Search results

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-07-02

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Forskare vid Lunds universitet har lyckats utveckla en teknik där de över tid och i realtid kan studera den inflammatoriska processen som sker i bukspottkörteln vid utvecklingen av typ 1-diabetes. Tekniken medger visualisering av en mänsklig autoimmun sjukdomssituation i djurmodell och det öppnar avenyer för utveckl

https://www.lu.se/artikel/inflammatorisk-process-direktsandning - 2026-07-02

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-07-02

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-07-02

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-07-02

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Under måndagen hölls Lunds universitets första TEDx-event. Tio talare höll föreläsningar i syfte att väcka nya perspektiv och tankar hos åhörarna. Det var fullsatt på Skissernas museum, arrangörerna hade fått in massor med biljettansökningar, men TEDx regler medger bara 100 platser. Men eftersom föreläsningarna dire

https://www.lu.se/artikel/manga-perspektiv-pa-tedx - 2026-07-02

En studie vid Lunds universitet visar att svår hjärnskada påverkar strukturen i hjärnans små blodkärl och leder till en ansamling av amyloid-beta – ett kännetecken för Alzheimers sjukdom. Upptäckten typer på att kärlförändringar kan driva på neurodegenerativa sjukdomar snarare än att de uppstår som en följd av nervcellsskador. En ökad risk för demens hos personer som utsatts för svår hjärnskada, s

https://www.medicin.lu.se/artikel/sa-kan-en-hjarnskada-bidra-till-alzheimers - 2026-07-01

Charlotte Ling, professor i epigenetik vid Lunds universitet får Europeiska Forskningsrådets Consolidator Grant. Pengarna, två miljoner euro över fem år, ska användas till att ta fram nya metoder för att förutse, förebygga och behandla typ 2-diabetes. Charlotte Ling, verksam vid Lunds universitets Diabetescentrum, är en pionjär inom epigenetik och diabetes och hennes forskning har fått stort genom

https://www.lu.se/artikel/satsning-pa-epigenetik-ska-bekampa-diabetes - 2026-07-02

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Män som i högre utsträckning utsatts för ämnet DEHP, en så kallad ftalat, har en sämre spermierörlighet och kan därför misstänkas ha svårare att skaffa barn. Det visar en studie av Jonatan Axelsson vid Lunds universitet, som nyligen publicerats i tidningen Environment International. Ftalater är samlingsnamnet på en

https://www.lu.se/artikel/samre-spermierorlighet-hos-man-som-utsatts-kemikalien-dehp - 2026-07-02

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. I experiment på möss har danska forskare visat att om gluten utesluts ur kosten under dräktighetsperioden får ungarna inte typ 1 diabetes. Detta trots att de själva fick en normal kost som innehöll gluten. Sjukdomarna glutenintolerans, celiaki, och typ 1 diabetes har mycket gemensamt. De är båda autoimmuna, det vill

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/glutenfri-diet-skyddade-avkomman-fran-typ-1-diabetes - 2026-07-03

https://www.keg.lu.se/artikel/vi-kande-oss-sedda-guldgravare-forskare-och-beslutsfattare-fann-samrore-i-paris - 2026-07-03

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Ett internationellt forskningssamarbete med bland andra lundaforskare tror sig ha funnit en kombination av en läkemedelssubstans och en transportteknik som kan vara en viktig pusselbit till en behandling av ärftlig näthinnedegeneration, en grupp ögonsjukdomar som gör att man drabbas av en svår synnedsättning eller b

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-ger-hopp-om-behandling-mot-arftlig-ogonsjukdom - 2026-07-03

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 

https://www.biologi.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-07-03

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.biologi.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-07-03

En omfattande studie på forntida människo-dna slår fast det forskarna tidigare anat men inte fullt ut kunna bekräfta. Människan drabbades av ett stort antal nya sjukdomar i samband med att våra förfäder började domesticera djur. I studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature, har ett internationellt forskarlag studerat mänskligt dna från över 1 313 individer som spänner över 37 0

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/djurhallning-ledde-till-en-cocktail-av-nya-sjukdomar - 2026-07-03

Vi brukar härleda dagens zoologiska cirkus av hundraser till viktorianska gentlemen med en faiblesse för selektiv avel. Men sanningen är äldre. En internationell studie visar att hundarnas formrikedom tog fart redan för 11 000 år sedan – långt innan 1800-talets kennelklubbar. Titta på dagens hundar: den näpna chihuahuan som mest liknar ett ögonpar med päls, den storslagna grand danoisen som nästan

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/hundars-utseendemassiga-mangfald-ar-tusentals-ar-aldre-vad-vi-trott - 2026-07-03

Naturen är för många en källa till återhämtning och välmående. Men forskning visar att det också finns en växande andel personer som upplever negativa känslor, som rädsla, obehag eller till och med avsky. Fenomenet, kallat biofobi, uppmärksammas nu i ny forskning från Lunds universitet. – Forskning har länge utgått från att människor i grunden känner positiva känslor inför naturen. Vi har undersök

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/ny-forskning-utmanar-bilden-av-manniskan-som-naturalskande - 2026-07-03

Vissa svampar slösar, andra återvinner – och det kan avgöra hur mycket kol som stannar kvar i skogen. Forskare har nu avslöjat hur svamparna hanterar sitt mycel, nätverket som bygger upp svampens kropp. Resultaten kan ge nya insikter om kolcykeln och klimatets framtid. Forskare vid Lunds universitet har undersökt hur svampar återvinner sitt eget mycel när de växer. Med hjälp av mikrofluidikchip – 

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/svamparnas-saregna-strategier-kan-paverka-skogens-kollagring - 2026-07-03

I höst samlas världsledande forskare och praktiker på Lunds universitet, Campus Helsingborg för att utbyta idéer och diskutera den senaste forskningen på den sjunde internationella konferensen om platsvarumärken. Temat handlar om vikten för städer, regioner och länder att skapa och stärka platsvarumärken i en osäker tid. Lunds universitet, Högskolan i Halmstad och Högskolan i Kristianstad arranger

https://www.ses.lu.se/artikel/varldsledande-konferens-om-platsvarumarken-kommer-till-sverige - 2026-07-03

Christie Nicoson har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln: Fred i ett föränderligt klimat: Omsorg och kunskap i kopplingen mellan klimat, kön och fred. Gratulerar! SammanfattningEnligt forskare och praktiker innebär klimatförändringarna särskilda utmaningar för freden. För att förstå vilka dessa utmaningar är och hur man ska hantera dem måste man ta hänsyn till kön, eftersom både erfa

https://www.svet.lu.se/artikel/christie-nicoson-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2026-07-03