Sökresultat

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Poliser som ställs inför en akut livsfarlig situation, exempelvis vid ett ingripande mot knivattack, utsätts för ett sådant kraftigt stresspådrag att flera viktiga neurologiska funktioner som perception och minne, kognition och beslutsfattande påverkas. Men även viktiga motoriska funktioner och färdigheter som behöv

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-om-polisers-reaktioner-vid-extrema-akutsituationer - 2026-07-13

Antikroppar är kroppens superhjältar som känner igen och röjer undan sjukdomsframkallande ämnen. Genom att kombinera delar från antikroppar har forskare vid Lunds universitet designat en hybridantikropp som bättre stimulerar immunförsvaret mot både SARS-CoV-2-virus och streptokockbakterier. –  Hybridantikroppen är betydligt bättre än kroppens egna antikroppar på att bekämpa såväl streptokocker som

https://www.medicin.lu.se/artikel/receptet-pa-en-fantastisk-antikropp - 2026-07-13

Det är vanligt att utveckla komplikationer i hjärta och kärl vid diabetes och en orsak till det är att kroppens förmåga att reparera och bilda kärl är nedsatt. Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny substans som visat sig stimulera kärlcellers reparationsförmåga och tillväxt. Vid diabetes får kroppen försämrad förmåga att reparera de kärlskador som sjukdomen orsakar, vilket kan leda ti

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-substans-kan-minska-risken-komplikationer-vid-diabetes - 2026-07-13

Blodkärl som annars skulle slängas har i stället använts till forskning av hur celler i kärlväggen lagrar in fett. Ett nära samarbete mellan kärlfysiologer och thoraxkirurger i Lund gör att forskarna på ett mer naturtroget sätt kan se hur fettupptaget i cellerna kan minskas med farmakologisk behandling. Åderförfettning – ateroskleros – är det enskilda medicinska tillstånd som ligger bakom flest dö

https://www.medicin.lu.se/artikel/intakta-blodkarl-anvandas-att-studera-hur-fett-lagras-i-karlvaggen - 2026-07-13

Filipe Pereira och hans forskarteam har utvecklat ett recept på hur cancerceller kan omprogrammeras till immunsystemets vaktposter, dendritceller. Dessa behövs för att kickstarta och förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancer. Metoden är en lovande strategi för cancerbehandling och projektet som nu tilldelas anslag har som mål att konstruera själva ”fordonet” som ska leverera instruktionen som

https://www.medicin.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-filipe-pereira - 2026-07-13

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-07-13

Ett blodprov som tidigare visat sig ge lika bra resultat som ryggvätskeprov för att identifiera Alzheimers sjukdom har nu testats i den vanliga sjukvården. – Träffsäkerheten var omkring 90 procent även inom primärvården. Det här kan få stor betydelse för alla de som söker till vården med minnespåverkan och misstänkt alzheimer, säger forskarna bakom studien. Var femte kvinna och var tionde man utve

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-testat-i-varden-identifierar-alzheimer-med-hog-traffsakerhet - 2026-07-13

Under två decennierhar forskarna vid Lunds universitets strategiska forskningsområde Stamcellscentrum spänt bågen för att utveckla och förfina stamcellsforskningen med människors förbättrade hälsa i sikte. Nu när 20-årsjubiléet närmar sig är det läge att reflektera över framsteg som gjorts och möjligheter som forskarna ser inom stamcellsforskningen framöver. Stamceller kan göra vilken uppfinnare s

https://www.medicin.lu.se/artikel/fran-vision-till-verklighet-20-ars-spetsforskning-vid-lunds-stamcellscentrum - 2026-07-13

Bostaden är en plats där vi spenderar mycket tid och den har visat sig ha stor betydelse för vår hälsa. Till exempel har forskning visat att boendet är viktigt för livstillfredställelse och välbefinnande för den åldrande befolkningen. Parkinsons sjukdom, som oftast diagnostiseras i 55- till 65 årsåldern, är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna; trots det saknas det kunskap om många bo

https://www.medicin.lu.se/artikel/aspekter-av-boende-personer-med-parkinsons-sjukdom - 2026-07-13

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete. Att gå är alltså mycket mer komplicerat än man kanske tror. Och det finns flera sätt att bedöma gång inom forskningen. Man kan fokuse

https://www.medicin.lu.se/artikel/kognitiv-formaga-ar-en-viktig-komponent-relaterat-till-gangformaga - 2026-07-13

Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt i akuta situationer. Forskningsstudien från Lunds universitet, publiceras i Scientific Reports. Man brukar sammanfatta personligheten i fem egens

https://www.medicin.lu.se/artikel/forlossningslakare-emotionellt-stabilare-de-flesta - 2026-07-13

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2026-07-13

En nobelpristagare och en pionjär har utnämnts till 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2023. Den 24 maj bjuder de på sina insikter om kroppens och själens känslighet i ett öppet seminarium. Att förstå kroppens och själens känslighet, "Understanding the sensitivities of body and mind" är en öppen föreläsning med 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. I den här föreläsning

https://www.medicin.lu.se/artikel/att-forsta-kroppens-och-sjalens-kanslighet-oppen-forelasning-med-2023-ars-hedersdoktorer-vid - 2026-07-13

Flera nobelpristagare, kända forskare och entreprenörer bakom framgångsrika biotech-företag kommer till Lund i maj för att medverka i Lund Spring Symposium, ett internationellt symposium om läkemedelsforskning. Läkemedel är läkarens främsta verktyg när de behandlar sina patienter och förståelsen för hur läkemedel fungerar är fundamental för att kunna vara en bra doktor, menar Lars Grundemar, adjun

https://www.medicin.lu.se/artikel/superstjarnor-till-lund-lakemedelssymposium - 2026-07-13

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner. Under pandemin blev det tydligt vilka möjligheter de genetiska budbärarmolekylerna (mRNA) öppnar upp för, då man för förs

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-raknar-hur-manga-rna-molekyler-som-tar-sig-i-cellen - 2026-07-13

Teresa Ullberg, forskare och docent vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, får Bundy Academys stora pris för sin forskning för att förbättra resultaten vid strokebehandling. Hon leder flera forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om diagnostik, vård och behandling vid hjärnblödning för att i förlängningen bidra till förbättrad vård och riktlinjer. –

https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-forskning-med-fokus-pa-hjarnblodning - 2026-07-13

Din hjärna har en egen liten tvättmaskin som drar igång när du somnar och rensar bort uttjänta proteiner som bildats under dagen. Maskineriet ser till att gamla, skadade eller farliga celler tas om hand. Tacka ditt glymfatiska system för det! När vi somnar, sätter hjärnans tvättmaskin i gång. På forskarspråk kallas den för det glymfatiska system­et och skyddar hjärnan från neurodegenerativa sjuk­d

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-tvattmaskin-gor-rent-nar-du-sover - 2026-07-13

Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen. Det är först när handfunktionen krånglar som vi inser hur mycket v

https://www.medicin.lu.se/artikel/satt-mer-fokus-pa-diabeteshanden - 2026-07-13

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2026-07-13

Runt 25 procent av alla barn lider av långvarig smärta. För några blir livet extra jobbigt med en nedåtgående spiral av nedstämdhet, isolering och samsjuklighet. Nu pågår en studie vid Lunds universitet för att bland annat kartlägga vilken av dessa barn som riskerar att drabbas och hur man kan hjälpa dessa barn. Idag lider runt 25 procent av alla barn i västvärlden av långvarig smärta. Det betyder

https://www.medicin.lu.se/artikel/darfor-kan-barn-behova-lara-sig-leva-med-langvarig-smarta - 2026-07-13