Filtyp
Denna uppsats berör markägares förvaltningsrättsliga ansvar enligt 10 kapitlet Miljöbalken. Ansvaret, som omfattar även markägare som inte har bidragit till markföroreningen, grundas på principen om att förorenaren skall betala. Uppsatsen utgår från ett verkligt fall och illustrerar de svårigheter som idag finns med att avgöra markägaransvaret. Uppsatsen betonar miljörättens särställning inom juri
Det kommunala självstyret är historiskt starkt förankrat i det svenska samhället. I 1862 års kommunalförordningar erhöll kommunerna mer makt och självbestämmande. Flera indelningsreformer ökade möjligheterna för kommunerna att klara det ekonomiska ansvar som det inneburit att ansvara för det sociala skyddsnätet. Kommunerna gavs också möjlighet att själva bestämma över sin nämndorganisation, att sa
Som alla andra områden av vårt rättsystem så existerar inte arvsrätten i ett vakuum. Rätten påverkas av sin omgivning. En reglering kan ses som ett fält där olika intressen kämpar om att påverka regleringens innehåll och därmed också utseende. Hur en reglering ser ut är beroende av hur maktförhållandena mellan dessa olika påverkande faktorer inom regleringen ser ut. Grunden för arvsrätten är allts
CFC-regler infördes i Sverige år 1990. Detta regelverk tillämpades ytterst sällan. Den största anledningen till detta var att indirekta andelar i utländska bolag vid den tidpunkten inte kunde läggas till grund för beskattningen. Således kunde beskattning undvikas om ett holdingbolag användes för att äga andelar mellan svenska bolag och lågbeskattade bolag. I doktrin har denna brist i lagstiftninge
Det svenska konkurrensrättsliga sanktionssystemet innefattar i dagsläget två sanktionsmöjligheter vid överträdelser av kartellförbudet nämligen konkurrensskadeavgift samt skadestånd. Den senaste stora ändringen av KL gjordes den 1 augusti 2002 då ett eftergiftssystem infördes vilket i stora drag innebar att ett företag kunde få eftergift eller nedsättning av konkurrensskadeavgiften om företaget an
Den svenska Arbetsdomstolen har debatterats och ifrågasatts under nästan hela sin existens. Debatten kring domstolen har främst rört de domare som nomineras av arbetsmarknadens organisationer. Kritikerna menar att dessa kan utgöra ett hot mot rättssäkerheten genom att intresseledamöterna har så starka band till de organisationer som nominerat dem att de inte kan förhålla sig helt organisationsneut
Diskriminering av äldre är ett reellt problem såväl ur internationellt som nationellt perspektiv, trots det saknas rättigheter som enbart riktar sig mot äldre människor inom internationell rätt. Detta har uppmärksammats i FN: s resolution nr 46/91, vilken särskilt behandlar betydelsefulla behov för äldre människor. FN har också uppmanat samtliga stater att upprätta egna nationella handlingsplaner
Sverige har sedan 1 januari 1999 en ny miljölagstiftning, en miljöbalk. Genom den upphävdes många tidigare lagar som rörde miljön, däribland miljöskyddslagen. Syftet med miljöbalken är tvådelat&semic dels skall balken bidra till att på sikt nå en hållbar utveckling, dels skall överskådligheten och tydligheten förbättras genom en enda samlad lagstiftning. Genom miljöbalken införs ett antal allm
Den 28 december 2006 antog Europaparlamentet och rådet ett direktiv om situationen på den inre marknaden för tjänster. Uppsatsen utreder i vad mån detta direktiv skapar en verkligt integrerad inre marknad för tjänster. När man för några år sedan undersökte hur den inre marknaden såg ut insåg man att det fanns ett mycket stort antal problem som inskränkte den fria rörligheten. Uppsatsen behandlar o
Internationaliseringen av svensk rätt och framförallt svenskt näringsliv ökar ständigt och därmed ökar behovet av internationell rättsenhet även på det avtalsrättsliga området. Trots detta står avtalslagen kvar i princip oförändrad sedan 1915 och Sverige har dessutom valt att inte tillträda den avtalsrättsliga delen av CISG (United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Good
Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den utveckling mot en starkare prejudikatbundenhet för svenska domstolar som en del svenska rättsvetenskapsmän anser ha skett och den uppmaning till en sådan starkare bundenhet som professor Lars Heuman har argumenterat för. Detta är en uppmaning till domstolarna att betrakta prejudikat som auktoritetsskäl istället för, såsom varit brukligt i svensk rätt, rationali
Arbetet handlar om barn som brottsoffer och behandlar barnets rättsskydd vid brottmålsprocessen. Barn som brottsoffer är en särskilt utsatt grupp i samhället, vilken därav har behov av särskilda regler i processen för att erhålla rättsskydd. Syftet med detta arbete är att undersöka barnets rättsskydd i samband med att barn misstänks vara utsatta för våldsbrott genom att redogöra för aktörsskapen o
Kvittning i konkurs tillhör de så kallade kritiska kvittningsfallen där kvittningsförutsättningarna måste förelegat vid viss tidpunkt. Vid kvittning i konkurs är denna tidpunkt då konkursbeslutet meddelades. Bortsett från att kvittning i konkurs är ett kritiskt kvittningsfall är det de facto samma rättsfigur som allmän civilrättslig kvittning, men med den skillnaden att vissa fordringar tillåts an
