Filetype
Vid lagen om anställningsskydds instiftande 1974 infördes en bestämmelse i lagens 7 § som innebär att en uppsägning från arbetsgivarens sida måste vara sakligt grundad. Saklig grund kan antingen utgöras av arbetsbrist eller av omständigheter som kan hänföras till arbetstagaren personligen. Det åligger Arbetsdomstolen att, med hjälp av de riktlinjer som utarbetats i förarbetena, ge innehåll åt sakl
Syftet med denna uppsats är att undersöka gällande rätt beträffande jämkning av skadestånd respektive trafikskadeersättning vid en särskild skadetyp, nämligen personskada. Den föreliggande uppsatsen är en studie av 6:1-2 SkL samt 12 § TSL. Huvudprincipen i svensk skadeståndsrätt är som bekant att den skadelidande har rätt till full ersättning för sin förlust, men det finns en rad undantag från den
Denna uppsats påbörjades med tanken att den internationella miljörätten har utvecklats under den tidsperiod som vi känner till den. Den historiska tillbakablicken påbörjas med De Tolv Tavlornas Lag från 450 f. Kr. och går via August Wilhelm Heffter som var aktiv i Tyskland under slutet av 1800-talet och konferensen i Stockholm år 1972 fram till Kyotoprotokollet år 1997. Under denna tidsperiod kan
Uppsatsen behandlar budpliktsinstitutet i Sverige samt i några andra utvalda länder. Fokus ligger på vilka subjekt som kan drabbas av sanktion, samt vilka typer av sanktioner som finns att tillgå vid ett brott mot sagda budplikt. Institutet har kommit att bli ett av de mer omdiskuterade reglerna på värdepappersmarknaden då det råder osäkerhet om huruvida regeln verkligen passar det svenska företag
Trafikskadelagen bygger på uppfattningen att trafik med motordrivet fordon är en särskilt riskfylld verksamhet och att de som utövar sådan verksamhet bör stå för skadorna i trafiken. Trafikförsäkringen är utformad som en no-fault-försäkring, vilket medför att rätten till ersättning inte är beroende av att någon kan göras ansvarig för skadan. Reglerna i trafikförsäkringen är utformade så att det i
Vid utövande av miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet krävs det i flera fall tillstånd enligt bestämmelser i MB för att bedriva en verksamhet. Nyttan av att inneha ett tillstånd är att tillståndet är förenat med en säkerhet. Innehavaren vet att de aktiviteter han eller hon avser att vidta är tillåtliga. En miljöfarlig verksamhet kan t.ex. förorsaka stora konsekvenser för omgivningen om den b
Detta examensarbete avser klarlägga den konkurrenspräglade dialogens juridiska innebörd och därtill undersöka om den kan väntas uppfylla sina uttalade syften. Metoden har dels varit rättsdogmatisk, dels rättssociologisk. Den konkurrenspräglade dialogens syften är att vara ett flexibelt upphandlingsförfarande, att upprätthålla konkurrens mellan ekonomiska operatörer och att tillgodose den upphandla
Inget rättsområde kan verka oberoende av andra. Den begränsade monopolsituation som uppkommer till följd av en patenträttighet har godtagits av lagstiftaren, eftersom det immaterialrättsliga skyddet ger incitament till forskning och utveckling. Fördelarna med ett visst monopol överväger således nackdelarna. I enstaka fall kan emellertid syftet gå förlorat och rättigheten till och med komma att mis
The main purpose of this paper is to make the study of spatially coupled turbo-like codes (SC-TCs) more complete by investigating the impact of spatial coupling on the thresholds of hybrid concatenated codes (HCCs). In our previous studies, we introduced some classes of SC-TCs and considered their density evolution (DE) analysis. The obtained results indicated that for a fixed coupling memory, bra
Holdingbolags avdragsrätt för ingående mervärdesskatt har prövats i en lång rad rättsmål, men det finns fortfarande obesvarade frågor avseende vad som kan anses utgöra gällande rätt på området. Rättsutveckling har skett successivt och genom EG-domstolens rättspraxis. I min uppsats har jag beskrivit och analyserat de viktigaste rättsfallen på området. Min ambition har varit att utreda holdingbolags
EG-domstolen är den institution inom EU som har haft störst betydelse för EG-rättens utveckling och artikel 234 i Romfördraget är den bestämmelse som har spelat störst roll för att försäkra en enhetlig tillämpning i samtliga medlemsstater. Kombinationen EG-domstolen och artikel 234 har varit mycket lyckad och det är just i mål om förhandsavgöranden som flera viktiga EG-rättsliga principer har utve
Det problem, som skall behandlas här, ligger inom det område av regleringtekniken, som kallas optimeringteori. Detta är ett mycket vidsträckt område med stor praktisk betydelse. Det gäller ju ofta att maximera eller minimera en viss storhet, och detta oftast då samtidigt som vi måste införa begränsningar av olika slag för andra storheter.
