Avhandling
Torsdagen den 11 oktober, 2007, klockan 10.15 försvarade Anna Lihammer sin avhandling, "Bortom riksbildningen. Människor, landskap och makt i sydöstra Skandinavien" i Kulturens auditorium, Kulturen Lund, Tegnerplatsen Lund.
Abstract: Den danska riksbildningen presenteras vanligen som en linjär process som knyter ihop forntida hövdingar med den moderna nationalstaten. Avhandlingen fokuserar de små berättelserna bortom den stora berättelsen om Danmark.
Avhandlingen argumenterar för att den tidigare forskningen kring den danska riksbildningen kan delas in i tre huvudlinjer: 1. Den danska riksbildningen ses som en långdragen process som börjar under tidig järnålder, 2. Ett danskt rike i 700-talet fokuseras, vilket anses manifesterat i en rad monument, 3. Den danska riksbildningen ses som ett vikingatida fenomen knutet till kungarna i Jellingedynastin.
Sju huvudsakliga problemkomplex i denna forskning diskuteras: 1. Nationalismens betydelse, 2. Etnicitet och etnogenes, 3. Fokus på eliter, 4. Fokus på män, 5. Begreppet centralplats, 6. Begreppen hövding och kung, 7. Begreppen rike och stat.
Avhandlingen bygger på ett landskapsarkeologiskt perspektiv. Landskap ses primärt som en socialt konstruerad kontext. Varken den naturliga eller den kulturella dimensionen räcker i sig. Maktens monument betraktas som anspråk snarare än bevis på makt. Effekten av sådana anspråk berodde på reaktionerna hos de som mötte dem. Termerna medmakt och motmakt används för att beskriva dessa reaktioner analytiskt. Begreppen inifrånperspektiv och utifrånperspektiv används för att analysera människors relationer till de lokala landskapen.
Fyra områden undersöks i ett landskapsarkeologiskt perspektiv: östra Blekinge, Lundaslätten i Skåne, Ätradalen i Halland, och ön Bornholm.
Avhandlingens slutsatser är att 1. Människor öster om Öresund mötte det danska riket annorlunda och betydligt senare än vad som vanligen antas, 2. Det finns inga processer, bara aktörer och klungor av händelser, 3. Händelser måste studeras i ett aktörsperspektiv, 4. Vi måste ändra våra utgångspunkter och uppmärksamma annorlunda historiska perspektiv och berättelser, 5. Det fanns ingen riksbildningsprocess.
Abstract: Den danska riksbildningen presenteras vanligen som en linjär process som knyter ihop forntida hövdingar med den moderna nationalstaten. Avhandlingen fokuserar de små berättelserna bortom den stora berättelsen om Danmark.
Avhandlingen argumenterar för att den tidigare forskningen kring den danska riksbildningen kan delas in i tre huvudlinjer: 1. Den danska riksbildningen ses som en långdragen process som börjar under tidig järnålder, 2. Ett danskt rike i 700-talet fokuseras, vilket anses manifesterat i en rad monument, 3. Den danska riksbildningen ses som ett vikingatida fenomen knutet till kungarna i Jellingedynastin.
Sju huvudsakliga problemkomplex i denna forskning diskuteras: 1. Nationalismens betydelse, 2. Etnicitet och etnogenes, 3. Fokus på eliter, 4. Fokus på män, 5. Begreppet centralplats, 6. Begreppen hövding och kung, 7. Begreppen rike och stat.
Avhandlingen bygger på ett landskapsarkeologiskt perspektiv. Landskap ses primärt som en socialt konstruerad kontext. Varken den naturliga eller den kulturella dimensionen räcker i sig. Maktens monument betraktas som anspråk snarare än bevis på makt. Effekten av sådana anspråk berodde på reaktionerna hos de som mötte dem. Termerna medmakt och motmakt används för att beskriva dessa reaktioner analytiskt. Begreppen inifrånperspektiv och utifrånperspektiv används för att analysera människors relationer till de lokala landskapen.
Fyra områden undersöks i ett landskapsarkeologiskt perspektiv: östra Blekinge, Lundaslätten i Skåne, Ätradalen i Halland, och ön Bornholm.
Avhandlingens slutsatser är att 1. Människor öster om Öresund mötte det danska riket annorlunda och betydligt senare än vad som vanligen antas, 2. Det finns inga processer, bara aktörer och klungor av händelser, 3. Händelser måste studeras i ett aktörsperspektiv, 4. Vi måste ändra våra utgångspunkter och uppmärksamma annorlunda historiska perspektiv och berättelser, 5. Det fanns ingen riksbildningsprocess.