Search results

Samverkan! Ett ord som likt ett mantra upprepas överallt som lösningen på det mesta från psykisk ohälsa till klimatet. Men vad menar man? Och när ska man samverka och med vem? Och ska alla samverka? LUM sökte upp två samverkansforskare för att reda ut begreppet. – Det råder stor begreppsförvirring, bekräftar Eugenia Perez Vico och Anna Jonsson, bägge vid Företagsekonomiska institutionen.Förvirring

https://www.lu.se/artikel/samverkan-ett-medel-inte-ett-mal - 2025-10-26

Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet, svarar på frågor med anledning av klimatmötet COP25 i Madrid den 2-13 december. - Vilka möts och varför?COP25 är det 25e stora klimatförhandlingsmötet mellan världens länder inom ramen för FN:s konvention om klimatförändringar. COP-mötena äger rum varje år i november eller december och kompletteras av ytterligare möten på våren ell

https://www.lu.se/artikel/infor-toppmotet-fem-fragor-till-klimatforskaren - 2025-10-26

https://www.lu.se/artikel/kemisterna-med-pa-taget-till-science-village - 2025-10-26

En grupp forskare vid Lunds universitet har i över 20 år envist arbetat med att försöka ta fram ett läkemedel mot preeklampsi - havandeskapsförgiftning - ett allvarligt sjukdomstillstånd som årligen drabbar cirka 9 miljoner gravida kvinnor i världen och är den främsta dödsorsaken hos både mödrar och foster. Nu har de i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports publicerat en studie som öppna

https://www.lu.se/artikel/ytterligare-studie-bekraftar-a1ms-effekt-vid-preeklampsi - 2025-10-26

https://www.lu.se/artikel/lunds-fernstrompris-forskning-om-proteinernas-samspel - 2025-10-26

Många länder i Afrika påverkas fortfarande av strukturer som de gamla kolonimakterna la grunden till. Eller? I ett nytt projekt ska forskaren Erik Green från Ekonomihögskolan syna gamla sanningar i sömmarna. Han leder ett internationellt forskarteam som nu för första gången ska systematisera stora mängder historiska data från Ostindiska kompaniets kolonisering av Sydafrika. Under 1500- till 1700-t

https://www.lu.se/artikel/sydafrika-och-arvet-efter-kolonialismen-vad-stammer-egentligen - 2025-10-26

Låt historier tala och väv in minnen. En mångdimensionell syn kan göra utvecklingen av städer mindre stereotyp. Det menar etnologen Elisabeth Högdahl som är projektledare för forskningsprojektet ”Utveckla och bygga plats genom mänskliga minnen”. - Jag hoppas att morgondagens platsutveckling tänker bredare och låter människors berättelser ta plats. Kan minnen bygga platser? Kan det som har betytt n

https://www.lu.se/artikel/betydelsefulla-minnen-inspirerar-stadsplanering - 2025-10-26

Sällan förr har det varit så stort fokus på parlamentets arbete som efter det senaste valet. När tidigare har det exempelvis skrivits så mycket om vem som blir ordförande för de olika utskotten? Men det är bra att riksdagen uppmärksammas eftersom det är där makten ligger, säger statsvetaren Simon Davidsson som i dagarna lägger fram en avhandling om parlamentarism. Simon Davidsson har undersökt par

https://www.lu.se/artikel/nya-tider-ger-storre-fokus-pa-riksdagens-arbete - 2025-10-26

Ett språkmelodispel för att lära sig den ganska knepiga svenska ordaccenten kan snart lanseras på marknaden. Forskaren bakom idén, Mikael Roll, berättar om spelet, om varför arbetet med att kommersialisera det stundtals gått trögt och om LU Innovations stöttande roll i processen. Att kommersialisera en idé kräver tid och engagemang. För neuro­lingvisten Mikael Roll dök det upp olika frågor under a

https://www.lu.se/artikel/kul-att-uppfinna-segt-att-kommersialisera - 2025-10-26

Den 1 januari 2026 slås två institutioner och en centrumbildning på Natur­vetenskapliga fakulteten samman till en när Miljö- och geovetenskapliga institutionen ser dagens ljus. Geologiska institutionen, Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES) samt Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) slås samman. Institutionschefer och föreståndare välkomnar beslutet. De beskriver den

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/uppenbara-vinster-med-att-sla-ihop-institutioner - 2025-10-26

Det råder stor enighet mellan fysikerna och kemisterna om att etableringen i Science Village bör ske samtidigt och så snart som möjligt. Det finns även förslag på hur de bägge institutionerna ska kunna samverka. Kemiska institutionens prefekt Leif Bülow beskriver den kommande nyetableringen och sammanslagningen som ”världens chans” och säger att den stora majoriteten inom institutionen är positiv.

