Search results

Två lektorer på en institution inom Naturvetenskapliga fakulteten kommer att sägas upp på grund av arbetsbrist. Orsakerna är besparingskrav och historiska underskott. – Det är kärnan av kärnan, basen av basen, som ryker. Tidigare har man inte sagt upp lektorer och lärare på grund av arbetsbrist, utan det har varit forskare. Det här är ett trendbrott, säger Adam Brenthel, ordförande för arbetstagar

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/besparingar-kan-sla-mot-utbildningen - 2026-06-25

Nyligen inleddes en studie bland gymnasietjejer i Lund och Malmö. Det är forskaren och läkaren Moa Wolff som vill undersöka hur vanligt det är att järnbrist leder till hjärnbrist. Varför vill du undersöka järnbrist hos flickor i gymnasieåldern? – Mitt intresse för det här det väcktes förra vintern när jag upptäckte att mina båda tonårsdöttrar hade järnbrist och blodbrist. Då hade jag under en läng

https://www.medicin.lu.se/artikel/moa-wolff-forskar-pa-jarnbrist-bland-gymnasietjejer - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Tekniken har ännu inte kommit så långt att den kan ersätta den värdefulla återkopplingen mellan lärare och studenter, vilket går ut över både undervisning och studier. Det konstaterar Torgny Roxå och Per Warfvinge som gått igenom ett stort enkätmaterial från studenter och ett mindre från lärare vid LTH om hur pandem

https://www.lu.se/artikel/kvinnor-anpassar-sig-lattare-till-digitala-studier - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Varje år tar cirka 1 500 personer livet av sig i Sverige. Den största riskfaktorn för suicid är att personen tidigare försökt ta sitt liv vid ett eller flera tillfällen. I en ny studie från Lunds universitet visar forskare att suicidrisken hos personer som försökt ta sitt liv kvarstår under lång tid. – Vi har i stud

https://www.lu.se/artikel/suicidrisk-kvarstar-under-lang-tid - 2026-06-25

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.mgeo.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-06-25

Med en bakgrund inom maringeologi och en passion för att koppla samman forntida havsmiljöer med dagens miljöutmaningar, kliver professor Helena Filipsson in i rollen som biträdande prefekt vid MGeo. I sin nya roll kommer hon att arbeta med att stärka den vetenskapliga infrastrukturen, stödja forskningen och bygga samarbeten som ökar institutionens synlighet och genomslag. Helena, kan du kort berät

https://www.mgeo.lu.se/internt/artikel/mot-helena-filipsson-ny-bitradande-prefekt-vid-mgeo-med-fokus-pa-vetenskaplig-infrastruktur - 2026-06-25

I slutet av april 2024 beslutade fakultetsstyrelsen att en ny institution, Institutionen för kommunikation, ska inrättas. Bildandet av den nya institutionen är en del i fakultetens utveckling mot färre enheter, men samgåendet har också drivits av ytterligare skäl. Den nya institutionen träder i kraft den 1 januari 2025 och följande verksamheter kommer att ingå: Institutionen för strategisk kommuni

https://www.iko.lu.se/artikel/ny-institution-kommunikation-fran-2025 - 2026-06-25

Flyktingkrisen i Europa, liksom kriget i Ukraina, har visat på begränsningarna i asylsystemen. Nu startar ett nytt forskningsprojekt med fokus på flyktingar från Ukraina och Syrien för att utforska säkra och lagliga vägar till skydd. Projektet, "Refugee Protection or Cherry Picking: Assessing New Admission Policies for Refugees in Europe" leds av forskaren Zvezda Vankova vid Juridiska fakulteten v

https://www.lu.se/artikel/nytt-projekt-undersoker-alternativa-vagar-till-europa-flyktingar - 2026-06-25

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare. Men flyttfåglarna hänger inte med i svängarna och kommer för sent till födan när de ska häcka. Genom att få fåglarna att flyga lite längre norrut har forskare i Lund och i Nederländerna sett att fåglarna kan ge sina ungar en bättre start i livet. Den globala uppvärmningen ställer till det för våra fåglar. Varmare vårar betyder att fjärilslarver klä

https://www.lu.se/artikel/flyttfaglar-tar-langre-flygturer-att-ge-sina-ungar-en-battre-start-i-livet - 2026-06-25

