Filetype
Sjuksköterskestuderande som närmar sig slutet av sin utbildning känner ofta någon form av oro inför yrkesdebuten. Tidigare studier som gjorts inom området har visat på svårigheter i samband med övergången från studerande till sjuksköterska. Syftet med denna studie var att undersöka hur nyutbildade sjuksköterskor upplevde yrkesdebuten. Speciell uppmärksamhet riktades mot bemötande av kollegor, käns
Efter hjärtkirurgi respiratorbehandlas patienterna endast en kort tid, men påfrestningen är den samma vare sig respiratortiden är kort eller lång. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av respiratorbehandling efter hjärtkirurgi. Syftet var även att undersöka samband mellan hågkomsten av respiratorbehandling och perfusionstid samt mellan hågkomsten och givna analgetika respekti
Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskor bemötte anhöriga till avlidna vid plötslig, oväntad död på akutmottagning. Materialet samlades in genom en kvalitativ intervjuundersökning som genomfördes med nio kliniskt verksamma sjuksköterskor. Arbetet analyserades efter Benners (1993) domän Den hjälpande rollen. Resultatet visade att det första intrycket, den anhörige fick,
Syftet med studien var att studera sjuksköterskors utsagor om hur de handleder nyutexaminerade sjuksköterskor på akut- och intensivvårdsavdelningar, samt vilka yttre faktorer som de ansåg påverkar handledningen, såsom t.ex. tid, ekonomi och patientgenomströmningar och vad de ansåg som rimligt tidsperspektiv för handledning. Studien genomfördes med kvalitativa intervjuer och litteraturstudier. Stud
Till skillnad från marknadsrätten utgör varumärkesrätten idag en fullständigt harmoniserad rättsordning. En grundläggande princip inom varumärkes-rätten är att en varumärkeshavares ensamrätt konsumeras när han sätter en märkt vara på marknaden. Detta gäller dock inte när varumärkeshavaren har skälig grund att motsätta sig konsumtion. Harmoniseringen till varu-märkes-direktivet samt EG-rättens utve
Denna uppsats behandlar ämnet immaterialrättslig konsumtion. Syftet med denna uppsats är att belysa konsumtionsprincipens hantering i tysk rätt och den problematik kring bevisbördans fördelning i immaterialrättsliga intrångsprocesser som har uppmärksammats i tysk rätt samt att klargöra om gemenskapsrätten ger någon vägledning i detta avseende. Förra året begärde Bundesgericht förhandsavgörande av
Uppsatsen behandlar fullföljandevillkor i offentliga uppköpserbjudanden. Processen vid ett takeoverförfarande går till på det sätt att budgivaren utformar en erbjudandehandling som går ut likalydande till samtliga aktieägare. Ägarna har sedan att anta eller förkasta förslaget om att sälja sina aktier. Det är inte ovanligt att budgivaren i erbjudandet ställer upp förutsättningar för transaktionens
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ett statligt handelsmonopol som står i strid med artikel 31 EG kan motiveras. Vilka artiklar kan åberopas, finns det undantagsbestämmelser som inte stadgas i fördraget men som ändå kan motivera ett undantag från artikel 31 EG? Arbetet, som bland annat bygger på praxis från EG-domstolen, tar sikte på att utreda vilken inställning EG-domstolen har, och i vis
Den 1 januari 2009 trädde nya regler ikraft gällande skatteplaneringsåtgärder med ränteavdrag. Reglerna ska begränsa möjligheten att göra avdrag vid internt finansierade delägarrätter från ett företag inom intressegemenskap. Syftet bakom reglerna är att förhindra ovan nämnda, däremot ska normalt driven affärsverksamhet inte försvåras. Det föreslås därför två undantagsregler. Avdrag ska få göras fö
Dagens reglering av transportansvaret har historiska rötter. Det har reglerats i common law och i olika former av transportdokument i nästan 700 år. Först genom liberalismens intåg på 1800-talet och de omfattande friskrivningar som tillämpades uppstod ett behov att reglera rättigheter och skyldigheter i lag. Den första som antogs var amerikanska Harter Act, 1883. Denna följdes under början av 1900
Förenta Nationernas konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) och dess principer ligger i många hänseenden till grund för den svenska regleringen vad gäller barnets bästa. Barnkonventionen fastlägger barnets rättigheter och den bärande principen i konventionen är att barnets bästa skall sättas i främsta rummet i alla beslut som rör dem. Gemensamt ansvar är en förutsättning för att famil
Svensk djurskyddstillsyn utövas av kommunala nämnder, länsstyrelser samt djurskyddsmyndigheten. Den direkta tillsynen utövas huvudsakligen av de kommunala nämnderna. Utredningar och rapporter om djurskyddstillsynen visar att den kommunala tillsynen håller varierande kvalitet, samt att det finns allvarliga brister inom den kommunala djurskyddstillsynen. Brister inom tillsynen medför att djur blir l
Enligt artikel 82 i EG-fördraget kan vissa företag anses vara dominerande på den relevanta marknaden om de faller under de krav som ställs upp i artikeln. Att hamna under kategorin dominerande företag inom EU innebär ett visst ansvar gentemot mindre konkurrenter på samma relevanta marknad samt att dess agerande på marknaden begränsas. Om dessa begränsningar inte upprätthålls kan det dominerande fö
Syftet med den här uppsatsen är att redogöra för otillåten påverkan och vad det finns för rättsliga möjligheter att stödja och hjälpa vittnen som utsatts eller riskerar att utsättas för otillåten påverkan. Den svenska vittnesplikten är omfattande med endast ett fåtal undantag och inskränkningar. Det är därför viktigt att det finns lämpliga och tillräckliga åtgärder för att skydda vittnen som utsat
Runt om i Sverige pågår sedan ett antal år tillbaka olika medlingsprojekt, i de allra flesta fall med inriktning på att medla mellan unga lagöverträdare och deras offer. Dessa projekt har i många fall uppstått oberoende av varandra och utan förankring i någon teoribildning. Det statliga intresset för medling har lett till antagandet av lag (2002:445) om medling med anledning av brott, samt finansi
Denna uppsats behandlar huruvida de begränsade möjligheterna i svensk rätt för enskilda att erhålla domstolsprövning av sin miljökvalitet strider mot EG-rätten. Min tes är att så är fallet. EG:s miljökvalitetsnormdirektiv är likartat uppbyggda&semic de stadgar att medlemsstaterna skall tillse att luft och vatten inte innehåller högre halter av miljöfarliga ämnen än vad som fastslås i direktive
