Sökresultat

För 100 år sedan överlevde i bästa fall svårt blödarsjuka upp i 20-årsåldern. Idag kan man med hjälp av genterapi helt bota sjukdomen. Då:Blödarsjuka (hemofili) innebär att kroppen inte producerar en av de koagulationsfaktorer som behövs för att blodet ska levra sig på ett normalt sätt. Det beror på en mutation i en gen som sitter på x-kromosomen. Fram till slutet av 1950-talet var gåtan om blödar

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-blodarsjuka - 2026-07-17

Vi lever längre och mår bättre. Andelen äldre i befolkningen ökar och idag är över en halv miljon av Sveriges befolkning över 80 år. Nu är det inte tal om ättestupor utan i stället forskning om äldre, åldrande, hälsa och livskvalitet. Då:I mitten på 1800 -talet var medellivslängden i Sverige runt 44 år för män och 47 år för kvinnor. Det finns många berättelser som handlar om att man knuffat gamla

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-aldre-och-aldrande - 2026-07-17

Från 0 till över 90 procents överlevnad - behandlingen av akut lymfatisk leukemi (ALL) är en framgångssaga för barn. Då:Vid akut lymfatisk leukemi (ALL ) sker mutationer i arvsmassan och sjukdomen kännetecknas av att bitar av kromosomer byter plats eller att det bildas extra kromosomer i cellerna. Hela 85 procent av alla barn som får cancer drabbas av just ALL som är en typ av blodcancer som, bero

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-all - 2026-07-17

För 100 år sedan ledde ofta svår njursvikt till döden, eller så var patienten tvungen att tillbringa hela sitt liv i sängen. Idag finns olika typer av dialysmetoder som renar blodet från slaggprodukter. Den främsta behandlingen vid kronisk njursvikt är dock transplantation. Då:Njurarna renar vårt blod från gifter och slaggprodukter som vi sen kissar ut. När de inte fungerar uppstår njursvikt och m

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-dialys - 2026-07-17

Från inlåsning i underjordiska hålor, flera dagars långa bad och med tvångsvård som en självklarhet. Till precisionsmedicin för hjärnan, där forskarna idag letar biomarkörer för att kunna ge rätt individuell behandling och låta patienten bli delaktig i sin egen vård. Då: Under antiken knöts de fyra elementen till olika kroppsvätskor och skilda temperament. Jord var till exempel kopplad till svart

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-psykiska-sjukdomar - 2026-07-17

Före 1921 var dödligheten i diabetes skrämmande hög. Ett barn som insjuknade levde endast upp till ett och ett halvt år efter diagnos. Idag är diabetes inte längre en gåta och forskare kan odla fram insulinproducerande celler från patientens egen hud. Då: Diabetes har varit känd i tusentals år, även om orsaken till sjukdomen varit omtvistad. En del läkare hävdade att diabetes var en nervsjukdom, a

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/da-nu/da-nu-diabetes - 2026-07-17

Transplantation av stamcells-deriverade dopaminceller till hjärnan vid Parkinsons sjukdom Om studien och syfteParkinsons sjukdom medför en förlust av nervceller som tillverkar signalsubstansen dopamin. Det leder till en brist på dopamin i hjärnan som ger upphov till de typiska rörelseproblemen vid Parkinsons sjukdom (såsom långsamhet, skakningar, stelhet).Tillgängliga läkemedel ersätter tillfällig

https://www.medicin.lu.se/forskning/patientstudier/transplantation-av-celler-till-hjarnan-vid-parkinsons-sjukdom-stem-pd - 2026-07-17

2023  2021  2019  2018  2017 Fotografier från tidigare prisceremonier Är du intresserad av ett fotografi från någon av de tidigare prisceremonierna, som inte finns på denna webbsida?Kontakta: Ann Ivarsson, kanslidirektör +4646-222 80 71ann [dot] ivarsson [at] med [dot] lu [dot] se

https://www.medicin.lu.se/samverkan/stiftelser/eric-k-fernstroms-stiftelse/fernstromspriserna/bilder-fran-prisceremonierna - 2026-07-17

Uppdragsutbildning Kursen innehåller lärarledd undervisning i block med föreläsningar, seminarier i grupp och examinationer, självstudier och individuellt arbete. Alla ingående delmoment är obligatoriska och kursdeltagare samlas på Skånes universitetssjukhus i Lund vid tre tillfällen under kurstiden. Kursen arrangeras av Medicinska fakulteten, Institutionen för hälsovetenskaper i Lund i samarbete

https://www.medicin.lu.se/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/uppdragsutbildning-inom-medicin-vard-och-halsa/kursutbud/mr-kurs-rontgensjukskoterskor-och-bma-75hp - 2026-07-17