Studier från Lunds universitet pekar på att floran i Skåne förändrats drastiskt under 1900-talet och fram till idag. Den största minskningen av artrikedomen kan ses i skogsbygderna i norra och mellersta delarna av Skåne. – Jag blev förvånad av att det är klimatförändringen som har påverkat mest, säger forskaren Torbjörn Tyler vid Lunds universitet. Forskarnas studie baseras på inventeringar av ört

https://www.lu.se/artikel/drastiskt-forandrad-flora-i-skane - 2026-06-25

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/direktstod-till-jordbruk-levererar-inte-pa-varken-konkurrenskraft-eller-miljo - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Barn som insjuknar i diabetes före sex årsålder har en snabbare längdtillväxt de första 18 månaderna i livet. De tänkbara mekanismerna bakom är flera. - Ja, vi vet inte exakt hur detta går till men en tänkbar förklaring är att ändrade kostvanor och snabb tillväxt gör att barnen äter mer och det stressar de insulinpr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/smabarns-langdtillvaxt-kopplas-till-typ-1-diabetes - 2026-06-25

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Fler än vart tredje barn under fem år som insjuknar i typ 1 diabetes får sin diagnos så sent att de är svårt sjuka när de kommer till sjukhus. Anledningen, varken vården eller föräldrarna upptäcker symtomen i tid.
 Texten är en återpublicering från diabetesportalen.se Det är engelska forskare som kartlagt hur insjuk

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/latt-missa-diabetes-hos-sma-barn-och-farligt - 2026-06-25

https://www.lu.se/artikel/goran-gustafssonpriset-i-medicin-banbrytande-forskning-om-immunterapi - 2026-06-25

En avgjutning i lera av ett inneröra. En livmoder av grönt garn. En ”oroslåda” som kan hjälpa till att kontrollera jobbiga tankar. Det är några av alstren som en grupp forskare knutna till Pufendorfinstitutet har skapat under en workshop på Skissernas Museum. Varje torsdag sedan september förra året har de träffats, forskarna som ingår i det tvärvetenskapliga temat ”Ständiga existentiella hot” vid

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/de-tar-konsten-till-hjalp-att-undersoka-existentiella-hot - 2026-06-25

Stiftelsen Promobilia satsar 25 miljoner kronor på ett nytt, storskaligt forskningsprojekt mot Parkinsons sjukdom. Donationen gör det möjligt för fyra forskargrupper, varav en vid Lunds universitet och tre vid Karolinska Institutet, att kraftsamla kring utvecklingen av nya behandlingsstrategier som angriper sjukdomens grundorsaker. Med hjälp av innovativa metoder, såsom avancerade genterapier och

https://www.medicin.lu.se/artikel/stiftelsen-promobilia-satsar-25-mkr-mot-parkinsons-sjukdom - 2026-06-25

Uppsatsen "När vinden vänder – tjänstemannarollen i ett högerorienterat politiskt landskap" får KEFU:s pris för bästa uppsats inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi. Det är 40e gången KEFUs styrelse delar ut priset för bästa uppsats inom kommunal och regional ledning, organisation och ekonomi på totalt 20 000 kronor. I år går priset till Nancy Nilsson och Tindra Gullberg Rose

https://www.ehl.lu.se/artikel/vinnare-av-kefus-uppsatstavling-2025 - 2026-06-25

Lunds universitet hamnar på 75:e plats i världen i den årliga rankningen utförd av internationella QS World University Ranking. Det är tio platser bättre än föregående år, vilket innebär att Lunds universitet är det bästa breda lärosätet i Sverige. Dessutom får universitetet det prestigefulla QS Sustainability Champions Award. QS har publicerat universitetsranking årligen sedan 2004. Den 4 juni pu

https://www.lu.se/artikel/bade-hallbarhetspris-och-stark-klattring-pa-qs-rankning - 2026-06-25

Sverige ligger i täten i världen när det gäller att återvinna och ta tillvara på energin i avfall. Men tillväxten och konsumtionen i samhället fortsätter att öka, liksom mängden avfall per person och år. I ett projekt finansierat av Formas studerar forskare vid Lunds och Göteborgs universitet hur vi kan reducera avfallet och hitta nya sätt att producera och konsumera. Forskningsrådet Formas satsar

https://www.lu.se/artikel/nya-affarsmodeller-hallbar-konsumtion - 2026-06-25

Det är sedan tidigare klarlagt att beröring kan utlösa stressreaktioner hos växter. Men de molekylära förklaringsmodellerna har hittills varit spartanska. Men nu har forskare hittat nya genetiska nycklar till varför växter reagerar så kraftfullt på mekanisk stimulering. När du vattnar dina trädgårdsväxter reagerar de direkt på en biokemisk nivå. Och när du låter din knivsegg kapa en rabarberstång

https://www.lu.se/artikel/lundaforskare-loser-30-arig-genetikgata-kring-vaxters-reaktioner-pa-beroring - 2026-06-25