https://www.lu.se/artikel/fysiker-och-kemister-tillsammans-i-science-village-varldens-chans - 2025-10-26

På senare år har det gjorts stora framsteg i utvecklingen av nya framgångsrika immunterapier för att behandla cancer. Så kallad CAR-T-cellbehandling och behandling med antikroppar är två typer av målriktade immunterapier som har revolutionerat delar av cancervården. Men än kvarstår stora utmaningar med att identifiera proteiner på cancercellers yta som mål för immunterapier. En forskargrupp i Lund

https://www.lu.se/artikel/ny-precisionsmedicinsk-teknologi-immunterapi - 2025-10-26

De största internationella plast-och kemibolagen stretar emot när övrig industri ställer om. Istället för gröna satsningar på återvinning eller biobaserad plast sker nyinvesteringar och utbyggnad av fossilbaserad verksamhet. Det visar forskning från Lunds universitet som har kartlagt bolagens expansionstakt under det senaste decenniet. En ny kartläggning visar att världens 12 största bolag inom pl

https://www.lu.se/artikel/manga-plast-och-kemibolag-storsatsar-pa-fossil-plast-visar-ny-kartlaggning - 2025-10-26

Det är inte bara miljön och ekonomin som hotas av ett varmare klimat. Även människors kultur, identitet och traditioner påverkas. Vid Lunds universitet har forskare börjat dokumentera det kulturarv som klimatförändringarna hotar att urholka, och i värsta fall helt utradera.  – Som forskare har vi ett moraliskt ansvar. Detta måste dokumenteras, annars går minnet av olika ursprungsbefolkningars sätt

https://www.lu.se/artikel/kulturarv-som-hotas-av-klimatforandringarna - 2025-10-26

Nu är fakulteternas hedersdoktorer för 2024 klara. De kommer att hyllas vid doktorspromotionen den 31 maj 2024. Nedan ser du en sammanställning av varje fakultets val av hedersdoktorer. Ekonomiska fakulteten Ledande nationalekonom och förste vice riksbankschef nya hedersdoktorerProfessor Martha Bailey och förste vice riksbankschef Anna Breman har utsetts till 2024 års hedersdoktorer vid Ekonomihög

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/fakulteternas-hedersdoktorer-2024 - 2025-10-26

https://www.medicin.lu.se/artikel/lunds-fernstrompris-forskning-om-proteinernas-samspel - 2025-10-26

Semestern närmar sig och för många svenskar väntar utlandsresor. Men det kan svida extra i plånboken eftersom den svenska valutan är så lågt värderad.  – Det är antagligen något vi får vänja oss vid, säger Fredrik NG Andersson, nationalekonom på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, som anser att valutaproblemet ligger både hos politiker och en stelbent Riksbanksledning. I början av maj kostar 1

https://www.lu.se/artikel/dyr-sommar-vantar-svenskar-som-reser-utomlands - 2025-10-25

Coronapandemin försätter inte LU i någon ekonomisk knipa. Det finns pengar i universitetets lador, försäkrar planeringschef Tim Ekberg. Myndighetskapitalet uppgår nu till 1,7 miljarder kronor. – Det är pengar som skulle kunna komma väl till pass för att göra drabbade verksamheter skadelösa, kommenterar han. Det som universitetet främst kommer att förlora pengar på är de internationella studenterna

https://www.lu.se/artikel/lu-klarar-minskade-intakter - 2025-10-26

Genom att dagligen under 6 månader göra några enkla fysiska övningar och få information om sin sjukdom kunde 500 patienter med artros i genomsnitt nästan halvera sin smärta och förbättra sin fysiska funktion. Till sin hjälp använde de en nyutvecklad mobilapp. – Vi förväntade oss att patienterna skulle bli bättre, men inte att de skulle bli så bra. Det visar att det går utmärkt att behandla kronisk

https://www.lu.se/artikel/app-hjalper-att-halvera-smarta-vid-artros - 2025-10-26

Nyblivna mammor uttrycker att de känner sig ”lämnade vind för våg” efter förlossningen. Eftervården är ett erkänt eftersatt område inom vårdkedjan vid barnafödande. Bilden bekräftas av Socialstyrelsens rekommendationer att eftervården behöver förstärkas. En studie ledd från Lunds universitet har undersökt vad kvinnorna själva har behov av. I Sverige har eftervården vid förlossning förändrats avsev

https://www.medicin.lu.se/artikel/eftervarden-nyblivna-mammor-behover-forbattras - 2025-10-26