Sökresultat

Filtyp

Din sökning på "*" gav 543821 sökträffar

Försök att hejda diabetes genom att äta insulin

Kan en kapsel insulinkristaller om dagen stoppa processen mot typ 1 diabetes? Frågan ska besvaras i TrialNet-undersökningen som följer släktingar till personer med typ 1 diabetes. Målet är att undersöka om kapslarna kan förebygga eller bromsa ett insjuknande. Ha något att erbjudaTyp 1 diabetes är den autoimmuna formen av diabetes där personens betaceller har förstörts av det egna immunförsvaret.-

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forsok-att-hejda-diabetes-genom-att-ata-insulin - 2025-10-11

Gravida med hög halt vitamin D skyddar sitt barn mot diabetes

Barn till kvinnor som har en hög halt vitamin D i blodet under graviditeten löper kraftig lägre risk att få typ 1 diabetes jämfört med barn vars mammor hade låg halt av vitaminet. Resultaten kommer från en stor norsk undersökning där nyfödda barn följts under lång tid. Forskarna delade in barnen i fyra grupper utifrån den halt vitamin D deras mammor hade under den graviditeten. Halten hade analyse

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gravida-med-hog-halt-vitamin-d-skyddar-sitt-barn-mot-diabetes - 2025-10-11

Både bra och dåliga livsstilstrender

Svenskarna mår i flera avseenden allt bättre visar Folkhälsoinstitutets årliga studie. Men mångåriga, negativa trender förstärks - männen blir allt mer överviktiga, kvinnornas fetma består och fler unga kvinnor röker. Sedan 2004 har Folkhälsoinstitutet på regeringens uppdrag utförligt intervjuat 20 000 slumpmässigt utvalda svenskar 16-84 år om deras livsstil - rökning, motion, kost, droger, alkoho

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/bade-bra-och-daliga-livsstilstrender - 2025-10-11

Fetmaforskning ger Fernströmpris

Fernströmstiftelsens Nordiska pris, med en prissumma på en miljon kr, går i år till fettvävsforskaren professor Peter Arner från Karolinska Institutet. Hans grupp har bland annat varit först med att visa att fettceller bildas hela livet, inte bara i barndomen. Peter Arner har också funnit vissa gener som ger ett skydd mot fettcellernas negativa effekter, samt visat hur fettceller påverkas av bukfe

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmaforskning-ger-fernstrompris - 2025-10-11

Genvariant ger kraftigt ökad insulinfrisättning

Som vid många andra sjukdomar är orsaken till diabetes en kombination av ärftlighet och miljöfaktorer. De senaste åren har forskningen gjort stora genombrott på det genetiska området och identifierat flera gener som ökar risken för att få typ 2 diabetes. Här skriver Cecilia Nagorny Holmberg, forskare på Lunds universitets Diabetscenter, om sitt avhandlingsarbete med sömnhormonet melatonin. En av r

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genvariant-ger-kraftigt-okad-insulinfrisattning - 2025-10-11

Lägre läkemedelskostnader 20 år efter fetmakirurg

En ny analys av den svenska så kallade SOS-studien (Swedish Obese Subjects) visar att personer som genomgår fetmakirurgi fortsätter att utnyttja sjukvården lika mycket som personer som får konventionell fetmabehandling. Detta trots att det kirurgiska ingreppet i sig ofta ger bestående viktnedgång över en 20-årsperiod – och därmed minskad risk för livsstilssjukdomar som diabetes, hjärtinfarkt, stro

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lagre-lakemedelskostnader-20-ar-efter-fetmakirurg - 2025-10-11

Diabeteskväll i Malmö - Ja, men vad ska man äta då?

Hur närma sig kostfrågan på ett vetenskapligt sätt?Program18.00–18.10  Introduktion till kvällens föreläsningar. Martin Ridderstråle, klinikchef Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.18.10–18.40 Arbetet bakom kostråden för diabetiker.Gunilla Willsteen, dietist, Endokrinologiska kliniken, Skånes universitetssjukhus.18.40–19.10 Nya stjärnor på diabeteshimlen – om piller och insulin.A

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/diabeteskvall-i-malmo-ja-men-vad-ska-man-ata-da - 2025-10-11

Har vi en moralisk plikt att delta i biobanksforskning?

Biobanksforskning är viktig. Den kan förbättra sjukvården utan att människor utsätts för allvarliga risker. I en avhandling från Uppsala universitet hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg att vi har en moralisk plikt att delta i den här typen av forskning. Vi har alla ett intresse av medicinska framsteg. Dagens och morgondagens patienter behöver resultaten som biobanksforskningen kan ge för sin vård

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/har-vi-en-moralisk-plikt-att-delta-i-biobanksforskning - 2025-10-11

Rörelsehinder och övervikt – en ond cirkel

Personal inom primärvården behöver bli bättre på rådgivning om kost och motion till de patienter som både har ett rörelsehinder och är överviktiga. Ett närmare samarbete med habiliteringen skulle kunna bidra med ökade kunskaper från ett funktionshinderperspektiv. – Primärvården i Sverige har ett ansvar att arbeta både förebyggande och behandlande när det gäller övervikt och fetma och att detta fun

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/rorelsehinder-och-overvikt-en-ond-cirkel - 2025-10-11

