Search results

Mångårig diabetes, höga blodsocker och högt blodtryck – är de tre viktigaste riskfaktorerna för diabetiska ögonskador. En 73 årig kvinna i Brasilien har dem alla men hon har inte ett spår av ögonförändringar trots att hon haft typ 1 diabetes i 69 år. Hon och andra enstaka som slipper komplikationer kan ge forskarna viktiga ledtrådar att nysta i. En stor majoritet av alla diabetiker får ögonförändr

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanskott-diabetes-i-69-ar-men-inga-ogonskador - 2025-10-13

Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European Society of Cardiology presenterade brittiska och italienska forskare en registerstud

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2025-10-13

Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsätts vid framställning eller tillverkning av mat och dryck, inte det socker som finns

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2025-10-13

I november 2020 träffades panellister i en avskalad digital konferens för Europaforum Hässleholms artonde år. Centrum för europaforskning, som var medarrangör, deltog under förmiddagen i två paneler om EU:s framtid: coronapandemin och USA-valet. De två panelerna modererades av Heidi Avellan, politisk chefredaktör för Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Den här artikeln publicerades ursprungligen

https://www.cfe.lu.se/artikel/pandemi-och-usa-val-pa-europaforum-hassleholm - 2025-10-13

Det är dubbelt så vanligt att barn och ungdomar som har insulinpump drabbas av syraförgiftning jämfört med dem som tar insulininjektioner. Syraförgiftning är ett farligt tillstånd men i de allra flesta fall är det inte pumpens fel. Insulinpumpar har flera fördelar. Den främsta, vilket många undersökningar visar, är att de ofta gör det lättare att hålla en bra kontroll på blodsockret.Ännu fler unde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syraforgitfning-vanligare-hos-pumpanvandare - 2025-10-13

För att insulin ska utsöndras i vår kropp behövs ett protein som kallas CD59. Nu visar forskning ledd från Lunds universitet att det finns två proteinvarianter som påverkar hur och när detta sker. Studien publicerades nyligen i PNAS. Insulinet påverkar många av kroppens funktioner och är helt nödvändig för överlevnad. Det bidrar till upptaget av glukos i cellerna, uppbyggnad av kroppens energidepå

https://www.medicin.lu.se/artikel/nyupptackta-proteinvarianter-nyckel-till-insulinutsondring - 2025-10-13

Variation i undervisningen är en nyckel till att få till en levande och engagerande kurs. En del i denna variation är den förinspelade videoföreläsningen och kringmaterial till den. Foto: Priscilla Du Preez På avdelningen för konsthistoria och visuella studier finns Björn Fritz som aktivt arbetar för att hitta nya sätt att få sina studenter engagerade. Nedan ger han exempel på hur han med hjälp av

https://www.education.lu.se/artikel/gor-inspelade-forelasningar-mer-engagerande-med-kringmaterial - 2025-10-13

Att det är en konst att skriva bra flervalsfrågor är det nog många lärare som håller med om. Flervalsfrågor, på engelska kallade Multiple Choice Questions eller MCQ, är så kallade stängda frågor, där den som svarar får välja bland ett antal givna svarsalternativ istället för att själv formulera ett svar. Foto: Ashley Batz på unsplash.com. MCQ När man skapar sina flervalsfrågor måste man reflektera

https://www.education.lu.se/artikel/konsten-att-formulera-flervalsfragor-till-ett-quiz - 2025-10-13

En gratisapp som ska hjälpa till att kartlägga smittspridningen i Sverige och öka kunskapen om coronaviruset lanseras av forskare vid Lunds universitet. - Data från appen kan ge oss en bättre bild av sjukdomsförloppet och varför vissa bara drabbas lindrigt medan andra blir svårt sjuka och dör, säger Paul Franks professor i genetisk epidemiologi. Det tar runt en minut om dagen att svara på enkla fr

https://www.covid19app.lu.se/artikel/appen-covid-symptom-tracker-lanseras-i-sverige - 2025-10-13

Cancer i urinblåsan är lika vanligt som malignt melanom. Men de senaste tre decennierna har dödligheten varit oförändrat hög och behandlingen är densamma sedan 70-talet. Ändå går bara en ytterst liten del av forskningsanslagen till urinblåsecancer. Genom ett unikt samarbete vill man nu ta ny vetenskap om sjukdomen vidare till ­klinik. Men först måste man hitta ett sätt att ta sig över ”den transla

https://www.lu.se/artikel/cancervarldens-bortglomda-sjukdom - 2025-10-14

Sedan 1972 har naturgeografen Jonas Åkerman forskat och gjort årliga permafrostmätningar vid en isolerad radiostation på västra Svalbard. Hans arbete bildar en unik observationsserie över hur klimat­förändringarna påverkat det arktiska landskapet. För att hedra Lundaforskarens insatser invigde stationen nyligen Professor Åkermans bibliotek med 2.300 donerade böcker och särtryck. Den första tanken

https://www.lu.se/artikel/donerade-boksamling-fick-arktiskt-bibliotek - 2025-10-14

