Sökresultat

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/epigenetiken-kan-bana-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2026-06-19

En internationell forskargrupp som leds av Åsa Mackenzie vid Lunds universitet har beviljats ett anslag på 90 MSEK från Aligning Science Across Parkinson’s (ASAP) Initiative, i samarbete med The Michael J Fox Foundation for Parkinson’s Research (MJFF). Anslaget ska användas till att fördjupa kunskapen om behandling av Parkinsons sjukdom, med särskilt fokus på depression, ångest och andra psykiatri

https://www.medicin.lu.se/artikel/90-msek-till-sakrare-behandling-av-psykiatriska-och-kognitiva-symtom-vid-parkinsons-sjukdom - 2026-06-20

Edstrandska stiftelsen delar ut tre av Sveriges största konststipendier samt fyra stipendier till nyexaminerade Masterstudenter. I samarbete med Konsthögskolan i Malmö visas alla stipendiaterna i en grupputställning som öppnar den 22 oktober. Edstrandska stipendiestiftelsen har i år tilldelat ett stipendium om 500 000 kr vardera till konstnärerna Melanie Kitti, Sandra Mujinga och Matti Sumari. Vid

https://www.khm.lu.se/artikel/edstrandska-stiftelsens-stipendiater-2026 - 2026-06-19

Edstrandska stiftelsen delar ut tre av Sveriges största konststipendier samt fyra stipendier till nyexaminerade Masterstudenter. I samarbete med Konsthögskolan i Malmö visas alla stipendiaterna i en grupputställning som öppnar den 22 oktober. Edstrandska stipendiestiftelsen har i år tilldelat ett stipendium om 500 000 kr vardera till konstnärerna Melanie Kitti, Sandra Mujinga och Matti Sumari. Vid

https://www.konstnarliga.lu.se/artikel/edstrandska-stiftelsens-stipendiater-2026 - 2026-06-19

Intervju med Emma Sparr, professor i fysikalisk kemi vid kemiska institutionen, om nätverksbidraget EXCITE. Stort grattis, Emma! Du och flera kollegor från Lunds universitet, tillsammans med forskare vid andra svenska lärosäten, har fått 1,2 miljoner kronor i nätverksbidrag från Vetenskapsrådet (VR) för att ta fram ett underlag för ett excellenskluster med titeln EXCITE: Excellence Cluster for Inn

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/potentiellt-nytt-excellenskluster-vill-utforska-mjuka-material-framtidens-teknik - 2026-06-19

En ny stor internationell studie ledd från Lunds universitet, visar att man nu kan identifiera personer med Alzheimers sjukdom innan de har några symtom. Det går även att förutsäga vem som kommer försämras inom de närmaste åren. Studien publiceras i Nature Medicine och kommer lägligt mot bakgrund av att nya läkemedel nyligen utvecklats mot Alzheimers sjukdom, menar forskarna bakom studien. Drygt 1

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/alzheimers-kan-diagnostiseras-innan-symtom - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör fö

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2026-06-19

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det nya forskningscentrumet – Wallenberg centrum för molekylärmedicinsk forskning vid Umeå universitet – ingår i en nationell plan för att Sverige ska återta sin världsledande position inom medicinsk forskning. Bakom centrumet står Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse tillsammans med bland andra Umeå universitet och

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/storsatsning-pa-forskningscentrum-i-umea-0 - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsät

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Mångårig diabetes, höga blodsocker och högt blodtryck – är de tre viktigaste riskfaktorerna för diabetiska ögonskador. En 73 årig kvinna i Brasilien har dem alla men hon har inte ett spår av ögonförändringar trots att hon haft typ 1 diabetes i 69 år. Hon och andra enstaka som slipper komplikationer kan ge forskarna

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanskott-diabetes-i-69-ar-men-inga-ogonskador - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European S

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2026-06-19

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Klara Anna Capova är en gästforskare som har arbetat med temat  A Plurality of Lives som snart avslutar sitt arbete på Pufendorfinstitutet. Hon är en en sociokulturell antropolog som är verksam vid Durhams universitet i Storbrittanien.Vad är din bakgrund?Jag är en sociokulturell antropolog med specialistkompetens in

https://www.pi.lu.se/artikel/jag-ar-fascinerad-av-universum-och-mansklighetens-plats-i-det - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. - De allt snabbare växande genetiska kunskaperna gör det möjligt att för första gången i grunden förstå vanliga sjukdomar som diabetes, säger Eric Lander. Han är en av världens mest betydelsefulla forskare inom genetik och systembiologi och sedan många år medlem i Lunds universitets Diabetescenters vetenskapliga råd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/i-vara-gener-finns-svaret-pa-manga-sjukdomsgator - 2026-06-19

Blomrika vägkanter kan locka hungriga humlor, men riskerar samtidigt att vara farliga för de surrande små insekterna. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds universitet. Den aktuella studien har undersökt vilken roll som vägkanter spelar för humlor. Å ena sidan kan blomsterfyllda vägkanter vara värdefulla eftersom de bidrar med livsmiljöer för växter och ger föda till pollinerande insekter. Å

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer - 2026-06-19

Christopher Rääf leder ett nytt forskningsprojekt som ska utveckla nya metoder för att analysera risker och upptäcka farliga CBRNE-ämnen som kan användas vid terrorattentat i svensk miljö. Målet är att förbättra beredskapen mot terrorattentat och minska samhällets sårbarhet för hot från farliga ämnen. Det fyraåriga forskningsprojektet ”Antagonistiska CBRNE-hot” finansieras av Myndigheten för samhä

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-skyddar-samhallet-mot-farliga-amnen-och-terrorhot - 2026-06-19

I en studie från förra året visade en forskargrupp vid Lunds universitet att gravida kvinnor med preeklampsi har en tydlig obalans i sin tarmflora jämfört med friska gravida. Nu startar forskargruppen en ny klinisk studie för att undersöka om probiotika kan ha en positiv inverkan på tillståndet. Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, är en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-probiotika-gora-skillnad-gravida-med-okad-risk-preeklampsi - 2026-06-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett internationellt konsortium av forskare, bland andra från Lunds universitet, har granskat och analyserat proteinkodande gener från nästan 46 000 personer och kopplat sällsynta DNA-förändringar till typ 2-diabetes. Studien, som är en av de största kända i sitt slag, innehåller data från personer med europeiskt, af

https://www.medicin.lu.se/artikel/stor-sekvensstudie-kopplar-sallsynta-dna-forandringar-till-typ-2-diabetes - 2026-06-19