Search results

Jul- och nyårshelgen blev inte som Caroline Nilsson tänkt sig. Istället för att vara ledig från jobbet som forskningssjuksköterska i POInT-studien, fick hon rycka in och förstärka en covidavdelning på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Under sex veckor var Caroline Nilsson och två andra kollegor från forskningsavdelningen på Clinical Research Centre utlånade till en av covidavdelningarna på Skåne

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskningssjukskoterskan-caroline-om-tiden-pa-en-covidavdelning - 2025-10-05

SWEAH Alumni Interdisciplinary Network (SAIN), har som främsta syfte att skapa en bas för långsiktig och framstående svensk forskning om äldre och åldrande. Detta ska ske genom ämnesöverskridande samarbeten mellan svenska lärosäten. SWEAH-alumnen Charlotta Nilsen från Jönköping University och Stockholms universitet, ingår i styrgruppen för nätverket. Hon har tillsammans med Caroline Hasselgren (Gö

https://sweah.lu.se/artikel/nytt-alumnnatverk-har-sett-dagens-ljus - 2025-10-05

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2025-10-05

Claes Andersson har typ 1 diabetes, eller rättare, hade typ 1 diabetes och då var blodsockerkontrollen riktigt dålig. Idag är den perfekt. Bara någon vecka efter den första transplantationen av insulinceller kunde han börja trappa ned insulindoserna. – Allt har gått mycket bra, säger han men svarar ändå jakande på frågan om han fortfarande har diabetes. – Mitt blodsocker ligger helt normalt nu, sä

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/livet-utan-eller-nastan-utan-sprutor - 2025-10-05

ECT, eller elbehandling, är en behandling med god effekt för svårt deprimerade patienter. Men många patienter är oroliga för biverkningar, främst långvariga minnessvårigheter. Nu har forskare vid Lunds universitet i studier på möss undersökt om ECT påverkar halterna av proteinet beta-amyloid i hjärnan– det protein som klumpar ihop sig och bildar plack i hjärnan vid Alzheimers sjukdom. Artikeln har

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-pa-moss-om-ect-och-alzheimers-protein - 2025-10-06

Diabetes behandlas i dag med inkretinhormoner för att minska risken för hjärtkärlsjukdomar och andra riskfaktorer sjukdomen kan ge upphov till. I en ny studie har forskare från Lunds universitet sett nya samband mellan hormonerna GIP och GLP-1 och åderförkalkning. Själva tror forskarna att deras fynd kan ha betydelse för framtida studier och behandling av diabetes. Studien är publicerad i Diabetes

https://www.lu.se/artikel/hormoner-kopplas-till-aderforkalkning-forskare-vill-oka-kunskap-om-diabetesbehandling - 2025-10-06

Sedan ungefär ett år tillbaka arbetar gruppen för Inkluderande undervisning på Institutionen för kulturvetenskaper för att främja alla studenters möjligheter att delta på lika villkor i undervisningen. Vårt arbetssätt är utforskande och vi har inga stora resurser till vårt förfogande. Men genom små konkreta förändringar hoppas vi åstadkomma förbättringar som gynnar studenternas lärande och trivsel

https://www.education.lu.se/artikel/inkluderande-undervisning-att-framja-alla-studenters-mojligheter-att-delta-pa-lika-villkor - 2025-10-05

Under sin mer än 50-åriga karriär har diabetesforskaren Åke Lernmark gjort flera betydande upptäckter som har ökat kunskapen om typ 1-diabetes. Hans forskning bidrar till att skapa förutsättningar för ett nationellt screeningprogram i Sverige. I Sverige insjuknar omkring 1000 barn och lika många vuxna i typ 1-diabetes varje år. Sjukdomen får stora konsekvenser för de familjer som drabbas. Barn med

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/forskaren-som-banar-vag-screening-typ-1-diabetes - 2025-10-05

Han vill väcka vår längtan efter ett liv där allt inte handlar om lönearbete. – Om jag hade medborgarlön skulle jag göra samma sak som nu – läsa, skriva och också ta ett tag med skurborsten ibland, det gör livet mer verkligt. Andra skulle kanske spela dataspel vilket så klart vore helt okej, säger sociologen Roland Paulsen, som blivit något av ett frontnamn för den arbetskritiska rörelsen. Sociolo

https://www.lu.se/artikel/debatterar-om-arbetstidsforkortning - 2025-10-05

Skolmaten ger inte bara mättnad för stunden. Den ger också långsiktiga fördelar på skolelevernas hälsa, utbildning och livsinkomst. Det visar forskare i nationalekonomi och medicin i en ny studie, publicerad i ansedda The Review of Economic Studies. Hälsoskillnader uppstår tidigt i livet och spelar en stor roll för vilken ekonomi man får som vuxen. Ändå finns det få vetenskapliga studier gällande

https://www.lu.se/artikel/skolmaten-pa-60-talet-gav-eleverna-hogre-inkomst-genom-livet-visar-ny-studie - 2025-10-06