Fiskätare har lägre hjärtinfarktrisk – trots visst kvicksilverinnehåll

Ät fisk, men undvik den mest miljöförorenade. Det är slutsatsen som en grupp forskare vid Umeå universitet kommit fram till efter att i ett internationellt samarbete vägt risken med kvicksilverinnehåll mot fördelen av nyttiga fettsyror. Fisk är nyttig mat och flera studier har visat att de som äter fisk har mindre risk för hjärt- och kärlsjukdomar än de som äter väldigt lite fisk eller ingen fisk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fiskatare-har-lagre-hjartinfarktrisk-trots-visst-kvicksilverinnehall - 2025-10-11

Mössens tarmceller börjar tillverka insulin

Genom att genetiskt manipulera hormonproducerande tarmceller har amerikanska forskare lyckats få dem att tillverka insulin. Försöken är utförda på möss men forskarna utesluter inte att samma princip skulle kunna tillämpas på patienter med typ 1 diabetes. - Resultaten visar att det går att styra vilken sorts hormoner omogna tarmceller ska tillverka när de mognat. De visar också att det är möjligt a

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mossens-tarmceller-borjar-tillverka-insulin - 2025-10-11

Lena Eliasson: Betacellens utsöndring av insulin

Typ 2-diabetes är en sjukdom som drabbar allt fler människor i världen, och antalet diabetiker beräknas vara dubblerat om tjugo år. Sjukdomen definieras av för höga halter av sockerarten glukos i blodet, och en bakomliggande orsak är kroppens oförmåga att utsöndra tillräckligt mycket av det blodglukossänkande hormonet insulin. Mekanismer bakom utsöndringMin forskning är inriktad på de mekanismer i

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/lena-eliasson-betacellens-utsondring-av-insulin - 2025-10-11

Genombrott för nytt sätt att behandla diabetes

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt ett helt nytt sätt att behandla typ 2-diabetes. Metoden går ut att blockera signaleringen av proteinet VEGF-B, vilket förhindrar att fett lagras på "fel" platser i kroppen så som muskler och hjärta. I stället transporteras fettet till mindre skadliga platser - och som en följd klarar cellerna åter av att reagera på insulin. I försök på möss och råtto

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genombrott-nytt-satt-att-behandla-diabetes - 2025-10-11

Fetmakirurgi lika effektivt för tonåringar som för vuxna

Unga med svår fetma kan ha lika stor nytta av fetmakirurgi som vuxna. Det visar en studie från Sahlgrenska akademin och Karolinska Institutet, där 81 unga efter operation gick ner i genomsnitt 44 kilo med förbättrad hälsa och livskvalitet som följd. I studien, som publiceras i tidskriften International Journal of Obesity, fick 81 ungdomar mellan 13 och 18 år genomgå en så kallad gastric bypass-ope

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fetmakirurgi-lika-effektivt-tonaringar-som-vuxna - 2025-10-11

Genetiska faktorer viktiga för gravida diabetiker

Gravida kvinnor med diabetes utgör en särskild utmaning för sjukvården. Förekomsten av missbildade barn är flera gånger högre hos gravida med diabetes än icke diabetiska mödrar. I sin avhandling har läkaren Andreas Ejdesjö sett att inte bara svårighetsgraden hos moderns diabetessjukdom utan även genetiska faktorer hos både mor och barn påverkar risken för medfödda missbildningar. Trots optimerad b

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/genetiska-faktorer-viktiga-gravida-diabetiker - 2025-10-11

Medel mot fönstertittarsjuka gör svaga insulinceller

Höga och långvariga blodsockernivåer stressar de insulinproducerande betacellerna och stressen skadar dem. En av orsakerna är bildandet av stora mängder fria radikaler. Nu visar experiment att läkemedel mot fönstertittarsjuka kraftfullt motverkar stressen och skyddar betacellen genom att hämma produktionen av dessa fria radikaler. - Vi vet att betaceller som utsätts för långvariga höga blodsocker,

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/medel-mot-fonstertittarsjuka-gor-svaga-insulinceller - 2025-10-11

Mättnadshormon bakom flera folksjukdomar hos kvinnor

Ett av kroppens mättnadshormon, neurotensin, kan öka risken för kvinnor att drabbas av de tre stora folksjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt och bröstcancer. Det finns också ett samband mellan mättnadshormonet och förtida död hos kvinnor, i synnerhet vid hjärt-kärlsjukdom. - Det var överraskande med en så tydlig koppling till risk för såväl typ 2 diabetes och hjärt-kärlsjukdom som till bröstcancer.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/mattnadshormon-bakom-flera-folksjukdomar-hos-kvinnor - 2025-10-11

Bättre mätning av barns bukfetma

Överviktiga barn vill inte gärna att man tar i dem för att mäta midjemått och bukhöjd med måttband och linjal. En bukhöjdsmätare med laserstråle känns mindre obehaglig och ger ett mer exakt resultat. – Beröring är känsligt för feta barn, men nödvändigt för att mäta runt magen. Enligt den etablerade standardmetoden ska dessutom två personer göra mätningen för att garantera ett korrekt resultat. Med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/battre-matning-av-barns-bukfetma - 2025-10-11

”Big data”, muffins och rymdresor

Vad har muffins och rymdresor gemensamt? Svar: De förändrar våra DNA-metyleringsmönster som i sin tur påverkar funktionen av våra gener. Två forskare som studerat detta närmare möttes nyligen vid en disputation vid Lunds universitet. Andrew Feinberg från Johns Hopkins University School of Medicine i Baltimore, USA, har ofta kallats "epigenetikens fader". När den amerikanska rymdstyrelsen NASA best

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/big-data-muffins-och-rymdresor - 2025-10-11