Användning av cookies

Lunds universitet använder cookies för att se till att webbplatsen fungerar korrekt och för att förbättra din upplevelse.

Läs mer i vår cookiepolicy

Sökresultat

Filtrera

Nollställ filter

Filtyp

Din sökning på "credit fc prix Visitez le site Buyfc26coins.com Commande de FC 26 coins exécutée en quelques minutes.Z8L1" gav 20284 sökträffar

Prekonceptionell halsa 20181218

Prekonceptionell hälsa och rådgivning Kvinnor och mäns levnadsvanor inför graviditet påverkar fostret och det blivande barnets hälsa. Under våren 2019 ges en utbildning i Prekonceptionell hälsa och rådgivning vid Lunds universitet. Utbildningen är den första kursen i Sverige inom prekonceptionell hälsa, vilket gör den unik i sitt slag. Den riktar sig till barnmorskor generellt, och i synnerhet til

https://www.medicin.lu.se/sites/medicin.lu.se/files/prekonceptionell_halsa_20181218.pdf - 2026-06-17

Polygenic pathways shape white matter vulnerability to Alzheimer’s disease-related pathophysiological changes

Background: The accumulation of amyloid-β1−42 (Aβ1−42) peptides and phosphorylated-Tau181 (p-Tau181) tangles from the preclinical stages of Alzheimer’s disease (AD) has led to a biological definition of the disease. However, among Aβ1−42-positive individuals, cognitive decline onset varies, and some never develop symptoms. Genetic influences on molecular pathways and their interactions with protei

Methane and carbon dioxide fluxes over a lake : Comparison between eddy covariance, floating chambers and boundary layer method

Freshwaters bring a notable contribution to the global carbon budget by emitting both carbon dioxide (CO2) and methane (CH4) to the atmosphere. Global estimates of freshwater emissions traditionally use a wind-speed-based gas transfer velocity, kCC (introduced by Cole and Caraco, 1998), for calculating diffusive flux with the boundary layer method (BLM). We compared CH4 and CO2 fluxes from BLM wit

No title

Abstract in French La morphologie verbale de personne-nombre se développe lentement chez les apprenants adultes (suédophones) de français L2. Ce développement, chez eux, ne semble pas relié au développement syntaxique, mais possiblement à des facteurs de fréquence de ces formes dans l’input. On ne peut pas non plus considérer les pronoms sujets chez ces apprenants comme des marqueurs de personne (