Sökresultat

Bostaden är en plats där vi spenderar mycket tid och den har visat sig ha stor betydelse för vår hälsa. Till exempel har forskning visat att boendet är viktigt för livstillfredställelse och välbefinnande för den åldrande befolkningen. Parkinsons sjukdom, som oftast diagnostiseras i 55- till 65 årsåldern, är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna; trots det saknas det kunskap om många bo

https://www.medicin.lu.se/artikel/aspekter-av-boende-personer-med-parkinsons-sjukdom - 2025-12-26

Personer med neurodegenerativa sjukdomar, såsom kognitiva sjukdom och personer med Parkinson, går långsammare, tar kortare steg och har en ökad variabilitet i sin gång än kognitivt friska. Detta är några aspekter som berörs i Magnus Lindh-Rengifos avhandlingsarbete. Att gå är alltså mycket mer komplicerat än man kanske tror. Och det finns flera sätt att bedöma gång inom forskningen. Man kan fokuse

https://www.medicin.lu.se/artikel/kognitiv-formaga-ar-en-viktig-komponent-relaterat-till-gangformaga - 2025-12-26

Ny studie visar att svenska förlossningsläkare och gynekologer är påtagligt mer emotionellt stabila och mer samvetsgranna, jämfört med majoriteten av övrig svensk befolkning. Utifrån läkarnas personlighet kan man se hur deras beslutsstilar skiljer sig åt i akuta situationer. Forskningsstudien från Lunds universitet, publiceras i Scientific Reports. Man brukar sammanfatta personligheten i fem egens

https://www.medicin.lu.se/artikel/forlossningslakare-emotionellt-stabilare-de-flesta - 2025-12-26

Att rekrytera artrospatienter med mycket smärta till kliniska studier, kan ge felaktigt resultat om forskaren inte tar hänsyn till den naturliga smärtvariationen som förekommer. En forskargrupp från Lunds universitet uppmärksammar nu fallgroparna i forskningsstudier kring artros och publicerar sina rön som en kommentar i The Lancet Rheumatology. Artros är en livslång ledsjukdom som blir allt vanli

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-ifragasatter-visad-effekt-vid-artrosbehandlingar - 2025-12-26

En nobelpristagare och en pionjär har utnämnts till 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten 2023. Den 24 maj bjuder de på sina insikter om kroppens och själens känslighet i ett öppet seminarium. Att förstå kroppens och själens känslighet, "Understanding the sensitivities of body and mind" är en öppen föreläsning med 2023 års hedersdoktorer vid Medicinska fakulteten. I den här föreläsning

https://www.medicin.lu.se/artikel/att-forsta-kroppens-och-sjalens-kanslighet-oppen-forelasning-med-2023-ars-hedersdoktorer-vid - 2025-12-26

Flera nobelpristagare, kända forskare och entreprenörer bakom framgångsrika biotech-företag kommer till Lund i maj för att medverka i Lund Spring Symposium, ett internationellt symposium om läkemedelsforskning. Läkemedel är läkarens främsta verktyg när de behandlar sina patienter och förståelsen för hur läkemedel fungerar är fundamental för att kunna vara en bra doktor, menar Lars Grundemar, adjun

https://www.medicin.lu.se/artikel/superstjarnor-till-lund-lakemedelssymposium - 2025-12-26

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en metod för att mäta hur många RNA-molekyler som levereras in i en cell. Kunskapen är värdefull när man undersöker dosmängd vid RNA-läkemedels– och vaccinforskning, inte minst inom områden som cancer, virus- och bakterieinfektioner. Under pandemin blev det tydligt vilka möjligheter de genetiska budbärarmolekylerna (mRNA) öppnar upp för, då man för förs

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-raknar-hur-manga-rna-molekyler-som-tar-sig-i-cellen - 2025-12-26

Teresa Ullberg, forskare och docent vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, får Bundy Academys stora pris för sin forskning för att förbättra resultaten vid strokebehandling. Hon leder flera forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om diagnostik, vård och behandling vid hjärnblödning för att i förlängningen bidra till förbättrad vård och riktlinjer. –

https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-forskning-med-fokus-pa-hjarnblodning - 2025-12-26

Din hjärna har en egen liten tvättmaskin som drar igång när du somnar och rensar bort uttjänta proteiner som bildats under dagen. Maskineriet ser till att gamla, skadade eller farliga celler tas om hand. Tacka ditt glymfatiska system för det! När vi somnar, sätter hjärnans tvättmaskin i gång. På forskarspråk kallas den för det glymfatiska system­et och skyddar hjärnan från neurodegenerativa sjuk­d

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjarnans-tvattmaskin-gor-rent-nar-du-sover - 2025-12-26

Personer med diabetes drabbas oftare av komplikationer i sina händer än övrig befolkning. I sin avhandling som läggs fram vid Lunds universitet har Mattias Rydberg kartlagt diabeteshanden. – Det finns stor anledning både för dem som har diabetes och för vårdpersonal som möter dessa patienter att vara uppmärksamma på handfunktionen. Det är först när handfunktionen krånglar som vi inser hur mycket v

https://www.medicin.lu.se/artikel/satt-mer-fokus-pa-diabeteshanden - 2025-12-26

En vanlig orsak till hjärtinfarkt och stroke är att åderförfettningsplack brister. Hittills har det varit okänt exakt var i placket som bristningen sker, något som forskare vid Lunds universitet nu kartlagt. Forskarna har även identifierat ett enzym, en markör, som de hoppas ska kunna förutspå vem som är i riskzonen att drabbas av en hjärtinfarkt eller stroke till följd av ett brustet åderförfettn

https://www.medicin.lu.se/artikel/har-brister-aderforfettningsplacket - 2025-12-26

