Övergripande mål är att bryta de traditionella ramarna för klostrens rumsliga utbredning i syfte att kunna sätta in dessa i ett större sammanhang. Klostren ska ses som centrum i storgods med nyckelpositioner i landskapet. Omväxlande samverkade och konkurrerade dessa gods med både kyrka, stormän och kungamakt. Ur källmaterialet växer bilden fram av klostrens skiftande ekonomiska strategier och omväxlande nätverk och allianser. Tillsammans skapar de olika aktörerna ett klosterlandskap som går långt utanför klosteranläggningarnas murar. Jag avser att i min avhandling utforska vad för landskap som övertogs, hur dessa förvaltades och hur man kom att påverka det medeltida landskapets och samhällets utveckling. I detta ryms flera teman, till exempel frågor kring i vilken omgivning de första klosteretableringarna skedde. I tidigmedeltid var landskapet inte lika självklart kristet som vid reformationen. Landskapet var redan upptaget och här fanns således redan uttryck för makt, det fanns en produktion och en infrastruktur. Hur utnyttjade klostren det befintliga landskapet och kan man se några gemensamma drag eller skillnader mellan de olika religiösa ordnarna och deras förhållningssätt till landskapets olika rum?

Bokkapitel (4 st)

• Kockum, J. (accepted/in press). Lika ideal, skilda uttryck : cistercienserna och premonstratenserna i östra Danmark. I Gustin, I., Hansson, M., Roslund, M. & Wienberg, J. (Red.) Lund Studies in Historical Archaeology, Mellan slott och slagg : vänbok till Anders Ödman (pp. 113-121), 17. Institutionen för arkeologi och antikens historia, Lunds universitet.
• Kockum, J. (2012). Dalby kloster och det ekonomiska landskapet : Resurser, produktion och konsumtion. I Borgehammar, S. & Wienberg, J. (Red.) Locus Celebris : Dalby kyrka, kloster och gård (pp. 361-375), 28. Centrum för Danmarksstudier, Lunds universitet.
• Kockum, J. (2009). Bäckaskog - a Norbertine Abbey in the Circary of Denmark and Norway. I Auge, O., Biermann, F. & Herrmann, C. (Red.) Archäologie und geshichte im ostseeraum, Glaube, Macht und Pracht : Geistliche Gemeinschaften des Ostseeraums im Zeitalter der Backsteingotik (pp. 95-106), 6. Verlag Marie Leidorf GmbH.
• Kockum, J., Jönsson, L. & Olsson, M. (2000). Fosie och Naffentorp : två medeltida byar i Malmös omnejd. I Eriksdotter, G., Larsson, S. & Löndahl, V. (Red.) Meddelande från Ålands högskola, Att tolka stratigrafi : det tredje nordiska stratigrafimötet, Åland, 1999 (pp. 186-203), 11. Ålands högskola.

Rapporter (5 st)

• Kockum, J. & Wallin, J. (2018). Arkeologisk utredning steg 1 inför fördjupad översiktsplan för Lund Sydväst. Lunds kommun, Skåne. Utredning steg 1, 2017. Kulturmiljörapport. Kulturen i Lund.
  • Extern fulltext (Nytt fönster)
• Kockum, J. & Persson, J. (2007). Hyllie IP : inför anläggandet av idrottsplats m.m. på Hyllie medeltida bytomt, Hyllie 155:91 och 156:8. Hyllie socken i Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk slutundersökning 2000-2001. Rapport, 034. Malmö Kulturmiljö.
• Kockum, J. (2005). Saltus Sanctae Mariae : Bäckaskogs kloster - arkeologiska undersökningar under ett halvt sekel. Rapport/Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne, 2006. Regionmuseet Kristianstad.
• Jönsson, L. & Kockum, J. (2004). Öresundsförbindelsen : Fosie by 10. Rapport över arkeologisk slutundersökning. Rapport, 21. Malmö Kulturmiljö.
• Reed, I., Kockum, J., Hughes, K. & Utigard Sandvik, P. (1998). Utgravningene ved vestfronten av Nidaros domkirke. NIKU oppdragsmelding, 55. Norsk institutt for kulturminneforskning.

Artiklar i facktidskrifter och populärpress (1 st)

• Kockum, J. & Jönsson, L. (2005). Att sätta gränser. META: Medeltidsarkeologisk tidskrift, 3-20. Medeltidsarkeologiska föreningen, Medeltidsarkeologiska föreningen.
  • Extern fulltext (Nytt fönster)