Sökresultat

Ett enkelt urinprov kan bedöma återfall av njurcancer i ett tidigt skede, vilket kan bespara patienterna täta röntgenundersökningar med allt vad det innebär av strålning, oro och kostnader. Det visar en ny internationell forskningsstudie ledd från Lunds universitet. Resultaten har nu publicerats i European Urology Oncology. Varje år diagnostiseras drygt 400 000 personer i världen med njurcancer. K

https://www.medicin.lu.se/artikel/urinprov-kan-bedoma-aterfall-av-njurcancer - 2026-04-20

Verktyg för generativ AI (GenAI eller GAI) kan ha en plats i utbildningssammanhang, men dessa verktyg innebär också utmaningar. Vi lär oss alla om dessa frågor tillsammans, och det är viktigt för lärare att ha öppna samtal med studenterna om användningen av GenAI i studierna. Den här artikeln innehåller förslag på hur du kan starta och upprätthålla sådana diskussioner med dina studenter. Ignorera

https://www.education.lu.se/artikel/prata-med-dina-studenter-om-generativa-ai-verktyg - 2026-04-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Det finns stor vetenskaplig och klinisk erfarenhet inom äldreforskningen i Sverige som bör utnyttjas nu, när den behövs som mest. Vi är beredda att stödja Socialdepartementet, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och SKR och föreslår att man aktiverar det nyinrättade äldreforskarrådet på Socialstyrelsen. Det skrive

https://www.case.lu.se/artikel/debatt-involvera-experter-pa-aldrande-att-skydda-aldre-mot-covid-19 - 2026-04-19

Kalhyggen anses ofta vara negativa för den biologiska mångfalden, varför hyggesfritt skogsbruk diskuteras som ett mer gynnsamt alternativ. Men kan det vara så att kalhyggen – med rätt förvaltning i ett landskapsperspektiv – skulle kunna gynna vissa arter? På senare tid har det blivit allt vanligare att hitta fåglar och dagfjärilar på kalhyggen, arter som normalt trivs på exempelvis slåttermarker o

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/forvaltning-av-kalhyggen-att-gynna-vissa-arter - 2026-04-19

Många mår psykiskt dåligt under pandemin och värst verkar det vara för de som redan är utsatt för socioekonomiska ojämlikheter. Men vem drabbas egentligen hårdast när restriktioner, ensamhet, nedstämdhet blivit vardag? Det har forskare från Lunds universitet försökt att ta reda på i en tvärsnittsstudie där unga vuxna pekas ut som en särskilt sårbar grupp. Efter över ett år med coronapandemin har v

https://www.medicin.lu.se/artikel/hur-sarbara-ar-vi-i-en-pandemi-och-vem-drabbas-egentligen-hardast - 2026-04-19

Riksbanken rekordhöjer räntan – energipriserna skjuter i höjden. Hur påverkar bistrare ekonomiska tider hur vi klär oss? Historiskt sett har recession inte inneburit att vi slutat klä oss elegant. Däremot har vi återanvänt kostsamma festkläder och istället köpt enskilda lyxprodukter. Och kortare kjolar i tider av lågkonjunktur är en myt. – I knappa tider tenderar vi att konsumera det som inte gräv

https://www.ch.lu.se/artikel/darfor-koper-vi-lyxlappstift-i-tider-av-ekonomisk-kris - 2026-04-19

När Vetenskapsrådet för snart tre år sedan utlyste bidrag till så kallade excellenscenter beviljades totalt 15 nya satsningar runt om i Sverige. Endast ett av dem hamnade i Lund: "COMMONS – Commonalities in biomembrane and biomolecular interactions".Nu har ett år gått sedan COMMONS invigdes med pompa och ståt ute vid kemiska institutionen. Vad har hänt sedan dess? Hur har centret tagit sig an uppd

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/commons-ett-excellenscenter-med-siktet-installt-pa-det-gemensamma - 2026-04-19

Teresa Ullberg, forskare och docent vid Lunds universitet och överläkare i neurologi vid Skånes universitetssjukhus, får Bundy Academys stora pris för sin forskning för att förbättra resultaten vid strokebehandling. Hon leder flera forskningsprojekt med syfte att öka kunskapen om diagnostik, vård och behandling vid hjärnblödning för att i förlängningen bidra till förbättrad vård och riktlinjer. –

https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-forskning-med-fokus-pa-hjarnblodning - 2026-04-19

Diabetesforskaren Joao Duarte studerar vad som händer i hjärnan vid diabetes. I sin forskning tar han också reda på hur ändrade kostvanor kan få hjärnan att fungera bättre. Han tar emot Medeonstipendiet i samband med evenemanget Världsdiabetesdagen Skåne i Malmö den 14 november. – Jag hoppas att min forskning kan bidra till att öka medvetenheten om vilken roll hjärnan spelar för ett hälsosamt åldr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/prisad-forskning-om-diabetes-och-demens - 2026-04-19

Styrning. Universitetets styrelse med ordförande Ingrid Petersson i spetsen har precis inlett en ny mandatperiod. Arbetet med internationellt genomslag och säkerhetsfrågor hamnar högt på agendan. Roligast är besöken ute i verksamheten. – Det är alltid roligt att besöka fakulteter och institutioner och inte minst att prata med studenter, forskare och andra med­arbetare. Hela verksamheten är så posi

