Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Nyfödda som växer snabbt under de första tre månaderna har som unga vuxna fler riskfaktorer för att senare i livet insjukna i typ 2 diabetes och hjärt- kärlsjukdomar. Det gamla synsättet att det är bra ju snabbare spädbarn växer kommer allt mer på skam. Snabb längdtillväxt liksom snabb viktökning i spädbarnstiden ha

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/framtida-halsorisker-snabbvaxande-bebisar - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En del var man överens om. Men inte särskilt mycket. Några repliker ur debatten: ”Gentest motiverar till ökad hälsomedvetenhet. De är ett steg mot bättre och individualiserad vård.” ”Vi är inte där än. Ni säljer kunskap ni inte har.” Den offentliga debatten i Malmö med rubriken - ”DNA-tester – den enskildes rättighe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/delade-meningar-om-kommersiella-gentest - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Risken att bli fet är två och en halv gång högre för den som har dubbel uppsättning av den mest kända riskgenen för övervikt och fetma. Men bara om fettkonsumtionen är hög. Mindre fett i maten neutraliserar fettgenens skadeverkningar. - Det betyder att det avgörande är vad man äter. I vart fall när det gäller FTO-ge

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/matvanor-viktigare-viktigaste-riskgenen-fetma - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tre koppar kaffe eller te om dagen nästan halverar risken för typ 2 diabetes. Varför, vad i dryckerna som har denna effekt är det ingen som vet. Flera undersökningar har visat på sambandet minskad diabetesrisk och kaffe- eller tekonsumtion. Nu gör en stor undersökning där drygt 38 000 vuxna har följts också det. Och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kaffe-och-te-bra-mot-diabetes - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Amerikanska forskare har funnit ännu ett möjligt nytt användningsområde för metformin. Diabetesmedlet, som trots sin ålder håller ställningarna som ett av världens mest framgångsrika läkemedel, bekämpar också cancer. I kombination med ett cancermedel visar sig metformin vara en utmärkt behandling för att bekämpa en

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/beprovat-diabetesmedel-dodar-cancerceller - 2026-05-21

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Stillasittande ökar insulinnivåerna i blodet vilket är ett tecken på sämre insulinkänslighet och i förlängningen diabetes. Motion har motsatt verkan men motionären som slappar desto mer mellan träningspassen är också i farozonen. Genom att minut för minut mäta pulsen under fyra dygn på friska medelålders män och kvi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/motionssparet-kompenserar-inte-sofflocket - 2026-05-21

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-05-21

Genom att använda mikrodesignade jordmodeller har forskare vid Lunds universitet undersökt hur pyttesmå partiklar av polystyren påverkar bakterier och svampar. Trots att denna nanoplast minskade både bakterie- och svamptillväxten lyckades svampen faktiskt ”städa upp” i sin omgivning och mildra plastens påverkan. – Plastavfall är ett enormt problem idag. Oavsett om det slängs nonchalant i naturen,

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/dammsugareffekt-hos-svampar-kan-halla-nanoplastpartiklar-i-schack - 2026-05-21

Anders Mikkelsen, professor i synkrotronljusfysik och föreståndare för NanoLund, är projektledare för ett nytt centrum som fått medel från Vinnova. Under fem år ska en månghövdad hjärntrust från universitetet och industrin arbeta med hur man skapar hållbara sensorer som kan användas i svåra miljöer. Vinnova satsar på elva nya kompetenscentrum inom områden som är viktiga för en hållbar industri- oc

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fysikprofessor-ska-leda-nytt-excellenscentrum - 2026-05-21

Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid fysiska institutionen, är en av årets Nobelpristagare i fysik! Läs mer om Anne L'Huillier: Nobelpriset i fysik 2023 | Lunds universitet (lu.se)

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nobelpris-till-lund - 2026-05-21

Mats E. Eriksson, professor i paleontologi vid geologiska institutionen, har gjort sig känd för att namnge fossil efter hårdrocksstjärnor. Nu debuterar han med pikareskromanen Death: The Antidote To Misery där både skräckrockare, forskare och konstentusiaster får sitt lystmäte. Mats E. Eriksson är inte bara vanvettigt intresserad av urtidsdjur som dog ut för flera miljoner år sedan. Han hyser även

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/geologiprofessor-gor-skonlitterar-debut-om-death-metal-fossil-och-ond-brad-dod - 2026-05-21

