Search results

Seniorprofessor Åke Lernmark vid Lunds Universitet och Skånes Universitetssjukhus i Malmö är en av de tio främsta experterna i världen på typ 1 diabetes. Han började sin forskarkarriär i diabetes 1978 i Chicago och har sedan dess forskat på sjukdomen. I dag är han aktuell med studierna TEDDY och TrialNet där han bland annat har tittat på varför vissa barn får diabetes typ 1 och inte andra. I decem

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/typ-1-diabetes-ar-egentligen-en-virussjukdom - 2025-10-09

När nyheterna om snar vaccinering kom i december, förändrades folks vilja att följa restriktioner. Och det tidiga stödet för den svenska strategin sjönk mellan april och december 2020 – och tunnades ut till någon slags mellanmjölk. Det säger nationalekonomen Erik Wengström som har studerat svenskarnas beteenden och attityder under pandemin. Efter ett och ett halvt år med pandemirelaterade restrikt

https://www.lu.se/artikel/omtanke-om-andra-viktig-nar-svenskarna-foljde-pandemirestriktionerna - 2025-10-10

Forskare vid Lunds universitet har tidigare visat att typ 1-diabetes och typ 2-diabetes kan delas in i fem olika undergrupper och att det finns genetiska skillnader mellan de fyra grupperna av typ 2-diabetes. Ett forskningssamarbete mellan Sverige och Indien visar nu att indelningen även gäller för befolkningsgrupper i Indien. Kunskapen kan bli viktig för att förbättra diabetesvården i Indien, där

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/svensk-forskning-om-olika-former-av-typ-2-diabetes-galler-aven-indier - 2025-10-09

Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som är ännu inte helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringen och kan bli betydelsefull för framtida behandlingar av diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär at

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2025-10-09

Utvecklingen av intelligenta robotar tillsammans med möjligheten att ändra i människors DNA, och kanske – att stöta på liv i rymden! Det är faktorer som gör det brådskande att tänka igenom hur vi ska definiera vad som är liv och anses som levande. En forskargrupp på Pufendorfinstitutet har nu tagit sig an denna stora uppgift. – Om vi betraktar något som intelligent följer också ansvar och skyldigh

https://www.lu.se/artikel/hur-ska-liv-definieras - 2025-10-09

Näst efter klimatförändringarna, är förlusten av biologisk mångfald den största miljöutmaning som världen står inför. Förlusten av växt- och djurarter innebär också en förlust av de resurser som människan får av en fungerande natur. Vid Lunds universitet pågår ett projekt där man tittar på hur man arbetar med så kallad grön infrastruktur för att motverka dessa förluster. I dagens värld har många v

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/gron-infrastruktur-att-planera-och-forma-en-fungerande-natur - 2025-10-09

Vilken bild visar du upp av dig själv i sociala medier? Och varför? Konsumtionsforskaren Carys Egan-Wyer menar att fritiden på vissa sätt har antagit formen av arbete. Att visa upp de perfekta maträtterna, trädgårdarna och joggingturerna säger också något om oss själva och vår tid. Du vet nog hur det är: Trots vidbrända kastruller och sås på hela spisen: foto av en läckert upplagd rätt, med vin oc

https://www.lu.se/artikel/nar-fritiden-blir-som-ett-jobb-till - 2025-10-10

Vi välkomnar Ulrika Dahl som gästprofessor under höstterminen på Genusvetenskapliga institutionen med en intervju där vi får lära känna Ulrika både som forskare och person. Hej Ulrika Dahl, professor i genusvetenskap vid Uppsala universitet. Du ska vara gästprofessor hos oss på Genusvetenskapliga institutionen i Lund till hösten, vill du berätta vad du ska göra hos oss? Hej! Ja, jag är mycket glad

https://www.genus.lu.se/artikel/professor-ulrika-dahl-gastar-institutionen - 2025-10-09

Studentbostäder, MAX IV, Universitetsstyrelsen, Donationskampanjen, Tre-år-före-dagen, utbildningsnämnden och MOOC:s är några av punkterna i detta rektorsbrev. Studentbostäder. Vi har nu lyckats göra ett genombrott i studentbostadsfrågan genom att tillsammans med Akademiska Hus och Lunds kommun gemensamt ta fram en plan för hur vi ska kunna bygga tusen nya bostäder till 2017 och förhoppningsvis he