En växande tioåring som kommer ta ett språng, utvecklas och flytta hemifrån. Så skulle man kunna beskriva Vattenhallen som sannolikt kommer att flytta till det nya, större science centret ute på Brunnshög när det blir färdigt. – Det finns inte plats för två science center i Lund, så vi hoppas att planen är att bygga ett brett vetenskapscentrum på Brunnshög som inte bara fokuserar på MAX IV och ESS

https://www.lu.se/artikel/vattenhallen-siktar-pa-en-framtid-pa-brunnshog - 2025-10-14

Med ny teknik och nya tankegångar hoppas forskare vid Lunds universitet kunna förklara varför vi drabbas av ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr. Forskning på ögonsjukdomar som näthinneavlossning och grön starr, glaukom, har hittills fokuserat på den biokemiska process som sker i ögat vid sjukdomarna.Fredrik Ghosh och hans kollegor har koncentrerat sig på att försöka förstå vad som

https://www.lu.se/artikel/ny-kunskap-om-glaukom-och-nathinneavlossning - 2025-10-14

Christopher Rääf leder ett nytt forskningsprojekt som ska utveckla nya metoder för att analysera risker och upptäcka farliga CBRNE-ämnen som kan användas vid terrorattentat i svensk miljö. Målet är att förbättra beredskapen mot terrorattentat och minska samhällets sårbarhet för hot från farliga ämnen. Det fyraåriga forskningsprojektet ”Antagonistiska CBRNE-hot” finansieras av Myndigheten för samhä

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-skyddar-samhallet-mot-farliga-amnen-och-terrorhot - 2025-10-14

I en studie från förra året visade en forskargrupp vid Lunds universitet att gravida kvinnor med preeklampsi har en tydlig obalans i sin tarmflora jämfört med friska gravida. Nu startar forskargruppen en ny klinisk studie för att undersöka om probiotika kan ha en positiv inverkan på tillståndet. Preeklampsi, eller havandeskapsförgiftning, är en av de allvarligaste komplikationerna under graviditet

https://www.medicin.lu.se/artikel/kan-probiotika-gora-skillnad-gravida-med-okad-risk-preeklampsi - 2025-10-14

För första gången på två år är Lunds universitet på plats i Visby för Almedalsveckan. I tider av kris och krig är den demokratiska mötes­platsen viktigare än någonsin. ”En magisk plats för dialog, utbyte och oväntade möten som bidrar till att utveckla vårt samhälle”. Visionen för Almedalsveckan sätter ord på det som lockar den samhällsintresserade till Visby – att föra diskussioner med beslutsfatt

https://www.lu.se/artikel/almedalen-en-mojlighet-lu-att-mota-beslutsfattare - 2025-10-14

Med anledning av den pågående ekonomiska krisen, stigande inflation, ökade priser och dess inverkan på samhället har Lunds universitet samlat experter som kan uttala sig om allt från nationalekonomi och finansmarknader till krisens effekter för socialt utsatta grupper. Uppdaterad 8 april 2024Övergripande om den ekonomiska situationenFredrik NG Andersson, universitetslektor i nationalekonomi, kan s

https://www.lu.se/artikel/expertlista-ekonomisk-kris-och-social-utsatthet - 2025-10-14

Här har vi samlat kontaktuppgifter till forskare med kunskap om frågorna som ska diskuteras på toppmötet om krisen för biologisk mångfald i Montreal, COP15. När du klickar på en forskares namn kommer du till personens individuella profil i Lunds universitets forskardatabas. Lundaforskare som är ackrediterade till COP15: Henrik Smith (10-19 dec, ev deltagande digitalt), professor i zooekologi, Biol

https://www.lu.se/artikel/forskare-pa-lunds-universitet-med-expertkunskap-om-cop15 - 2025-10-14

Dekan Per Persson, prodekan Karin Rengefors och vicedekan Charlotta Turner har nu tillträtt. Lär känna dem bättre genom intervjuerna nedan som gjordes under våren 2023, i samband med valet. Förutom de tre nämnda kommer Karin Hall att ha ett uppdrag som vicedekan under år 2024. Genvägar till intervjuernaIntervju med dekan Per PerssonIntervju med prodekan Karin RengeforsIntervju med vicedekan Charlo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fakultetens-nya-dekaner - 2025-10-13

Dekan Per Persson, prodekan Karin Rengefors och vicedekan Charlotta Turner har nu tillträtt. Lär känna dem bättre genom intervjuerna nedan som gjordes under våren 2023, i samband med valet. Förutom de tre nämnda kommer tidigare prodekan Karin Hall att ha ett uppdrag som vicedekan under år 2024. Genvägar till intervjuernaIntervju med dekan Per PerssonIntervju med prodekan Karin RengeforsIntervju me

https://www.naturvetenskap.lu.se/internt/artikel/de-nya-dekanerna-har-tilltratt - 2025-10-13