Sökresultat

För att studera hur hjärnan fungerar och utveckla nya tekniker för behandling av neurologiska sjukdomar har forskare vid Lunds universitet utvecklat vävnadsvänliga och flexibla mikroelektroder som är ungefär en tiondel så tjocka som ett hårstrå. Nu har tre av doktoranderna i forskargruppen precis disputerat. Hjärnan är den mest komplicerade struktur vi känner till och den ligger bakom vår intellig

https://www.medicin.lu.se/artikel/tre-i-rad-hattrick-hjarnelektroder - 2025-10-11

Några frågor till Pavla Kruzela, som leder ”Career Development Workshop” för masterstudenter. Ett 40-tal personer deltar. Vad handlar denna workshop om?– Jag har hållit i den här workshopen i två år på institutioner inom Samhällsvetenskapliga fakulteten. Den vänder sig till studenter från Service management och tjänstevetenskap, Strategisk kommunikation och nu även Lunds Tekniska Högskola. Fokus ä

https://www.ses.lu.se/artikel/viktiga-kunskaper-det-framtida-yrkeslivet - 2025-10-11

Bakterier utvecklar ständigt nya resistensmekanismer för att motverka effekterna av antibiotika. För att utveckla nya antibiotika som kan övervinna resistensen är det viktigt att förstå hur resistensen fungerar. Med hjälp av så kallad kryo-elektronmikroskopi (kryo-EM) har forskare vid universiteten i Lund och Hamburg upptäckt molekylära detaljer i en viktig mekanism bakom antibiotikaresistens. Upp

https://www.medicin.lu.se/artikel/nobelprisvinnande-mikroskopiteknik-avslojar-mekanismer-bakom-bakteriers-antibiotikaresistens - 2025-10-11

Staden är den perfekta platsen för att studera natur och hur människan påverkar den, menar Johan Kjellberg Jensen. I en ny avhandling från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) fördjupar han sig i just samspelet mellan växter, djur och människor i den fysiska miljö som städer utgör. Många av oss förknippar ”natur” med något man åker i väg till landsbygden för att uppleva. Men natur finns ab

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/staden-vart-viktigaste-ekosystem - 2025-10-11

Det fortsätter där allt började. När Professor Sune Sunesson nu har blivit vetenskaplig rådgivare efter sex år som föreståndare för Pufendorfinstitutet flyttar han tillbaka till sitt gamla rum som vetter åt husets baksida. Han är glad över att arbetet med institutet nu tar en annan form – som kommer att handla om att blicka både framåt och bakåt. Det var i detta rum han kom att arbeta den största

https://www.pi.lu.se/artikel/sune-sunesson-blickar-framat-i-sin-nya-roll-som-institutets-vetenskapliga-radgivare - 2025-10-11

Pufendorfinstitutets nya föreståndare Ann-Katrin Bäcklund fick en intensiv start då hon började sitt nya jobb mitt i ansökningsperioden för höstens Teman. När den processen nu är avklarad ser hon fram emot att hitta sin nya arbetsrytm och få tid för att fördjupa sig i forskningen vid institutet samt fortsätta att utveckla verksamheten. Hennes främsta uppdrag blir att öka kännedomen om Pufendorfins

https://www.pi.lu.se/artikel/mot-institutets-nya-forestandare-ann-katrin-backlund - 2025-10-11

Lösningen till ett brott kan ibland finnas i ljudupptagningar, men det kräver såväl en träffsäker som rättssäker bedömning. Med hjälp av logopedi, AI, matematik och maskininlärning utvecklar forskare vid Lunds universitet en metod som ska hjälpa polisens utredningar framåt. Det började med ett telefonsamtal från utredare hos polisen.– De tänkte utanför boxen och undrade om det fanns några på logop

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskarnas-uppfinning-hjalper-polisen-att-identifiera-misstankta-brottslingar - 2025-10-12

Lina Rosengren forskar om vad som krävs för att upprätthålla livstillfredsställelse trots Parkinsons sjukdom. Den 17 december förra året la hon fram sin avhandling i rehabiliteringsmedicin från en av MultiParks forskargrupper. Här förklarar hon de viktigaste rönen och framtida utmaningar inom området.   Berätta om din forskning! Jag arbetar deltid som läkare inom rehabiliteringsmedicin och restera

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/avhandlingsintervju-med-lina-rosengren - 2025-10-11

Att förebygga sjukdomar kan handla om stadsplanering och arbetsmiljö. Det handlar om kunskap och om att göra personliga val som gynnar din hälsa. Men det är också en fråga om jämlikhet. Forskarnas uppgift är att göra alternativen tydliga. Vi lät överläkaren och docenten i arbets- och miljömedicin Maria Albin och professor emeritus i socialmedicin Sven-Olof Isacsson reda ut begreppen under några ol

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forebygga-sjukdom-manga-faktorer-i-samspel - 2025-10-11

