SWINNO 1970-2023 Collection SINNO ID Innovation name in Swedish Innovation name in English Description in Swedish Notes for data users Type Product code Artifactual complexity Developmental complexity Year of commercialization Commissioner Novelty from firm perspective Novelty from market perspective Literal name of innovating firm ; SINNO's common name ; SINNO ID Location Firm only produces the i

https://www.lusem.lu.se/sites/lusem.lu.se/files/2025-02/SWINNO%201889-1969,%201970-2023.xlsx - 2025-08-29

SWINNO 1970-2021 Collection SINNO ID Innovation name in Swedish Innovation name in English Description in Swedish Notes for data users Innovation type Product code Artifactual complexity Developmental complexity Year of commercialization Commissioner Novelty from firm perspective Novelty from market perspective Literal name of innovating firm ; SINNO's common name ; SINNO ID Location Firm only pro

https://www.lusem.lu.se/sites/lusem.lu.se/files/2024-04/20230309%20SWINNO%201908-1969%20%201970-2021.xlsx - 2025-08-29

SWINNO 1970-2022 Collection SINNO ID Innovation name in Swedish Innovation name in English Description in Swedish Notes for data users Type Product code Artifactual complexity Developmental complexity Year of commercialization Commissioner Novelty from firm perspective Novelty from market perspective Literal name of innovating firm ; SINNO's common name ; SINNO ID Location Firm only produces the i

https://www.lusem.lu.se/sites/lusem.lu.se/files/2024-04/20240125%20SWINNO%201889-1969,%201970-2022.xlsx - 2025-08-29

Popular Abstract in Swedish Joniserande strålning- en introduktion (Ionizing radiation- Introduction in Swedish) 13.1 Storheter och enheter Effekten av strålningen från ett radioaktivt ämne eller röntgenapparat kallas stråldosen, eller egentligen den effektiva dosen , och anges i enheten sievert (Sv). Aktiviteten av ett radioaktivt ämne anges i enheten becquerel (Bq) och anger antal sönderfallanIn this thesis quantitative analyses of radionuclide concentrations in bioenergy fuels such as peat, wood chips and straw are presented. For comparison a brief description is included of radionuclide concentrations and radiation doses from other sources of power and also from some industrial applications. Radiation is a natural phenomenon and radionuclides occur naturally. The first man-made spre

epilepsi – Vetenskap och Hälsa Populärvetenskapligt om forskning inom medicin och hälsa. Läs mer. Meny Visa navigation Teman Podd Tidskrift Föreläsningar Prenumerera Forskningens dag Vad forskar du om? Unga intervjuar forskare Prenumerera Om webbplatsen Tillgänglighetsredogörelse Behandling av personuppgifter Mer Forskningens dag Vad forskar du om? Unga intervjuar forskare Om webbplatsen Tillgängl

https://www.vetenskaphalsa.se/tag/epilepsi/ - 2025-08-28

Microsoft Word - Staffan Skerfving.docx 1       Järnålderns Helgö Vad var det egentligen? Staffan Skerfving 2013-05-13 Institutionen för Arkeologi Lunds Universitet ARKA12 2013-05-13 2     Iron age Helgö – what was it really? Abstract Helgö is a small island in Lake Mälaren in central Sweden. It has a strategic geographic position at a narrow strait, close to an important crossing of two important

https://www.ark.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/ARKA12/20131/Staffan_Skerfving.pdf - 2025-08-29

Microsoft Word - WigforssUppsatsARKA12_4 Arkeologisk kunskapsförmedling om textila fynd från Huldremose och Hallstatt Museibesökarens upplevelse av kläder från förromersk järnålder – bruna eller röda och blåa? ARKEOLOGI ARKA 12:4, VT 2013 Institutionen för arkeologi och antikens historia Lunds Universitet Eva Wigforss 1    Illustrationerna på titelbladet är hämtade [2013-03-31] från Internetsidor

https://www.ark.lu.se/media/utbildning/dokument/kurser/ARKA12/20131/Eva_Wigforss.pdf - 2025-08-29

Humaniora & teologi LUNDS UNIVERSITET UTBILDNINGSKATALOG 2025/2026 Humaniora & teologi LUNDS UNIVERSITET UTBILDNINGSKATALOG 2025/2026 | | 2 HUMANIORA & TEOLOGI | 2025/2026 ........................................................................................ ....................................................... .................................... ............. ................................

https://www.ht.lu.se/fileadmin/user_upload/ht/bilder/Utbildning/373250-HT-katalogen-2025-2026_TG.pdf - 2025-08-28

