okt
Arkeologisk dokumentation av fartygslämningar: En dokumentationsprocess skapad utifrån erfarenheter från två storskaliga stadsutgrävningar i Göteborg och Varberg
Att dokumentera fartygslämningar vid exploateringsarkeologiska undersökningar där tiden är begränsad, där fartygslämningarna är belägna inom en begränsad yta, där byggarbete pågår runt omkring samt med strikta säkerhetsregler att följa är en utmaning
Genom de senaste decenniernas utveckling inom digital dokumentation finns numera ett flertal dokumentationsmetoder att tillgå. Under 2019 och 2020 undersöktes tio fartygslämningar i samband med byggandet av Västlänken i Göteborg. Den sammanhållna skeppskonstruktionen dokumenterades in situ varefter lämningarna demonterades och skeppstimren dokumenterades var för sig. Den dokumentationsprocess som användes utvärderades med fokus på tidsåtgång och erhållna resultat, vilket visade att den varit mycket tidskrävande och att det erhållna resultatet till viss del inte var tillfredsställande. Under 2021 och 2022, vid undersökningen av sex fartygslämningar i samband med byggandet av Varbergstunneln, utprovades därför en ny, förenklad dokumentationsprocess. Baserat på erfarenheterna från dessa två storskaliga utgrävningar presenterar detta fördrag en effektiv process för dokumentation av fartygslämningar påträffade på land.
Anders Gutehall arbetar som marinarkeolog, illustratör och grafisk redaktör på Visuell Arkeologi. Med närmare 30 års erfarenhet inom det arkeologiska området är han specialiserad på metoder och arbetsflöden gällande dokumentation och visualisering av fartygslämningar.