Sökresultat

Alfred Larsson, postdoktor i synkrotronljusfysik vid Fysiska institutionen, Lunds universitet, har tilldelats MAX IV:s doktorsavhandlingspris 2026. Priset delades ut i samband med MAX IV:s användarmöte den 19–21 januari 2026. Utmärkelsen går till den bästa doktorsavhandlingen med tydlig koppling till MAX IV under de senaste två åren och lyfter fram forskning som kombinerar vetenskaplig excellens m

https://www.fysik.lu.se/artikel/alfred-larsson-far-max-ivs-pris-basta-doktorsavhandling - 2026-07-15

Fysiska institutionen välkomnar Katerina Lipka, professor i experimentell partikelfysik vid University of Wuppertal och DESY i Hamburg. Hon rekryteras genom Lund University Programme for Global Excellence och ingår i Global Visiting Professors’ Programme, där internationella toppforskare verkar deltid vid universitetet under minst två år. Katerina Lipka tar plats i Lunds internationella forsknings

https://www.fysik.lu.se/artikel/katerina-lipka-ny-gastprofessor-i-partikelfysik-vid-lunds-universitet - 2026-07-15

Fysiska institutionen välkomnar Jennifer Graham, tidigare postdoktor vid Paul Scherrer Institute i Schweiz, som en av Lunds universitets nya Global Research Fellows. Lockades till Lund av ESS och en stark forskningsmiljöEuropean Spallation Source (ESS), som byggs strax utanför Lund, blir en central del av Jennifer Grahams framtida forskning — och var också det som först fångade hennes intresse.– E

https://www.fysik.lu.se/artikel/jennifer-graham-utsedd-till-global-research-fellow-vid-naturvetenskapliga-fakulteten - 2026-07-15

Fysiska institutionen vill hedra minnet av Ragnar Bengtsson, som gick bort den 22 januari 2026. Som professor i matematisk fysik vid LTH och en framstående forskare inom teoretisk kärnstrukturteori satte han djupa avtryck i sitt ämne. Kollegorna och vännerna Sven Åberg och Ingemar Ragnarsson delar här sina minnen av Ragnar och hans betydelse för forskningen och gemenskapen. Bengtssons vetenskaplig

https://www.fysik.lu.se/artikel/till-minne-av-ragnar-bengtsson - 2026-07-15

Anne‑Lise Viotti, forskare vid avdelningen för atomfysik, tilldelas ett femårigt forskningsanslag på 15 miljoner kronor från ÅForsk. Med stödet kan hennes grupp fördjupa och vidareutveckla arbetet med ultrasnabbt extremt ultraviolett ljus, ett område med betydelse för både grundforskning och framtida teknologier. Banar väg för ny förståelse av elektroners rörelserDen process som Anne‑Lise Viotti s

https://www.fysik.lu.se/artikel/stort-forskningsanslag-till-anne-lise-viotti-banbrytande-xuv-studier - 2026-07-15

Lundafysikern Armin Tavakolis forskning kretsar kring en av kvantfysikens mest grundläggande frågor: Vad är egentligen möjligt? Nu belönas han av Kungliga Vetenskapsakademien för sina metoder som hjälper forskare att kartlägga kvantvärldens gränser. När Kungliga Vetenskapsakademien i veckan presenterade årets pristagare fanns fysikern Armin Tavakoli med. Han tilldelas Lindbomska belöningen och upp

https://www.fysik.lu.se/artikel/kva-uppmarksammar-armin-tavakolis-arbete-med-konvexa-optimeringsmetoder - 2026-07-15

Nu inleds arbetet med att upphandla en hyresvärd som vill vara med och utveckla Nanolab Science Village. Det innebär ytterligare en milstolpe för Lunds universitets etablering på det framväxande Science Village – där tillverkning av nanomaterial och halvledarkomponenter blir granne med de stora forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. På Brunnshög i nordöstra Lund växer just nu en världsledande mi

https://www.fysik.lu.se/artikel/nasta-milstolpe-universitetets-vag-till-science-village-hyresvard-sokes - 2026-07-15

Christelle Prinz, professor i fasta tillståndets fysik, får ERC Proof of Concept Grant för sin forskning om att skapa en kostnadseffektiv biosensordiagnostik för att tidigt kunna upptäcka äggstockscancer. Totalt får 55 forskare runt om i Europa 150 000 euro var av European Research Council var för att undersöka den kommersiella potentialen av deras forskning. Alla har de tidigare fått ERC:s Starti

https://www.fysik.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-forskning-om-att-upptacka-aggstockscancer - 2026-07-15

ACTRIS är en europeisk toppmodern forskningsinfrastruktur inom atmosfärforskningen. Nu har Europeiska kommissionen fattat beslut om att även inrätta ett ACTRIS ERIC – ett konsortium för forskningsinfrastruktur kopplat till aerosoler, moln och reaktiva spårgaser med syfte att öka kunskapen om klimatförändringar och luftföroreningar. I konsortiet ingår 17 länder som bidrar till ett brett spektrum av

https://www.fysik.lu.se/artikel/atmosfarsforskningen-i-europa-tar-annu-ett-kliv - 2026-07-15

