Search results

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2025-11-03

Nytt gränssnitt till EBSCOhostDen 5:e augusti ändras gränssnittet för EBSCOhost-databaserna. Ni har redan nu möjlighet att bekanta er med gränssnittet via följande länk: http://ludwig.lub.lu.se/login?url=https://research.ebsco.com/c/hrh7jr/search?locale=en Denna länk finns även i Databases A-ZMer information om det nya gränssnittet hittar ni på EBSCO:s hjälpsidor:https://connect.ebsco.com/s/articl

https://www.lub.lu.se/internt/artikel/nyhetsbrev-maj-e-media-och-vetenskaplig-kommunikation-4 - 2025-11-03

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-11-03

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2025-11-03

Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Om det verkligen är så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tang-pa-tallriken-ska-boosta-tarmfloran - 2025-11-03

Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsätts vid framställning eller tillverkning av mat och dryck, inte det socker som finns

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2025-11-03

Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European Society of Cardiology presenterade brittiska och italienska forskare en registerstud

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2025-11-03

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustn

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2025-11-03

Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet går emot föreställningen att en uppväxt på landet per automatik ökar naturkontakten, samtidigt som studien visar att natur inpå knuten gynnar barns välmående. Det finns en generell oro för att människor

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-11-03

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd.

https://www.lu.se/artikel/ny-och-battre-markor-att-bedoma-patienter-efter-hjartstillestand - 2025-11-03

Hur påverkar den digitala tekniken vårt arbetsliv? Kan information som samlas in för att mäta våra prestationer leda till gammeldags detaljstyrning? Borde högskolevärlden ta efter sjukvården när det gäller gränsen mellan arbete och fritid? Detta är några av frågorna som undersöks i forskningstemat Digiworks på Pufendorfinstitutet. Företagsekonomen Stephan Schaefer och etnologen Kristofer Hansson ä

https://www.lu.se/artikel/digital-revolution-staller-om-arbetslivet - 2025-11-04

Den drygt tre veckor gamla uggleungen kisar lätt med ögonen innan Hannah Watson placerar den på rygg i en plastburk som innehållit vaniljglass. Där verkar den trivas. Lite jobbigare blir det när det ska mätas och vägas och tas bakterieprov med tops både där fram och där bak. Till sist ett litet stick med nålen för att se om det är en kille eller en tjej och om mössen som föräldrarna serverat till

https://www.lu.se/artikel/foljer-ugglor-far-sms-fran-holken - 2025-11-04

Under två veckor i maj har lärare och studenter från Zhytomyr University fått uppleva en annan tillvaro än det krigstillstånd som råder i hemlandet. I Sverige har de undervisats i reflekterat tänkande och inte minst fått en paus från kriget. Universitetets trafikflyghögskola, TFHS har haft ett utbyte med Zhytomyr University, ett ukrainskt universitet med teknisk inriktning. Syftet med utbytet har

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/ukrainska-studenter-och-forskare-besokte-trafikflyghogskolan - 2025-11-04

Vissa menar att tillit och förtroende är en av de viktigaste komponenterna i relationen mellan handlare och kund. Samtidigt befinner sig i handeln i en stark förändring som har med digitalisering att göra, och de analytiska möjligheter som stora mängder data erbjuder inom såväl e-handel som fysisk handel. Tillgång till data är en förutsättning för utvecklade tjänster, individuell relevans och stär

https://www.ehl.lu.se/artikel/konsumenters-fortroende-handelns-datainsamling-ar-lagt - 2025-11-03

Populärvetenskaplig kommunikation är jätteviktig. Det tycker tre LU-forskare som vunnit pris för sin förmåga att berätta begripligt om sin forskning: Christina Isaxon, Nellie Linander och Marie Dacke. – Om man inte kan förklara för andra vad man gör, då är det en viktig pusselbit i ens arbete som saknas, tycker Christina Isaxon. Christina Isaxon är forskare i aerosolteknologi. Christina Isaxon är

https://www.lu.se/artikel/prisade-popularvetare-om-konsten-att-presentera-forskning - 2025-11-03

– Skriv begripligt, jobba med sammanfattningen och skriv inte för långt. Och kopiera inte texter rakt av från andra ansökningar – det märks ofta alldeles för tydligt om texten inte är anpassad till den aktuella bidragsgivaren! Ortopediprofessorn Leif Dahlberg gav goda råd till unga forskare vid ett seminarium på Health Sciences Centre före jul. Seminariet var till för att presentera fyra stiftelse

https://www.lu.se/artikel/matnyttig-lektion-i-ansokningsskrivande - 2025-11-03

Jordens 7000 språk har stora skillnader, men de är inte slumpmässiga. Språk som talas nära varandra tenderar att vara mer lika. Men ny forskning visar att genus på substantiv – en stol, ett bord – hör till de mer envisa grammatiska systemen som behöver kraften i migration för att spridas. Den nya studien från Lunds universitet visar att globalt spridda grammatiska system har spridit sig antingen v

https://www.lu.se/artikel/vissa-delar-av-spraket-sprider-sig-bara-med-migration - 2025-11-04

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-11-04

Neuroforskare i Lund har utvecklat en ny högteknologisk process för att skräddarsy virushöljen, för transport av genmedicin som ska nå exakt den celltyp i kroppen som behöver behandlas. Forskarna menar att den nya teknologin kan liknas vid att de dramatiskt snabbar upp evolutionen från miljontals år till veckor. Flera av de nya revolutionerande behandlingarna som nått kliniken de senaste åren för

https://www.lu.se/artikel/ny-process-skraddarsyr-paketering-av-genmedicin - 2025-11-04

Efter ett och ett halvt år börjar det arkeologiska EU­-­­sam­arbetet ArcheoBalt bära frukt. Projektet, som ska ta fram en arkeologisk rutt i södra Östersjö­området, har gjort att arkeologerna vid LU funnit nya vägar att förmedla Uppåkras historia och arkeologiska skatter. Just nu pågår det treåriga 20-miljoners projektet ArcheoBalt. Det är ett EU-samarbete mellan Institutionen för arkeologi och an

https://www.lu.se/artikel/arkeologisk-turiststrak-vaxer-fram-i-jarnaldersmanniskornas-spar - 2025-11-04