Runt 25 procent av alla barn lider av långvarig smärta. För några blir livet extra jobbigt med en nedåtgående spiral av nedstämdhet, isolering och samsjuklighet. Nu pågår en studie vid Lunds universitet för att bland annat kartlägga vilken av dessa barn som riskerar att drabbas och hur man kan hjälpa dessa barn. Idag lider runt 25 procent av alla barn i västvärlden av långvarig smärta. Det betyder

https://www.medicin.lu.se/artikel/darfor-kan-barn-behova-lara-sig-leva-med-langvarig-smarta - 2025-12-26

Alla vill vi väl leva länge, men vara friska ända till slutet. Men är det ens möjligt att bli riktigt gammal utan att bli sjuk? Olle Melander planerar själv att bli 85 år. Och han har gjort en del livsstilsförändringar för att kunna nå sitt mål. Olle Melander är professor i internmedicin och överläkare vid Skånes universitetssjukhus. Han har nyligen själv gjort en hälsoresa och det är hans egen fo

https://www.medicin.lu.se/artikel/leva-lange-och-vara-frisk-anda-till-slutet - 2025-12-26

Begreppet proaktivt åldrande beskrivs nu för första gången i en vetenskaplig tidskrift. Forskarna bakom artikeln pekar på behovet av ett bredare och synsätt på åldrandet. Begreppet ”proaktivt åldrande” har hittills inte beskrivits i den vetenskapliga litteraturen. I den nyligen publicerade artikeln "‘Proactive aging’ is a new research approach for a new era" i tidskriften Nature Aging pekar forska

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-vetenskapligt-begrepp-kan-forandra-synen-pa-aldrandet - 2025-12-26

I juni 2021 fick den kliniska hjärtstoppsstudien TTM2 stor uppmärksamhet runt om i världen. Studien visade att den gängse behandlingen med nedkylning till 33 grader inte minskar dödligheten eller förbättrar återhämtningen hos medvetslösa patienter som drabbats av hjärtstillestånd utanför sjukhus. Då menade forskarna att studiens resultat skulle påverka riktlinjerna för intensivvård i hela världen.

https://www.medicin.lu.se/artikel/nedkylning-vid-hjartstopp-vad-hande-sen - 2025-12-26

Vad händer om man tussar ihop ett gäng forskare i tumörbiologi med systemutvecklare och AI-forskare? Förhoppningsvis att man med hjälp AI kan koppla ihop en mängd data, som leder till nya behandlingar för njurcancer – det är i alla fall vad forskarna inom EU-projektet KATY tänker sig. Men först måste man hitta ett gemensamt språk som alla yrkesgrupper förstår. – Det är en utmaning men samtidigt ut

https://www.medicin.lu.se/artikel/finns-i-sjon-nya-cancerbehandlingar-med-ai - 2025-12-26

Forskare vid Lunds universitet och EUCAST-laboratoriet i Växjö har hjälpt mikrobiologer i Ukraina att kartlägga bakteriernas resistens hos krigsskadade på sjukhus. Resultaten, som nyligen presenterades i Lancet Infectious Diseases, visar att många av patienterna hade bakterier som var extremt resistenta mot antibiotika. – Jag är ganska hårdhudad och sett det mesta vad gäller patienter och bakterie

https://www.medicin.lu.se/artikel/skrammande-antibiotikaresistens-upptackt-i-krigets-ukraina - 2025-12-26

Lunds universitet inrättar ett universitetsövergripande utvecklingscentrum för avancerade terapier, LU-ATMP. Det är en kraftsamling för att förflytta medicinsk forskning med potential för nya banbrytande terapier till att nå patientgrupper där traditionella läkemedel inte räcker till. – Vi vill bidra till visionen om att Sverige ska bli världsledande inom utveckling och tillgängliggörande av avanc

https://www.medicin.lu.se/artikel/nytt-atmp-centrum-vid-lunds-universitet - 2025-12-26

I juni har många disputationer ägt rum vid Medicinska fakulteten. Här är fyra av dem: Joel Svenssons arbete om den fästingburna parasiten babesia, med fokus på ett nytt sätt att hitta antikroppar. Mi Huangs arbete om DNA-mutationer och gener som reglerar kroppsvikt och påverkar behandling av typ 2-diabetes. Ida Jeremiasens arbete om hur för högt tryck i barns lungor bör behandlas. Katarzyna Radke

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-avhandlingar-om-babesia-lungtryck-neuroblastom-och-gener-som-styr-kroppsvikt - 2025-12-26

Genom att omprogrammera cancerceller till immunförsvarets dendritceller, utvecklar forskare vid Lunds universitet ett nytt behandlingskoncept mot cancer. I ett internationellt samarbete har konceptet framgångsrikt testats på celler från sju olika cancerformer och verifierats i möss. Det handlar om att med rätt medel ”tvinga” cancerceller att utvecklas till celler som ingår i immunförsvaret. Med hj

https://www.medicin.lu.se/artikel/omprogrammerade-cancerceller-tranar-upp-immunforsvaret-mot-cancer - 2025-12-26