Historisk arkeologi

I ämnet Historisk arkeologi möter studenter människor och samhällen under det vi kallar historisk tid, den tid från vilken det finns bevarat skriftligt källmaterial. Det är perioden från järnåldern och vikingatiden, genom medeltiden och ända fram till nutid som är i fokus.

Inom Historisk arkeologi finns en stark tradition för att studera fält som städer/ urbanisering, landskap och bebyggelse med byar, gårdar och torp, kyrkor, kloster och befästningar, samt vardagslivets materiella kultur med dess föremål, handel och kulturmöten. 

Studenten möter olika former av arkeologiskt källmaterial och tränas i metoder och teorier som gör att vi kan studera det förflutna. Historisk arkeologi är som ämne inriktat på förhållandet mellan materiell kultur, bild och skrift. Det innebär att det också omfattar jämförelser med andra arkeologer över världen som arbetar med liknande frågor. På det viset integreras även mer globala perspektiv i ämnet och i undervisningen. Det nordiska området ses i förhållande till i första hand Europa, den muslimska världen och den europeiska koloniseringen av världen efter ca 1500.

Utbildningens målsättning är att ge färdigheter i hur man studerar och tolkar materiell kultur i historisk tid, där särskild betoning läggs på historisk arkeologiska metoder som t.ex. byggnadsanalys och utgrävning. Utbildningen ger också insikter i hur texter och bilder kan analyseras.

Eftersom Historisk arkeologi är ett historiskt ämne är ett allmänt mål för undervisningen att lära de studerande att på ett självständigt, medvetet och välformulerat sätt skapa föreställningar om det förflutna. För att nå detta kombinerar utbildningen föreläsningar, seminarier, gruppövningar, studiebesök, exkursioner och fältarbete. Såväl skriftliga, som muntliga och praktiska färdigheter tränas.

Kandidatkurs i Historisk arkeologi

Utbildningens tre terminer är uppbyggd stegvis där man den första terminen genom fyra delkurser får grundläggande kunskaper och färdigheter kring historisk arkeologi och sätt att studera det förflutna. Tyngdpunkten är placerad från järnåldern till nutid med exempel huvudsakligen från Skandinavien.

Den andra terminen med tre delkurser vidgas blicken till Europa och världen, man fördjupar sig i ett självvalt tema i en mindre uppsats och lär sig att arbete arkeologiskt med stående byggnader. Äntligen, tredje terminen med tre delkurser, deltar man i en arkeologisk utgrävning, lär sig mera om teori, metodik och etik och genomför en undersökning av ett självvalt historiskt arkeologiskt problem, vilket redovisas i form av en kandidatuppsats.

En fullständig kandidatutbildning i Historisk arkeologi finns på många håll i världen, men i Sverige enbart vid Lunds universitet. 

Kombinera ämnen i kandidatexamen

Kandidatutbildningens tre terminer i Historisk arkeologi kan med fördel kombineras med besläktade ämnen som (förhistorisk) arkeologi, historisk osteologi och antikens kultur och samhällsliv, som finns vid vår institution. (Här kan du läsa mer om hur du sätter ihop din examen.)

Historisk arkeologi kan också kombineras med andra ämnen vid fakulteten som historia, etnologi, konstvetenskap och visuella studier, museologi och idé och lärdomshistoria. En eller två terminer av Historisk arkeologi kan även ingå i andra besläktade kandidatutbildningar.

Mastersprogrammet i arkeologi och antikens historia – teori och praktik

För den som vill utbilda sig vidare efter kandidaten erbjuder institutionen ett mycket attraktivt internationellt 2-årigt mastersprogram där teoretiska, metodiska och praktiska moment blandas. På mastersprogrammet ingår alla institutionens fyra ämnen, och där det finns ett stort inslag av digital arkeologi och GIS.

Efter studierna

Kandidatutbildningen i Historisk arkeologi ger grundläggande kunskaper och färdigheter för arbete med framtagning, förmedling och förvaltning av kulturarv vid t ex grävande institutioner, museer, besökscentra och länsstyrelser – i Sverige eller utomlands.  

Bibliotektsruin
I källaren i biblioteksruinen vid Hovdala (Isabella)
Biblioteksruinen i Hovdala
Biblioteksruinen i Hovdala
Sixten kikar i ett vinkelprisma som används för att sätta ut baslinjerna som man mäter utifrån.
Sixten kikar i ett vinkelprisma som används för att sätta ut baslinjerna som man mäter utifrån.
Sidansvarig: Susanne.Karlssonark.luse | 2024-04-22