Sökresultat

En av de forskare vid Lunds universitet som tilldelats anslag från Barncancerfonden är Karolin Hansén Nord. Hon forskar på osteosarkom, en typ av skelettcancer som främst drabbar barn och unga. Drivkraften ligger i de forskningsresultat hon och forskargruppen nått hittills, och hon tror att deras behandlingsprototyp kan vara relevant för fler cancerformer än bara osteosarkom. Barncanceröverlevnade

https://www.medicin.lu.se/artikel/29-miljoner-kronor-till-barnonkologisk-forskning-vid-lunds-universitet - 2026-05-13

Patienter med hjärtinfarkt som får en snabb tilläggsbehandling med blodfettssänkande medicin, har en betydligt bättre prognos än de som får behandlingen sent, eller inte alls. Forskarna bakom studien menar att baserat på resultaten, skulle 100-200 nya hjärtinfarkter, stroke och dödsfall kunna förhindras i Sverige varje år. Kortfakta om studien: Klinisk forskning//Peer review-granskad publikation//

https://www.medicin.lu.se/artikel/hjartpatienters-liv-kan-raddas-med-enkel-medicinering - 2026-05-14

De senaste åren har de digitala vårdalternativen för patienter med knä- och höftartros ökat kraftigt – inte minst på grund av pandemin. Men hittills har det inte gjorts några studier som har jämfört effekten av de digitala vårdinsatserna med de traditionellt fysiska. I en studie som publiceras i tidskriften JAMA Network Open, har forskare jämfört de två artrosskolorna. Cirka var fjärde person över

https://www.medicin.lu.se/artikel/digital-och-fysisk-artrosskola-ger-samma-resultat - 2026-05-13

När ett barn visar sig ha nedsatt hörsel – tänk då på att orsaken kan vara mitokondriell sjukdom. Det rådet ger Lundaforskare som tillsammans med amerikanska kollegor undersökt ett ovanligt stort antal personer med mitokondriell sjukdom. De har sett att det är avgörande var i DNA mutationen finns för när hörselnedsättningen debuterar. På det amerikanska sjukhuset Children´s hospital of Philadelphi

https://www.medicin.lu.se/artikel/typ-av-mutation-styr-horselnedsattning-vid-mitokondriell-sjukdom - 2026-05-13

För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra celler. Studien publiceras i Nature Communications och är ledd från Lunds universitet. För första gången har forskare kunnat visa hur en cell stänger dörren för fria radikaler – små syremolekyler som ibland behövs, men som även kan skada våra c

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/sa-stanger-cellen-ute-farliga-radikaler - 2026-05-13

TEMA FORSKNING SOM VÄCKER KÄNSLOR Vissa forskningsområden består över tid, andra försvinner och nya tillkommer. Reaktionerna och känslorna som forskningen väcker är olika och beror ofta på vems känslor och reaktioner som avses: den stora allmänheten, en enskild grupp eller forskarkollektivet. Idéhistorikern Anna Tunlid disputerade på den svenska genetikens framväxt, från sent 1800-tal till runt 19

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/reaktioner-pa-forskning-forandras-ofta-over-tid - 2026-05-14

TEMA FORSKNING I EN OROLIG VÄRLD. I en ideal värld hade Forsknings­institutet för psykologiskt försvar på Campus Helsingborg kanske inte ens existerat. Men situationen i omvärlden har lett till uppmärksamhet, ökad forskningsfinansiering och ett stort intresse från övriga samhället att samverka. – Hela forskningsinstitutet bygger på att det finns oro i omvärlden och vi skulle kunna vara tio gånger

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/forsknings-institutet-psykologiskt-forsvar-vi-skulle-kunna-vara-tio-ganger-storre - 2026-05-14

Ett nytt initiativ har startat där universitetet bjuder in sina nya långväga medarbetare till gemensamma aktiviteter under året. I slutet av augusti hälsades nya internationella medarbetare med familjer välkomna till ett nytt läsår i Universitetshuset. Särskilt inbjudna medarbetare bjöds på mingel och finfika till musik från Albin Rickmans trio, studenter vid Musikhögskolan i Malmö.Tillställningen

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/nya-internationella-medarbetare-valkomnas-av-universitetet - 2026-05-14

Resultaten från höstens resvaneundersökning visar att en majoritet av universitetets medarbetare (cirka 80 %) tar sig till jobbet genom att gå, cykla eller åka kollektivt till jobbet. Vilket är fler än andra större verksamheter i Lund. Men det är möjligt att få ännu fler att pendla hållbart genom satsningar på kollektivtrafik och cykelfrämjande åtgärder på campus. Årets resvaneundersökning genomfö

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/lus-medarbetare-bast-pa-att-pendla-hallbart-till-jobbet - 2026-05-14

