Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 572797 sökträffar

Bramsen om dynamik och gränser för diplomati i filippinska fredssamtal

Isabel Bramsen har publicerat artikeln "Transformative diplomacy? Micro-sociological observations from the Philippine peace talks." i International Affairs. Artikeln undersöker dynamiken och gränserna för personlig fredsdiplomati baserat på direkta observationer från de filippinska fredssamtalen. Länk till artikeln i International Affairs.

https://www.svet.lu.se/artikel/bramsen-om-dynamik-och-granser-diplomati-i-filippinska-fredssamtal - 2026-09-29

Vad svensk förvaltning bör ha lärt sig av Coronapandemin

Vilka läxor bör svensk förvaltning ha lärt sig av Coronapandemin? Bland annat att det finns ett tyst men kreativt entreprenörskap i offentlig sektor, och att den öppna svenska strategin inte innebar öppenhet för alla grupper. Se Fredagsmagasinet där två statsvetare, en organisationsforskare och en genusvetare analyserar viktiga lärdomar. Genusvetaren Rebecca Selberg forskar om sjuksköterskors arbe

https://www.svet.lu.se/artikel/vad-svensk-forvaltning-bor-ha-lart-sig-av-coronapandemin - 2026-09-29

Ny antologi: Perspektiv på offentlig förvaltning - Teori i praktiken

Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard redaktörer för en ny antologi. Perspektiv på offentlig förvaltning Teori i praktiken Linda Alamaa, Stina Melander & Ylva Stubbergaard (red.) Resultatet av politiska beslut påverkas i stor utsträckning av vad som sker i den offentliga förvaltningen. Att studera hur förvaltningen styrs och hur den fungerar är därför helt centralt inom samhällsvetenska

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-antologi-perspektiv-pa-offentlig-forvaltning-teori-i-praktiken - 2026-09-29

Mer toppstyrning i svenska ledarskapsprogram för civilsamhället?

Institutionens medarbetare Niklas Altermark och Milka Ivanovska Hadjievska är medförfattare till en ny artikel om ledarskapsutbildning för civilsamhället. Training leaders for the future? Leadership models for emerging and aspiring civil society leaders in Sweden and the UK Undersökningen visar att svenska ledarskapsprogram har en individualistisk syn på ledarskap som har ett starkt fokus på verti

https://www.svet.lu.se/artikel/mer-toppstyrning-i-svenska-ledarskapsprogram-civilsamhallet - 2026-09-29

Bramsen om dilemman med inkludering i fredsprocesser

Isabel Bramsen publicerade just ett PRIO case brief "Controversies of Inclusion in the Colombian Peace Process: The Balancing Act of Introducing New Norms and Gaining Popular Support" där hon diskuterar dilemmat mellan fred och inkludering med utgångspunkt i den colombianska fredsprocessen. I den aktuella frågan diskuteras hur omfattande jämställdhetsfrämjande åtgärder ett fredsavtal bör ha i förh

https://www.svet.lu.se/artikel/bramsen-om-dilemman-med-inkludering-i-fredsprocesser - 2026-09-29

Pacciardi och Berndtsson om framväxten av en "migrationsindustri"

I denna artikel undersöks framväxten av en "migrationsindustri" som ett resultat av europeisk gränsutläggning och säkerhetsoutsourcing för att stävja migrationsströmmarna från Libyen. Den hävdar att hanteringen av migration delvis har delegerats till ett nätverk av sammankopplade privata och offentliga aktörer som utgör en komplex struktur för migrationsstyrning som i slutändan ger upphov till frå

https://www.svet.lu.se/artikel/pacciardi-och-berndtsson-om-framvaxten-av-en-migrationsindustri - 2026-09-29

Sarai-Anne Ikenze har disputerat

Idag har Sarai-Anne Ikenze framgångsrikt försvarat sin avhandling "Policy Choices in African Structural Adjustment: An Exploration of Sectoral Continuity". I den undersöker hon sektoriell kontinuitet inom jordbruks-, utvinnings- och industrisektorerna i tio afrikanska länder söder om Sahara mellan kolonialtiden och strukturanpassningsperioden. Sektoriell kontinuitet förklaras av inhemska intressen

https://www.svet.lu.se/artikel/sarai-anne-ikenze-har-disputerat - 2026-09-29

Statsvetenskapliga institutionens ambassadör firas som jubeldoktor!

