Search results

I decennier har den svenska skogen brukats intensivt genom kalhyggen och trädplanteringar för att få ut så mycket virke som möjligt. Kultur och starka traditioner gör att skogsbrukare upplever att det är svårt att få kunskap om, och stöd, för andra skogsförvaltningsmetoder. Det menar forskare vid Lunds universitet som studerat hinder för ett hyggesfritt skogsbruk. –  Sverige har mest skog i hela E

https://www.lu.se/artikel/normer-forsvarar-overgangen-till-skogsbruk-utan-stora-kalhyggen - 2025-11-10

Först var det effekten av att ha en ”tjock-tv” på rummet som forskarna undersökte. Nu, mer än tio år senare, har barnen blivit ungdomar som sover med mobilen bredvid kudden. Skärmtiden har ökat, och de nattliga meddelandena till vännerna gör att dygnsrytmen förskjuts osunt mycket om helgerna. Bland de barn som studerats syns också ett samband mellan mindre än sju timmars sömn per natt och övervikt

https://www.medicin.lu.se/artikel/barn-och-unga-blir-socialt-jetlaggade-av-nattlig-skarmaktivitet - 2025-11-09

Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som har letts av forskare vid Lunds universitet ökat stöd för att variationer i en gen som kallas AMY1 har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat. Ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för att

https://www.medicin.lu.se/artikel/brodstudie-undersoker-genernas-betydelse-att-bryta-ner-mat - 2025-11-09

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.medicin.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2025-11-10

Det finns mycket forskning om vilken kost som minskar risken för typ 2-diabetes, men det behövs mer kunskap om hur våra gener påverkar vår förmåga att bryta ner mat. Nu ger en ny studie som har letts av forskare vid Lunds universitet ökat stöd för att variationer i en gen som kallas AMY1 har betydelse för hur våra kroppar tar hand om stärkelserik mat. Ohälsosamma matvanor är en riskfaktor för att

https://www.lu.se/artikel/brodstudie-undersoker-genernas-betydelse-att-bryta-ner-mat - 2025-11-10

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2025-11-10

En stor internationell studie visar att typ 1-diabetes utvecklar sig på tre olika sätt hos barn. Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum har bidragit med data från en uppföljningsstudie i Skåne. Den långsiktiga målsättningen med studien i Nature Communications är att utveckla en större förståelse för hur sjukdomen uppstår för att sätta in förebyggande åtgärder. – Studien ökar vår förståels

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/stor-studie-pekar-ut-tre-vagar-mot-typ-1-diabetes - 2025-11-09

En stor internationell studie visar att typ 1-diabetes utvecklar sig på tre olika sätt hos barn. Forskare vid Lunds universitets diabetescentrum har bidragit med data från en uppföljningsstudie i Skåne. Den långsiktiga målsättningen med studien i Nature Communications är att utveckla en större förståelse för hur sjukdomen uppstår för att sätta in förebyggande åtgärder. – Studien ökar vår förståels

https://www.lu.se/artikel/stor-studie-typ-1-diabetes-utvecklar-sig-pa-tre-olika-satt-hos-barn - 2025-11-10

Ökade temperaturer i samband med klimatförändringar får nu CASE:s forskare att identifiera utmaningar och utveckla åtgärder för att mildra och hantera extremhetta. Den 19 mars träffas de i en workshop som leds av Andrew Karvonen, professor vid Urban Design and Planning vid LTH. Sedan den massiva värmeböljan i Europa i augusti 2003 har forskare undersökt hur städer planerar för kylande åtgärder. De

https://www.case.lu.se/artikel/forskare-samlas-att-mota-klimatets-heta-faror - 2025-11-09

Möt Ivanna Read: masterstudenten i strategisk kommunikation som sätter Lunds universitet på kartan som bloggare på Studyinsweden.se. Förutom att prestera på topp i akademiska sammanhang är hon också universitetets senaste globala ambassadör – den 8 maj utnämns hon till Lunds universitets Global Swede vid en ceremoni på Utrikesdepartementet i Stockholm. Det är Svenska institutet som för åttonde åre

https://www.sam.lu.se/artikel/samhallsvetare-universitetets-nya-globala-ambassador - 2025-11-09

Vad är det som händer med klimatet och vilken roll spelar klimatforskningen i samhället? Tillsammans arrangerar de strategiska forskningsområdena BECC och MERGE, Bolincentret för klimatforskning och SMHI ett klimatsymposium i Norrköping den 16-18 maj 2022: Swedish Climate Symposium. Konferensen innebär att Sveriges största aktörer inom klimatforskning för första gången samlas till ett större sympo

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/nationellt-symposium-i-norrkoping-satter-fokus-pa-klimatforskning - 2025-11-09