Forskare vid Lunds universitet utvecklar en ny typ av genterapi som omprogrammerar cancerceller inuti tumörer till immunceller vilka kan hjälpa immunsystemet att bekämpa cancer. Deras metod, som nu publicerats i tidskriften Science, kan leda till mer effektiva behandlingar för svårbehandlade cancerformer. Omprogrammering av cancerceller till immuncellerTidigare forskning av teamet visade att tre s

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-typ-av-genterapi-omprogrammerar-cancerceller-inuti-tumorer-till-immunceller - 2026-05-13

Kan nya sätt att leverera cytostatika mer precist till tumören minska risken för biverkningar? Det studerar en forskargrupp vid Lunds universitet och de utgår från tumörsjukdomen osteosarkom. I två vetenskapliga artiklar beskriver man ett sätt att med hjälp av cytostatikaladdade mikro- och nanopartiklar leverera läkemedel in i cancerceller, frisätta cytostatikan och därigenom orsaka celldöd hos tu

https://www.medicin.lu.se/artikel/trojansk-hast-levererar-cytostatika-i-cancerceller - 2026-05-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Antalet ungdomar och unga vuxna i Sverige som har typ 1-diabetes har sannolikt underskattats grovt och kan vara 2-3 gånger fler än beräknat. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret. Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyi

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-unga-typ-1-diabetiker-grovt-underskattat - 2026-05-13

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Med en ny och mycket känslig metod har brittiska forskare visat att kroppen även efter långvarig typ 1 diabetes fortsätter att producera insulin i små mängder. Det bevisar att det finns levande insulinceller kvar, menar de och argumenterar för att upptäckten kan vara viktig enligt devisen "så länge det finns liv fin

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/de-flesta-typ-1-diabetiker-producerar-eget-insulin - 2026-05-13

Den australiensiska bogong-fjärilen använder Vintergatans stjärnor som kompass under sina årliga 100-milsresor till svala grottor i inlandet. Det visar en banbrytande studie som också avslöjar att jordens magnetfält spelar en viktig roll för den gåtfulla fjärilens navigation. Bogong-fjärilen 'Agrotis infusa' är anspråkslöst gråbrun, lever i Australien och har en hjärna med storleken av en tiondels

https://www.biologi.lu.se/artikel/nattfjaril-anvander-stjarnor-och-magnetfalt-som-kompass - 2026-05-13

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-05-13

Nyligen fångade ett nytt instrument på det fyra meter stora VISTA-teleskopet vid det Europeiska sydobservatoriet i Chile in sitt första stjärnljus. Det markerar starten för en ny era i astronomin, där forskare ska kartlägga himlen i aldrig tidigare skådad detalj. Instrumentet, som fått namnet 4MOST, eller Multi-Object Spectroscopic Telescope, tar inte vanliga bilder av natthimlen. I stället samlar

https://www.fysik.lu.se/artikel/ett-nytt-oga-mot-universum-oppnas-i-chile - 2026-05-13

Professorerna Marta Pertegás Sender och Jeremias Adams-Prassl har utsetts till fakultetens hedersdoktorer. Marta Pertegás SenderProfessor Marta Pertegás Sender, universitetet i Maastricht, inledde sin karriär inom akademin som doktorand i Leuven och disputerade år 2000 på en avhandling om gränsöverskridande patentintrång. Som nydisputerad arbetade Marta som lärare och forskare vid universitetet i

https://www.jur.lu.se/artikel/hedersdoktorer-2025 - 2026-05-13

En viktig målsättning med precisionsmedicin är att minska risken för fel och att göra rekommendationer inom hälso- och sjukvården mer träffsäkra, men för att nå hela vägen krävs bättre evidens. Ett internationellt konsortium lett av Paul Franks vid Lunds universitet presenterar nya riktlinjer som kan bidra till att öka den kliniska relevansen av forskning inom precisionsmedicin. Författarna till e

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-ska-forskningen-inom-precisionsmedicin-bli-mer-traffsaker - 2026-05-13

Hur når vi verklig påverkan med vår forskning och hur ska vi samverka för att forskningsresultat ska få genomslag? Ett sätt är att delta i sammanhang där beslutsfattarna sitter. Två nyligen genomförda aktiviteter har varit på EU-nivå och i riksdagen. Diskussion i Europaparlamentet om hur mobilitet påverkar bostads- och klimatkrisenHur parkeringspolitik påverkar både bostadsbristen och klimatomstäl

https://www.ses.lu.se/artikel/samverkan-i-praktiken-tjanstevetenskap-och-politik - 2026-05-13

Hallå där forskningskoordinator Marianne Hall och professor Henrik Smith, båda CEC, som nyligen varit på policyspaning i Bryssel med forskare från profilområdet Naturbaserade framtidslösningar. Berätta Marianne, varför reste ni till Bryssel? – Vi ville komma ner till Bryssel och diskutera på plats med företrädare för kommissionen, folkvalda och intresseorganisationer om vilka forsknings- och kunsk

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/pa-policyspaning-i-bryssel - 2026-05-13