Vid doktorspromoveringen 6 maj utsågs Mats Bergquist till jubeldoktor vid Lunds universitet. Bergquist disputerade i statsvetenskap 1970 på en doktorsavhandling om den svenska EEC-debatten i början av 1960-talet. Bergquists yrkeskarriär har varit inom utrikesförvaltningen, där han bland annat varit Sveriges ambassadör i London, Tel Aviv och Helsingfors. Han har alltid hållit god kontakt med instit

https://www.svet.lu.se/artikel/statsvetenskapliga-institutionens-ambassador-firas-som-jubeldoktor - 2026-09-29

Bortom systemskiftet: Mot en ny gemenskap

Niklas Altermark och Magnus Dahlstedt är redaktörer för ny antologi där ledande välfärdsforskare diskuterar Sveriges systemskifte och vägar framåt. Det välfärdssamhälle som skapades i Sverige under 1900-talet har under tre decennier omvandlats i snabb takt. Urholkade socialförsäkringssystem, långtgående marknadslösningar inom välfärdens kärnområden och individualisering av sociala problem har vari

https://www.svet.lu.se/artikel/bortom-systemskiftet-mot-en-ny-gemenskap - 2026-09-29

Jönsson och Bengtsson i Routledge Handbook of Diplomacy and Statecraft

I den nyligen utkomna andra upplagan av Routledge Handbook of Diplomacy and Statecraft (redaktör Brian J.C. McKercher) bidrar Christer Jönsson med kapitlet ”Theorising Diplomacy” och Rikard Bengtsson med kapitlet ”The European Union in International Relations: Great Power under Strain?”. Mer information finns här, på Routledge hemsida.  

https://www.svet.lu.se/artikel/jonsson-och-bengtsson-i-routledge-handbook-diplomacy-and-statecraft - 2026-09-29

Fem djur som beter sig annorlunda i månens sken

Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Proceedings of the Royal Society B visar att månljuset även påverkar däggdjurens aktivitet i mörka tropiska skogar. Bilder från kamerafällor avslöjar att s

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2026-09-29

Kartlagda korngener förbättrar oddsen i kapprustning

Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den globala matförsörjningen. Korn är den femte mest odlade grödan i världen och har ännu större betydelse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2026-09-29

Biolog får tungt EU-anslag

Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet att göra något

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2026-09-29

Robotstudie ger nya insikter i fåglars flaxande

Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utvecklingen av framtidens drönare. Genom att studera fåglars vingslag kan utvecklare av luftfarkoster få viktig in

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2026-09-29

Lundaforskare om årets Nobelpris i fysik: ”Vi har använt artificiella neuronnätverk för att spåra svåra sjukdomar”

Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen bakom Nobelpris brukar oftast har flera decennier på nacken. Så är fallet även med årets Nobelpris i fysik. De b

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2026-09-29

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från Lunds universitet. Marken är till stor del redan upptagen av exempelvis hästhållning. – Vår studie visar att potentialen för bioenergiproduktion på margina

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2026-09-29

Jungfrufödsel – mer än en biblisk legend

Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödsel innebär att ett obefruktat ägg kan utvecklas till en ny individ. Den tekniska termen för detta fortplantningstroller

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2026-09-29

Nederländsk biogeokemist ny hedersdoktor i naturvetenskap

Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin biogeokemi vid Utrecht University. Hon är främst känd för sitt arbete med hur gru

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2026-09-29

Klimatfenomenet El Niño – gammalt som gatan

Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenomenet Southern Oscillation återkommer i de östra delarna av Stilla Hav

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2026-09-29

Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater

Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedslagskratern som lurar någonstans i närheten av grustaget. Den första stenen hittades 2017 av en finsk masterstudent.

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2026-09-29