Här har vi samlat kontaktuppgifter till forskare med expertkunskap om frågorna som ska diskuteras på biodiversitetstoppmötet COP16 i Cali, Colombia, 21 oktober-1 november. När du klickar på en forskares namn kommer du till personens individuella profil i Lunds universitets forskardatabas. Lundaforskare som är ackrediterade till COP16:Jesica López , doktor (disputerar 12 okt) i miljövetenskap på Ce

https://www.lu.se/artikel/expertlista-lunds-universitet-cop16 - 2025-10-06

Gig-arbete, där man tar korta och osäkra uppdrag för att få ekonomin att gå ihop, framställs ibland som en modern trend. Men det är felaktigt, menar ekonomihistorikern Marcus Falk på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Dagens gig är en återgång till ett mycket äldre sätt att organisera arbete, snarare än en nyhet. Normen med heltidsarbete, att hela ens årsinkomst kommer ifrån ett enda arbete,

https://www.lu.se/artikel/1700-talets-gig-ekonomi-ledde-till-okad-komfort-snarare-utsatthet - 2025-10-04

När Vetenskapsrådet för snart tre år sedan utlyste bidrag till så kallade excellenscenter beviljades totalt 15 nya satsningar runt om i Sverige. Endast ett av dem hamnade i Lund: "COMMONS – Commonalities in biomembrane and biomolecular interactions".Nu har ett år gått sedan COMMONS invigdes med pompa och ståt ute vid kemiska institutionen. Vad har hänt sedan dess? Hur har centret tagit sig an uppd

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/commons-ett-excellenscenter-med-siktet-installt-pa-det-gemensamma - 2025-10-05

Inom diabetesforskningen screenas personer som är i riskzonen för att utveckla typ 1-diabetes. Dagens metod innebär att det tas flera blodprov vid varje besök. Ett internationellt forskarlag har nu upptäckt att det går att följa upp risken för sjukdom med ett enkelt stick i fingret. Både barn och vuxna kan få typ 1-diabetes, som kräver behandling med insulin hela livet. Symtomen kan utvecklas unde

https://www.medicin.lu.se/artikel/effektivare-screening-typ-1-diabetes-med-enkelt-blodprov - 2025-10-05

Den största utmaningen med invasiva växter är inte parkslide, blomsterlupin, kanadagullris och andra ”värstingar” som redan finns här. Ett större problem är de många fler nya arter som importeras varje år av en modestyrd trädgårdsbransch. Det menar växtforskaren Torbjörn Tyler som föreslår importkontroll på EU- och Sverige-nivå. Idag finns ingen reglering alls. Vem vill inte ha snygga och lättsköt

https://www.biologi.lu.se/artikel/tradgardsbranschen-sprider-invasiva-arter - 2025-10-05

I en studie publicerad i Nature Energy visar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet att bristen på infrastruktur var en viktig faktor bakom att bilproducenter valde att tillverka bensinbilar istället för elbilar i det tidiga 1900-talets USA. Forskarna uppskattar att om elnätet hade etablerats och spridits 15 till 20 år tidigare så kunde det ha lett till att en majoritet av producente

https://www.lu.se/artikel/brist-pa-elnat-gav-oss-bensinbilar-i-stallet-elbilar-under-1900-talets-borjan - 2025-10-06

Tätbebyggda områden förstärker effekten av kraftiga temperaturökningar på grund av fenomenet med värmeöar i städerna. Detta gör städerna mer sårbara för extrema klimathändelser. Det kommer att krävas stora investeringar i elnäten för att klara av att kyla oss från värmeböljor och värma oss från köldknäppar. Det visar forskare från bland annat Lunds universitet i en studie som nu publiceras i Natur

https://www.lu.se/artikel/stora-investeringar-kravs-i-stadernas-elnat-att-klara-extremvader - 2025-10-06

Universiteten ska ha möjlighet att anordna öppna nätbaserade kurser med statlig finansiering. Detta föreslås i en ny utredning av Universitetskanslersämbetet, UKÄ. I slutet av mars ska LU ha tagit ställning till hur man ska förhålla sig till förslaget. LUM har träffat lärarna bakom de MOOCs som universitetet hittills gett – och entusiasmen bland dem är inte att ta fel på. Rösterna för och emot MOO

https://www.lu.se/artikel/mooc-kurserna-okade-antalet-sokande-till-masterprogrammen - 2025-10-05

När Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar ut sina årliga projektanslag går 143 miljoner av totalt 770 miljoner kronor till Lunds universitet. De fem lundaprojekten kan leda till att vi i framtiden får nya lasertillämpningar, bättre förstår hur galaxer bildas, hittar nya sätt att tillverka läkemedel och kan förutspå hur markbundet kol släpps ut i atmosfären när klimatet förändras. Sofia Feltzi

https://www.lu.se/artikel/143-miljoner-kronor-till-naturvetenskap-och-teknik - 2025-10-05

När Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse delar ut sina årliga projektanslag går 143 miljoner av totalt 770 miljoner kronor till Lunds universitet. De fem lundaprojekten kan leda till att vi i framtiden får nya lasertillämpningar, bättre förstår hur galaxer bildas, hittar nya sätt att tillverka läkemedel och kan förutspå hur markbundet kol släpps ut i atmosfären när klimatet förändras. Dessutom får

https://www.lu.se/artikel/143-miljoner-kronor-till-naturvetenskap-och-teknik-i-lund - 2025-10-06