om existentiell hållbarhet. Under 2022

https://www.lu.se/artikel/hopp-och-mening-ett-hallbart-liv - 2026-05-30

https://www.lu.se/artikel/sa-lever-du-uti-hundrade-ar - 2026-05-30

Värdera medarbetarnas insatser ­annorlunda – det kan vara ett sätt att nå ett mer jämställt universitet. Det menar Rebecca Selberg, ­docent i genusvetenskap. – Det behövs ett bättre helhetsperspektiv på meritering, säger hon. Att det har hänt mycket på jämställdhetsområdet inom Lunds universitet sedan kvinnor tilläts börja studera för 150 år sedan är tydligt. I jämställdhetsstatistiken från 2022 k

https://www.lu.se/artikel/tank-nytt-kring-arbetsinsatser-och-oka-jamstalldheten - 2026-05-30

Idag vet forskarna det mesta om vilka gener som gör att vi föds med just vår blodgrupp. Däremot är inte mycket känt om vad som styr mängden blodgruppsmolekyler hos personer med samma eller liknande blodgrupp. Och det kan spela roll för transfusionssäkerheten. Nu har en forskargrupp i Lund utvecklat ett verktyg som ger svar – och på kuppen löst en 50-årig blodgåta. Studien där det bioinformatiska v

https://www.lu.se/artikel/nytt-bioinformatik-verktyg-loser-50-arigt-blodgruppsmysterium - 2026-05-30