Research seminar in osteology – archaeogenetics with Alissa Mittink – STUDIEVÄGLEDARBLOGGEN Hoppa till huvudinnehåll Hem Studievägledaren vid Institutionen för arkeologi och antikens historia i Lund Lära sig vara student Sök Sök Stäng Meny Meny STUDIEVÄGLEDARBLOGGEN Blandad information för studenter på Institutionen för arkeologi och antikens historia vid Lunds universitet Research seminar in oste

https://arkstudier.blogg.lu.se/research-seminar-in-osteology-archaeogenetics-with-alissa-mittink/ - 2025-08-29

Forskare har kartlagt solens aktivitet under de senaste 9 000 åren. Bild: NASA/Goddard/SDO. Jordens magnetfält har betydelse när man försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny forskningsstudie. Forskarna har satt fingret på den viktiga ledtråden att jordens magnetfält varierar i styrka mellan norra och södra halvklotet. Forskare från bland annat Lunds universitet har r

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ojamnt-magnetfalt-paverkar-kartlaggning-av-solaktivitet-2 - 2025-08-27

Foto från Drottning Mauds land i Antarktis. Vinterns borrningar genom mer än tre kilometer tjock is sker på annan plats i Antarktis. Foto: Raimund Muscheler Jakten på världens äldsta is påbörjas inom kort. Målet är att borrningar ner till mer än tre kilometers djup genom Antarktis istäcke ska blottlägga is så gammal som 1,5 miljoner år. Genom att analysera bland annat radionuklider i den urgamla i

https://www.lu.se/artikel/lundageolog-jagar-varldens-aldsta - 2025-08-28

Forskare har kartlagt solens aktivitet under de senaste 9 000 åren. NASA/Goddard/SDO Jordens magnetfält har betydelse när man försöker kartlägga solens aktivitet bakåt i tiden. Det framgår av en ny forskningsstudie. Forskarna har satt fingret på den viktiga ledtråden att jordens magnetfält varierar i styrka mellan norra och södra halvklotet. Forskare från bland annat Lunds universitet har rekonstr

https://www.lu.se/artikel/ojamnt-magnetfalt-paverkar-kartlaggning-av-solaktivitet - 2025-08-28

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-forsta-gangen-upptackt-kolisotoper-i-en-exoplanets-atmosfar - 2025-08-27

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-forsta-gangen-upptackt-kolisotoper-i-en-exoplanets-atmosfar - 2025-08-28

Kemiska avtryck i hårstrån kan enligt Emma Hammarlunds forskningshypotes ge indikation på cancer i ett tidigt skede. Bild iStock. Forskaren Emma Hammarlund insåg att geologiska mätmetoder även kan användas i medicinskt syfte. Med ett enkelt prov på hårstrån, hoppas hon kunna hitta cancer i ett tidigt skede. Först ut i studien är prostatacancer och bröstcancer. Nu har hennes projekt valts ut till K

https://www.medicin.lu.se/artikel/pa-ivas-100-lista-haranalys-att-hitta-cancer-i-tidigt-skede - 2025-08-28

https://www.geologi.lu.se/artikel/carla-nantke-har-publicerat-en-studie-dar-de-genom-att-analysera-kisel-i-sjosediment-kan-spara-hur - 2025-08-27

Konstnärlig bild som föreställer damm och gas kring det nybildade planetsystemet. Illustration: Nasa. Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4 550 miljarder

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-08-27

Konstnärlig bild som föreställer damm och gas kring det nybildade planetsystemet. Illustration: Nasa Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4,5 miljarder år

https://www.fysik.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-08-27

Konstnärlig bild som föreställer damm och gas kring det nybildade planetsystemet. Illustration: Nasa Bildades jorden av gigantiska asteroider? Eller fick vår planet sin nuvarande form och storlek tack vare millimeterstora småstenar som sögs ihop till en massiv himlakropp? Enligt en ny Lundastudie i tidskriften Nature talar allt mer för småstensteorin. Vår planets tillblivelse för 4,5 miljarder år

https://www.lu.se/artikel/kiselanalyser-av-jordens-mantel-starker-teorin-att-var-planet-bildades-av-smasten - 2025-08-28

MERGE forskarteam har i deras forskning studerat borrkärnor från Grönlands isar, som på vissa ställen går ända ner till tre kilometers djup. Foto: NEEM Gallery En tre kilometer lång cylinder av is kastar ljus på hur klimatet såg ut hundratusen år bakåt i tiden. Där finns spår som visar på perioder av varmare eller kallare klimat på jorden, men också om det förekom kraftiga vulkanutbrott eller hög

https://www.lu.se/artikel/de-sparar-klimatet-100-000-ar-bakat-pa-gronland - 2025-08-27