Optimala styrningsproblem uppkommer i samband med proce
This paper aims to investigate whether there is a need for two regulations since Chapter 16 Section 9 of the Penal Code and the Discrimination Act from 2009 both regulate the same area of discrimination. The first regulation, Chapter 16 Section 9 of the Penal Code, regulates unlawful discrimination based on the grounds of race, colour, ethnic origin or sexual orientation. The second regulation, thUppsatsen syftar till att utreda om det finns ett behov av både 16 kap 9§ BrB och Diskrimineringslagen från år 2009 eftersom de behandlar samma diskrimineringsområde. 16 kap 9§ BrB reglerar olaga diskriminering baserat på ras, hudfärg, etnicitet och sexuell läggning. DiskL reglerar samma diskrimineringsgrunder som 16 kap 9§ BrB, men även funktionshinder, kön och ålder. Uppsatsen avser även att und
Gender and Conflict THEME 2019-2020 The primary objective is to analyze how gender influences the experience of sexual violence by women, men, and other vulnerable populations, including children and gender/sexual minorities among the positions; victims, perpetrators, and bystanders/witnesses, in the aftermath of armed conflict (while these categories are conceptually distinct, any one individual
https://www.pi.lu.se/en/sites/pi.lu.se.en/files/2021-01/gender_conflict_en.pdf - 2026-07-10
AI Lund fika-till-fika workshop 29 januari 2020 Var befinner sig den offentliga sektorn när det gäller artificiell intelligens? Hur kan vi förstå både utmaningar och möjligheter på både kommunal som nationell nivå? Frågorna är många. På dagen ett år efter workshopen om AI i offentlig sektor – från ax till limpa bjuder vi in experterna med några av svaren. Myndigheten för digital förvaltning, DIGG
https://www.ai.lu.se/2020-01-29b - 2026-07-09
Begreppet money laundering myntades i 1930-talets USA, där den amerikanska maffian bedrev illegala verksamheter och legala tvätteriverksamheter. Maffian blandade samman de vinster som erhölls från de kriminella verksamheterna med de legala intäkter som tvätteriverksamheten gav upphov till. Med dessa åtgärder tvättades de svarta pengarna vita. Idag är penningtvätt ett fenomen som har kommit att omf
En betalning som genomförs av misstag, beroende på att betalaren felaktigt tror sig vara skyldig mottagaren det utbetalade beloppet, skall under vissa förhållanden gå åter enligt principen om condictio indebiti. Principen om condictio indebiti har haft olika innehåll i olika rättssystem genom historiens gång. Idag skiljer sig synsättet markant åt mellan de olika europeiska länderna och även mellan
Förekomsten av aktierelaterade incitamentsprogram har ökat markant under de senaste åren. Allt fler bolag använder sig av denna incitamentsform i en strävan att förmå de anställda att arbeta mer effektivt genom att knyta dem hårdare till företagets resultatutveckling. Utfärdandet av ett aktierelaterat incitamentsprogram innebär att ett arbetsgivarbolag låter utvalda ledande befattningshavare och a
Världen internationaliseras i en allt högre takt. Globaliseringens vindar har även drabbat Sverige, bland annat genom olika internationella åtaganden. Ett tydligt tecken på denna förändring och internationalisering, är samarbetet inom EU. Detta syns inte minst inom svenskt näringsliv. Koncerner som tidigare var helt och hållet svenska är i dag mer eller mindre lika globala som vilket multinationel
Jag har valt att skriva min uppsats om intagnas kontakter med omvärlden. Inledningsvis behandlar jag på vilka grunder den lokala kriminalvårdsmyndigheten (KVM) fattar beslut om dessa kontakter och hur kontrollåtgärderna fungerar. Vidare går jag igenom på vilka punkter kontrollerna kan komma att kränka de mänskliga fri- och rättigheterna. En förvaltningsmyndighet som kriminalvården har olika krav p