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetsstyrelsens-ordforande-internationalisering-och-sakerhet-viktigaste-fragorna-framat - 2026-04-20

Diabetesforskaren Joao Duarte studerar vad som händer i hjärnan vid diabetes. I sin forskning tar han också reda på hur ändrade kostvanor kan få hjärnan att fungera bättre. Han tar emot Medeonstipendiet i samband med evenemanget Världsdiabetesdagen Skåne i Malmö den 14 november. – Jag hoppas att min forskning kan bidra till att öka medvetenheten om vilken roll hjärnan spelar för ett hälsosamt åldr

https://www.medicin.lu.se/artikel/prisad-forskning-om-diabetes-och-demens - 2026-04-20

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En satsning på de typ 1 diabetiker som hade den sämsta blodsockerkontrollen i Skaraborg gav tydliga resultat. Var tredje patient hade ett HbA1c över 70 och målet var att halvera antalet. Ett år senare hade siffran sjunkit från drygt 30 till 13 procent. Diabetesmottagningarna vid Skaraborgs sjukhus (Skövde, Lidköping

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/hissen-projektet-forbattrade-kraftigt-blodsockerkontrollen - 2026-04-19

Epigenetiken har gett forskare nya möjligheter att förstå orsakerna bakom typ 2-diabetes och hur sjukdomen utvecklas. I framtiden kan epigenetiska biomarkörer användas för att förutspå sjukdomen och individanpassa behandlingen. Forskare inom diabetes och epigenetik vid Lunds universitet sammanfattar de viktigaste framstegen i en översiktsartikel som publiceras i Nature Reviews Endocrinology. Orsak

https://www.medicin.lu.se/artikel/epigenetiken-banar-vag-individanpassad-behandling-av-typ-2-diabetes - 2026-04-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. På lördag genomförs en så kallad TEDx-konferens i Malmö. En av talarna är Hannah Stanton, en tidigare student på Institutionen för strategisk kommunikation som i sitt yrkesliv, såsom chef för TheGoals.org, kan kombinera det hon lärt sig under sin studietid med erfarenheter från sitt ideella engagemang. Här är en all

https://www.isk.lu.se/artikel/hannah-stanton-gor-aldrig-avkall-pa-det-du-vet-att-du-ar-bra-pa - 2026-04-19

Informationsåldern började långt före internet – den började med själva livet. Nobelpristagaren Craig C. Mello beskrev vid Lund Spring Symposium i maj hur levande organismer inte bara är bärare av gener, utan också aktiva förvaltare, försvarare och redaktörer av genetisk information. Craig Mello, som tillsammans med Andrew Fire tilldelades Nobelpriset 2006 för upptäckten av RNA-interferens (RNAi),

https://www.medicin.lu.se/artikel/rnai-en-genetisk-gnista-i-cellens-informationsinferno - 2026-04-20

Turismperspektivet är en bra ingång för att förstå vårt samhälle, skriver Malin Zillinger i tidskriften Organisation & Samhälle. Turism handlar lika mycket om rumslig förflyttning som om samhälleliga utvecklingsprocesser som griper in i varandra. Här reflekterar hon kring turismmobilitet som en av många mobiliteter, turismens roll för att upprätthålla nära relationer samt hur svårt det är att tänk

https://www.ses.lu.se/artikel/resande-en-del-av-vardagen-i-ett-globalt-samhalle - 2026-04-19

Ditt namn på en ytterdörr. En självklarhet för oss allra flesta, men långt ifrån en verklighet för alla. I Sverige finns idag 33 000 hemlösa och siffran är stigande. För att bryta den negativa spiralen vill forskare vid Socialhögskolan ändra hemlöshetspolitiken med att satsa än mer på det lyckade projektet Bostad först. Att kunna stänga dörren om sig och kalla något sitt eget är grundtanken i att

https://www.ch.lu.se/artikel/mitt-hem-ar-min-borg - 2026-04-19

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. – IdeS-enzymet är det mest överraskande fyndet under min forskarbana. Enzymet kommer från en farlig bakterie, men kan användas för behandling av svåra sjukdomstillstånd. Och det påverkar bara ett enda av kroppens tusentals proteiner, så det är mer målinriktat än de flesta läkemedel. Det är en fullständigt unik egens

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/malstyrt-enzym-fran-mordarbakterier-raddar-njursjuka - 2026-04-19

Bättre behandling med Mange PD-verktyget. En biobank öppnar upp för upptäckter om arv och miljö. Insikter om livstillfredsställelse hos personer med Parkinsons sjukdom. Djupdykning i processer vid skadlig proteinaggregering. Och en mer detaljerad kunskap om avvikande rörelsemönster med artificiell intelligens. Bara för att nämna några av alla nyheter relaterade till Parkinsons sjukdom från det str

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/varldsparkinsondagen-fem-lovande-forskningsprojekt-vid-multipark - 2026-04-19

Många kvinnor är oförberedda på de obehag som klimakteriet ofta för med sig. Samtidigt är svensk klimakterievård otillräcklig – och ojämnt fördelad över landet. Barnmorskan Pernilla Ny, lärare och forskare vid Lunds universitet, sprider sin evidensbaserade kunskap så långt hon förmår. Hennes klimakteriekurs har sju gånger så många sökande som det finns platser. Klimakteriet, menopaus och kvinnors

https://www.medicin.lu.se/artikel/barnmorskans-fokus-battre-klimakterievard - 2026-04-19