Pris för bästa vetenskapliga artikel om fundamental kvantfysik från Institutet för kvantoptik och kvantinformation i Wien och ett särskilt erkännande från tunga IOP i Storbritannien. Redan vid 29 års ålder är Armin Tavakoli en lovande stjärna inom den teoretiska kvantfysiken och hans forskning uppmärksammas nu internationellt. - Det är givetvis väldigt roligt, kanske speciellt omnämnandet från IOP

https://www.fysik.lu.se/artikel/ung-kvantfysiker-uppmarksammas-internationellt - 2026-07-15

Partikelfysikern från Lund är en av totalt åtta framstående unga forskare som nu väljs in i den nationella plattformen. Sveriges unga akademi är en plattform som ger yngre forskare en stark röst och möjlighet att tillsammans lyfta blicken och bidra till ett bättre forskningssystem och samhälle. I bred representation från olika forskningsfält och lärosäten utvecklas forskningspolitiska förslag, int

https://www.fysik.lu.se/artikel/ruth-pottgen-invald-i-sveriges-unga-akademi - 2026-07-15

NY AVHANDLING I ULTRASNABB FYSIK: Genom att beskjuta en atom med en kort laserpuls kan en elektron fås att kastas ut och lämna sitt tidigare sammanhang. Vad händer då med den, vart tar den vägen? I sitt avhandlingsarbete utvecklar Hugo Laurell en metod som gör det möjligt att studera utskjutna elektroner och deras beteenden. Hans arbete kan få betydelse för utvecklingen av nya material och inom fo

https://www.fysik.lu.se/artikel/hugo-studerar-vilsna-elektroner - 2026-07-15

NY AVHANDLING I PARTIKELFYSIK: Timea Vitos vill ta fram exakta prognoser för viktiga mätningar vid partikelacceleratorer som Large Hadron Collider vid Cern. Med sitt avhandlingsarbete hoppas Timea hoppas kunna underlätta sökandet efter ny fysik bortom standardmodellen och öka vår förståelse av de grundläggande partiklarna och deras växelverkan i universum. Vad handlar din avhandling om? - Den bäst

https://www.fysik.lu.se/artikel/hon-utvecklar-forutsagelser-med-hog-precision-acceleratoranlaggningar - 2026-07-15

Rök från kanadensiska skogsbränder har färgat New Yorks luft gul men det varma vädret skyddar just nu Sverige från att de farliga partiklarna ska blåsa in. Det säger Erik Swietlicki, professor i kärnfysik vid Lunds universitet i Radio P4 Malmöhus i en kort intervju klockan 12.45 den 8 juni. Lyssna till intervjun med Erik Swietlicki på Radio P4 Malmöhus webbplats.

https://www.fysik.lu.se/artikel/hogtryck-skyddar-sverige-fran-de-kanadensiska-rokpartiklarna - 2026-07-15

Professor emerita Cecilia Jarlskog har tilldelats det prestigefyllda priset EPS High Energy and Particle Physics Prize. Hon tilldelas priset för att ha upptäckt ett sätt att bestämma en egenskap som kallas CP-brott för både kvarkar och leptoner. CP-brott innebär att vissa partikelreaktioner beter sig annorlunda när man samtidigt byter tecken på partiklarnas laddningar och  deras positioner. Det är

https://www.fysik.lu.se/artikel/prestigefyllt-pris-till-cecilia-jarlskog - 2026-07-15

I det område där ljus och materia möts, gör Mattias Bertolino en teoretisk undersökning av fotojonisering. Med fokus på flerfotonjonisering och dess samspel med ädelgasatomer utforskar han det intrikata samspelet mellan extremt ultraviolett ljus och infraröda fält. Hans mål är att förbättra vår förståelse av de grundläggande interaktionerna mellan ljus och materia genom att reda ut de komplexa fak

https://www.fysik.lu.se/artikel/ny-avhandling-utforskar-fotojoniseringsdynamiken - 2026-07-15

Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4,5 miljarder år sedan har ända sedan urminnes tider gäckat världens astronomer. Den gängse uppfattningen har länge va

https://www.fysik.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2026-07-15

Birger Schmitz, professor i geologi och verksam vid fysiska institutionen, har belönats av Meteoritical Society. Han får priset The Barringer Medal and Award för sin forskning om meteoriter och nedslagskratrar. Prisutdelningen sker under augusti 2023. Grattis Birger, hur känns det? – Bra, och stärkande för ett ibland sviktande självförtroende. Mest tillfredställande är att kunna visa dem som stött

https://www.fysik.lu.se/artikel/birger-schmitz-far-prestigefyllt-pris - 2026-07-15

Som en av två forskare i Sverige får Anne L'Huillier ett ERC Proof of Concept Grant. Totalt 66 forskare från 14 olika länder får anslag i ERC:s andra utlysning för 2023. Anne L'Huillier, professor i atomfysik vid fysiska institutionen och associerad medlem i NanoLund, får finansiering från Europeiska forskningsrådet (ERC) för projektet "SICEP, Single-shot, high repetition rate detection of the Car

https://www.fysik.lu.se/artikel/erc-proof-concept-grant-till-anne-lhuillier - 2026-07-15

Korrosionsresistenta metalliska material behövs bland annat till raketmotorer, kärnkraftverk och kemiindustrin. Ofta används en legering av nickel, krom och molybden. Men en ny studie visar att denna legering rostar på ett sätt som tidigare inte varit känt. Byggnader, transportmedel, konstverk och musikinstrument – nästan överallt i samhället stöter vi på metalliska material. Det som begränsar liv

https://www.fysik.lu.se/artikel/lundafysiker-avslojar-brister-i-korrosionsresistent-metalliskt-material - 2026-07-15