Uppdragsutbildning Denna kurs svarar mot Socialstyrelsens delmål a2 (SOSFS 2015) och delmål STa4 (HSL-FS) för ST-läkare. Kursen innebär lärarledd undervisning fördelat över två heldagar. Utöver föreläsningar består kursen av interaktiva moment i stor- eller smågrupp och en mindre förberedelseuppgift. Alla delmoment är obligatoriska. Kursen ges på Forum Medicum i centrala Lund.  Kursen arrangeras a

https://www.medicin.lu.se/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/uppdragsutbildning-inom-medicin-vard-och-halsa/kursutbud/kurs-st-lakare-etik-mangfald-och-jamlikhet - 2026-07-17

Distanskurs. Uppdragsutbildning Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet erbjuder ett utbildningspaket för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor som vill arbeta på en strålbehandlingsavdelning. Utbildningen består av tre delkurser på sammanlagt 45hp. Som sjuksköterska eller röntgensjuksköterska på en strålbehandlingsavdelning ställs särskilda krav på dig. Du arbetar nära cancer

https://www.medicin.lu.se/utbildning-pa-grund-och-avancerad-niva/uppdragsutbildning-inom-medicin-vard-och-halsa/kursutbud/utbildning-i-stralbehandling - 2026-07-17

Bevakningens ändamålLunds universitet bedriver kameraövervakning i syfte att förebygga, förhindra, upptäcka och beivra brottsliga gärningar inom de byggnader och anläggningar där universitetet bedriver verksamhet, och därmed skydda sin personal, sina gäster och sin egendom från brottsliga gärningar. Rättslig grundDen behandling av personuppgifter som sker i samband med kameraövervakning är nödvänd

https://www.medicin.lu.se/kamerabevakning - 2026-07-17

Det är viktigt att det finns personer som vill delta i utvecklingen av nya läkemedel och behandlingar. Det bidrar både till forskningsframsteg och till att fler får bättre hälsa. Innan nya läkemedel eller nya behandlingar är klara att tas i bruk genomgår de många tester och kontroller. I slutfasen av utvecklingen utförs tester under strikt kontrollerade former på ett antal frivilliga personer i kl

https://www.medicin.lu.se/forskning/delta-i-forskningsstudie - 2026-07-17

Rösten förändras ständigt under livet, dock inte lika påtagligt som efter målbrottet. För kvinnor börjar åldersförändringarna redan i klimakteriet. Rösten blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen. Många känner att de inte längre riktigt kan lita på sin röst, vilket i sig kan medföra att man undv

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/rosten-efter-klimakteriet - 2026-07-17

”Menstruationscykeln utgör en störande faktor, p-piller rubbar det naturliga tillståndet, kvinnor är mer resurskrävande och deras kärl för små” Förklaringarna är många när det handlar om varför man inte inkluderat kvinnor i forskningsstudier. För oss är det självklart att kvinnor och män ska få samma goda vård. Då behöver forskning om kvinnors och mäns hälsa bedrivas i samma utsträckning. Sedan 19

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/krangliga-kvinnor - 2026-07-17

Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig – och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid Lunds universitet, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår. Pernilla Ny har i många år mött kvinnor i klimakteriet – kvinnor som inte sällan tas på sängen av värmevallningar,

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/battre-klimakterievard - 2026-07-17

Det står en stor kartong med hönsägg på bänken i Sofie Mohlins laboratorium. De har levererats under morgonen och snart ska de läggas in i inkubatorns 37-gradiga värme, för att embryot ska kunna utvecklas. Redan 42 timmar efter befruktningen, kan forskarna påbörja sina experiment för att studera hur cancersjukdomen neuroblastom utvecklas. Sofie Mohlin är docent i molekylär fysiologi och forskare v

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/agg-kan-hjalpa-oss-att-forsta-neuroblastom - 2026-07-17

Jul och nyår är familjens högtider med glädje, fest, omtanke och gemenskap. Men för många kan det istället innebära en tid av ensamhet, ekonomisk utsatthet och ökad risk för alkohol- och spelberoende. Men det finns hjälp att få mot beroendesjukdomar. Det visar inte minst en ny forskningsstudie om spelberoende. Rent evolutionärt har hjärnans belöningssystem haft till uppgift att motivera oss att gö

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/jul-och-nyar-personer-med-beroende-extra-utsatta - 2026-07-17

Det är torsdag förmiddag och dags för miniatyrhjärnorna att få lunch. Temperaturen i cellinkubatorn är behagliga 37 grader, perfekt klimat för en liten hjärna. Anna Falk förbereder den näringslösning som cellerna behöver för att kunna växa. De celler som gjort den märkvärdiga transformationen från hudceller till stamceller och sedan till hjärnans nervceller. Den lilla modellen av hjärnan kallas or

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/matdags-miniatyrhjarnorna - 2026-07-17

Nano betyder att något är extremt litet. En miljarddel av en meter. De celler som ska undersökas i ett transmissionselektronmikroskop måste först snittas till 50 nano­meter – vilket motsvarar en tusendel av ett hårstrå. Sedan sorteras de pyttesmå snitten med hjälp av en liten pensel. En pensel vars strå består av en enda ögonfrans. – Man skulle nästan kunna säga att det handlar om nano-carpaccio,

https://www.medicin.lu.se/forskning/vad-forskar-du-om/det-osynliga-blir-synligt - 2026-07-17