Spetsforskningen kräver ständigt arbete och förnyelse! Det konstaterar Mats Benner och Freddy Ståhlberg efter att ha gått igenom såväl självvärderingar som bedömarrapporter. Forskningsutvärderingen RQ20 går nu in på upploppet och hittills ser resultaten bra ut. – Men inte en chans att man kan luta sig tillbaka bara för att man är världskänd som excellent, säger Mats Benner. Mats Benner och Freddy

https://www.lu.se/artikel/rq20-val-utvarderad-forskning-trots-bedomarbesok-pa-distans - 2025-11-10

Från djärva grepp i rätt tid under 1900-talet till ängsligt, otydligt och spretigt under 2000-talet. Svensk högskolepolitik har hamnat i otakt med samhällsutvecklingen och universitet i andra europeiska länder har tagit över ledartröjan vad gäller att ta sig an existentiella utmaningar. Det anser lundaprofessorerna Mats Benner och Sylvia Schwaag Serger. I den färska rapporten, Ändra allt!? En högs

https://www.lu.se/artikel/hogskolepolitiken-kraver-nya-grepp - 2025-11-10

Att med hjälp av ofarliga virus föra in gener som tillverkar nyttiga, botande ämnen... att transplantera in hela celler, kanske från huden på samma patient... eller, mest science fiction-aktigt av allt, att styra särskilt preparerade nervceller med ljussignaler inne i hjärnan. Det är tre olika vägar till möjlig behandling av epilepsi, som prövas av en forskargrupp i Lund. Till sin hjälp har forska

https://www.lu.se/artikel/nya-vagar-till-behandling-av-epilepsi - 2025-11-09

SCHEDULE & ABSTRACTS Chairs: Staffan Lindberg and Neil Webster Four sessions:1. Tuesday 20 Sept, 14.30–16.302. Wednesday 21 Sept, 10.00–12.003. Wednesday 21 Sept, 15.30–17.304. Thursday 22 Sept, 09.00-11.00Venue: NYA FESTSALEN, Akademiska Föreningen (AF), Sandgatan 2, LundFormat: Each author is given 15 minutes for presentation of her/his paper and then follows a general discussion of the paper du

https://www.sasnet.lu.se/article/panel-5-transformation-caste - 2025-11-09

Bekämpningsmedel och bin, om naturkatastrofer ökar våldet mot kvinnor i olika samhällen, och hur vi ska kunna bromsa folksjukdomen artros. Det är tre områden som ska studeras av några lundaforskare som fått förtida julklappar av Vetenskapsrådet i form av forskningsanslag. Merparten av Vetenskapsrådets anslag är anknutna till ämnen (medicin och hälsa, utbildningsvetenskap etc). Men rådet ger också

https://www.lu.se/artikel/julklappar-fran-vetenskapsradet - 2025-11-09

Det sjukdomsalstrande proteinet tau tycks ansamlas fortare hos kvinnor än män. Det visar en studie från Lunds universitets strategiska forskningsområde MultiPark och Skånes universitetssjukhus. Studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Brain. Runt 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom som är den vanligaste formen av demens. Fler kvinnor än män drabbas av minnesproblem på

https://www.lu.se/artikel/snabbare-ansamling-av-alzheimers-protein-hos-kvinnor - 2025-11-10

Det har gått ett decennium sedan världens länder skrev under Parisavtalet. Statsvetaren Fariborz Zelli summerar vad som överraskat – både positivt och negativt – i klimatpolitiken under de senaste tio åren och blickar även framåt. Vilken har varit den största framgången med Parisavtalet hittills?– Jag skulle nog säga att den största framgången är att FN lyckats behålla sin centrala roll i det glob

https://www.lu.se/artikel/vantat-och-ovantat-tio-ar-efter-parisavtalet - 2025-11-10

InfraVis har tilldelats finansiering av Vetenskapsrådet i den stora utlysningen “Bidrag till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse 2021” för att bygga upp en ny nationell infrastruktur för visualisering och analys av vetenskapliga data. Den nya infrastrukturen kommer att ge forskare en ingång till expertis och kompetensutveckling vid nio svenska lärosäten och är en del av arbetet att stär

https://www.medicin.lu.se/artikel/infravis-ska-hjalpa-forskare-att-visualisera-vetenskaplig-data - 2025-11-09

Skogen står i fokus för en intensiv debatt för tillfället. Det handlar, grovt förenklat, om vilka klimatnyttor skogen kan ge, antingen genom att stå kvar och binda kol, eller genom att användas som ersättning för fossila bränslen och fossilintensiva material. I en ny kunskapsgenomgång från Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet går Markku Rummukainen, professor i klimat

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogens-klimatnyttor-en-balansakt-i-prioritering - 2025-11-09