3000-6000 miljarder kronor. Så mycket subventioneras fossila bränslen globalt årligen. Förnybart får långt mindre än hälften. Jakob Skovgaard, statsvetare och expert på klimatskadliga subventioner, har koll på hur länder bör agera för att kunna dra ner på stödet till fossil energi. – Få känner till det här. Många tror till och med att det är tvärtom, att förnybart får så mycket stöd medan fossil e

https://www.svet.lu.se/artikel/trots-satsningar-pa-fornybart-fossil-energi-subventioneras-dubbelt-sa-mycket - 2025-10-11

Gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol … De flesta av oss har hört den, Taubes klassiska Sjösala vals som skildrar ett Sverige i försommarskrud. Men hur lätt är det egentligen att hitta de traditionella ängsblommorna idag, när allt fler arter är hotade? Och – handen på hjärtat – skulle du ens känna igen dem? Att det är kris för den biologiska mångfalden på jorden torde inte ha undgått någon id

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/sju-sorters-blommor-ett-hotat-kulturarv - 2025-10-11

Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds universitets Diabetscenter, om sitt avhandlingsarbete med sömnhormonet melatonin. En av r

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2025-10-11

Antalet ungdomar och unga vuxna i Sverige som har typ 1-diabetes har sannolikt underskattats grovt och kan vara 2-3 gånger fler än beräknat. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, som genomförts med hjälp av Nationella Diabetesregistret. Den så kallade Diabetes Incidens Studien, DISS, har sedan 1983 följt nyinsjuknandet i diabetes hos unga svenskar.Eftersom DISS är ett av få register som sa

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/antalet-unga-typ-1-diabetiker-grovt-underskattat - 2025-10-11

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. Barn som haft autoantikroppar innan

https://www.gppad.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-10-11

Amanda Sjögren, vars arbete vi tidigare skrivit om vid flertalet tillfällen, har nu färdigställt och fått sin första studie publicerad under sin tid som doktorand. Nedan beskriver Amanda forskningen som hon och hennes kollegor genomfört i studien.   En viktig del av artrosforskningen är inriktad på att fördjupa förståelsen av sjukdomen på molekylär nivå. Det finns inga botemedel mot artros men gen

https://www.artrosportalen.lu.se/artikel/artros-pa-molekylar-niva-lar-dig-mer - 2025-10-11

Fel att se på samhällsvetenskaplig forskning som antingen en jakt på publiceringar i smala vetenskapliga tidskrifter, eller samhällsnyttig. De problem som representanterna för Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO) lyfter fram är relevanta, men samtidigt väl kända och utmanade av enskilda forskare och finansiärer, menar organisationsforskaren Anna Jonsson. Samhällsnytta är en av flera

https://www.ehl.lu.se/artikel/forskning-excellens-och-samverkan-inte-antingen-eller - 2025-10-11

Cancer har tagit över rollen som vanligaste dödsorsaken bland diabetiker. Tidigare under en lång period tid var det hjärt- kärlsjukdomarna som tog flest liv. Detta enligt en stor brittisk undersökning som under 18 år följt utvecklingen med fler än 300 000 med diabetes. Det är forskare från Imperial College i London som publicerat den nya kartläggningen i tidskriften The Lancet Diabetes & Endocrino

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hjart-och-karlsjukdom-inte-langre-varst - 2025-10-11

Anknytningen mellan barn och fäder bygger på barnets anknytning till sin mamma. Åtminstone är det så i Italien där fäderna inte deltar i sina barns omvårdnad i lika hög grad som i Sverige. Det visar en ny studie som Lundapsykologen Elia Psouni har gjort tillsammans med kollegor från Italien. Nu vill hon göra samma studie i Sverige för att se om en delad föräldraförsäkring kan göra skillnad. För at

https://www.psy.lu.se/artikel/italienska-pappor-deltar-mindre-i-barnens-omvardnad - 2025-10-11

Barn som haft autoantikroppar innan de insjuknat i typ 1-diabetes har också haft en obalans i tarmfloran, visar tidigare forskning. I en ny studie ska forskare vid Lunds universitet och Region Skåne inom ramen för ett europeiskt forskarnätverk undersöka om probiotika från tidig födsel kan förhindra utvecklingen av typ 1-diabetes hos barn med ökad genetisk risk. – Hypotesen är att probiotika ska fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-studie-kan-probiotika-forhindra-typ-1-diabetes - 2025-10-11

En ny studie som har gjorts av forskare i Taiwan visar att typ 1-diabetiker som har en nära familjemedlem med typ 2-diabetes tycks ha ökad risk att utveckla komplikationer. En allt mer angelägen uppgift för forskarna är att skilja på de olika diabetessjukdomarna för att rätt individ ska få bästa förutsättningar för rätt behandling. Inte minst på LUDC är precisionsmedicin ett prioriterat område. Me

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetiker-med-typ-2-diabetes-i-familjen-tycks-ha-okad-risk-komplikationer - 2025-10-11