Långflyttande fåglar som flyger flera dagar i sträck skiftar höjd under dygnet, ett beteende som hittills inte har gått att förklara. Men nu är forskare i Lund ett steg närmare gåtans lösning. Mycket tyder på att djuren stiger till extrema höjder dagtid för att kyla ner sig. Tidigare studier har visat att dubbelbeckasiner och trastsångare – två långflyttande fåglar som övervintrar söder om Sahara

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/omvand-ikaroseffekt-kan-ligga-bakom-flyttfaglarnas-extrema-flyghojder - 2026-05-21

Förändringar i syresättning och klimat hade fundamental betydelse för marina miljöer och ekosystem under en av de mest omvälvande tiderna i livets utveckling. Det visar en ny studie där forskare analyserat jod och kalcium i kalkstensprover från Sverige, Estland och Ryssland. Det har länge spekulerats kring storskaliga samband mellan biodiversitet och syretillgång under livets tidiga utvecklingshis

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kallare-klimat-och-syrerika-havsstrommar-lade-grund-moderna-marina-ekosystem - 2026-05-21

Ett bilbränsle bestående av en vätska som en fast katalysator omvandlar till vätgas är något forskare vid Lunds universitet undersöker. Den använda vätskan töms sedan ur tanken, laddas med väte och kan därefter användas på nytt i ett cirkulärt system, som är fritt från växthusgasutsläpp. I två vetenskapliga artiklar har Lundaforskarna visat att metoden fungerar, och även om det fortfarande är grun

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-katalysator-i-bilen-kan-ge-framtidens-flytande-vatgasbransle - 2026-05-21

Nyligen startade ett nytt forskningstema på LINXS Institute of advanced Neutron and X-ray Science. Initiativet heter Environment and Climate och ska samla forskare från olika discipliner för att utnyttja neutron- och röntgentekniker i syfte att utveckla miljövetenskapen. Miljövetenskap är ett brett fält som omfattar allt från studier av sediment till markvetenskap och analyser av atmosfäriska part

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nytt-tema-ska-utveckla-miljovetenskap-med-neutron-och-rontgentekniker - 2026-05-21

Med hjälp av global satellitdata har ett forskarlag kartlagt trädtäcket i världens skyddade naturområden. Studien visar att områden med många stora växtätande djur har ett betydligt mer varierat utbud av träd. Att upprätthålla artrika och motståndskraftiga ekosystem är avgörande för att bevara den biologiska mångfalden och mildra klimatförändringarna. Här spelar megafaunan – de allra största djure

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/elefanter-och-hjortar-bidrar-till-en-rik-mangfald-av-trad - 2026-05-21

Snart är det dags för FN:s årliga klimattoppmöte, COP28. Med start den 30 november möts världens länder för att diskutera det globala klimatsamarbetet och hur klimatmålen från Parisavtalet 2015 ska kunna nås. Vi ställde fem frågor till Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap och Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-fragor-till-markku-rummukainen-infor-klimattoppmotet-cop28 - 2026-05-21

På en åker cirka en mil utanför Lund samlades ett 40-tal entusiastiska forskare en regnig dag i slutet av oktober för att inviga en ny forskningsinfrastruktur, och samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Deras entusiasm handlar om perenna (fleråriga) grödors potential att förändra dagens jordbruk från grunden – där den nya forskningsinfrastrukturen i Alnarp kan bli en viktig pu

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lunds-universitet-bygger-upp-unik-forskningsinfrastruktur-perenna-grodor-tillsammans-med-slu-i - 2026-05-21

Strutshonornas förmåga att hålla huvudet kallt gör att de kan producera fler ägg under perioder med varmare temperaturer. Detta visar ny forskning från Lunds universitet. Strutsen är världens största fågelart och lever ett utsatt liv några av världens mest extrema miljöer med höga temperaturer. I ett halvöken område i Västra Kapprovinsen i Sydafrika studerade ett internationellt forskarlag strutse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/strutshonors-formaga-att-reglera-kroppstemperaturen-paverkar-agglaggningen - 2026-05-21

I över 20 år har ett forskarlag i Lund studerat den i Sverige vanligt förekommande större kustflicksländan. Honorna har tre ärftliga färgformer – varav en ger dem ett utseende som påminner om hannar, vilket skyddar dem från parningstrakasserier. I en ny studie kan forskarna slå fast att denna färgvariation uppstod genom genetiska förändringar för åtminstone fem miljoner år sedan i en specifik regi

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-lost-flickslandans-fargmysterium - 2026-05-21