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-16-december - 2025-10-10

Honungsbin är vanliga pollinatörer men blomflugor, skalbaggar, fjärilar och vilda bin inklusive humlor behövs också för pollinering och är viktiga på många olika sätt. Vi kan med enkla medel hjälpa dessa insekter att trivas så att de kan bidra till en mångfald av vilda blommor, grödor och rika naturupplevelser. Höstraps, äpple, jordgubbar och åkerböna är några exempel på viktiga grödor som är bero

https://www.lu.se/artikel/hotad-miljo-viktiga-vilda-pollinatorer - 2025-10-10

Budgetpropositionen, internationella stipendier, Medelhavsinstitutens framtid, professorsinstallation, MOOC:s, Vetenskapsrådets stora utlysning och Gerdahallen är några av punkterna i detta rektorsbrev. Budgetpropositionen presenterades i förra veckan. Statssekreterare Anders Lönn var här och presenterade satsningarna som rör högskolesektorn. Bland glädjeämnena i regeringens budgetproposition finn

https://www.lu.se/artikel/rektorsbrev-3-november - 2025-10-10

Vid vårens ankomst tar humledrottningarna säsongens första vingslag och ger sig ut för att hitta nya boplatser. Men de flyger ut allt tidigare på året till följd av varmare klimat och ett förändrat jordbrukslandskap, visar ny forskning vid Lunds universitet. Förändringen riskerar att leda till förlorade humlearter och minskad pollinering av grödor och vilda växter. När våren kommer och marken värm

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatforandringar-ger-tidig-flygstart-risk-farre-humlor-och-minskad-pollinering - 2025-10-09

Sociala medier har gett oss stora möjligheter att redigera den bild vi vill ge av oss själva, och allt fler vårdar sina personliga varumärken på internet med omsorg. I ett experiment har forskare vid Ekonomihögskolan i Lund kunnat påvisa att vi till och med är beredda att betala för att filtrera bort information där vi framstår i sämre dager. Det är nationalekonomerna Jerker Holm och Margaret Sama

https://www.lu.se/artikel/var-sociala-image-online-far-kosta - 2025-10-09

Boreala torvmarker lagrar stora mängder kol, men varmare och torrare förhållanden orsakade av klimatförändringen kan innebära att dessa ekosystem omvandlas till kolkällor. Utrustad med drönare och värmekameror har Julia Kelly, som nyligen disputerade vid Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC), studerat vilka faktorer som påverkar torvmarkernas koldioxidflöde. Boreala skogar och torvmarker la

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/dronare-ger-nya-insikter-om-torvmarkers-koldioxidutslapp - 2025-10-09

För att bättre förstå hur hjärnan väljer vilket beteende som ska komma härnäst har forskare vid Lunds universitet studerat råttor som putsar sig. Studien visar att när de går från ett beteende i putsningskedjan till nästa, förändras signaleringen i olika delar av hjärnan. Resultaten, som nyligen publicerats i Science Advances, ökar förståelsen om vilka processer som styr hjärnans kontroll av rörel

https://www.lu.se/artikel/nyputsade-rattor-gav-ledtradar-till-hur-hjarnan-valjer-beteende - 2025-10-10

Naturbaserade lösningar ger stora möjligheter att ta itu med miljö- och samhällsutmaningar. De kan bidra till att mildra klimatförändringar och skydda biologisk mångfald. Men för att införa fler sådana lösningar i Norden krävs bättre styrning och finansiering, kompletterat med tydliga politiska prioriteringar. Det visar en ny forskningsrapport från Nordiska ministerrådet, där forskare från Lunds u

https://www.lu.se/artikel/stora-mojligheter-naturbaserade-losningar-i-norden - 2025-10-10

Ett detektivjobb som avspeglar samhället, både när det gäller arbetsliv och modetrender. Så kan man beskriva Cecilia Svedmans uppgift som hudläkare och forskare med inriktning på kontaktallergier. Hudläkaren och forskaren Cecilia Svedman arbetar med att spåra orsaker till kontaktallergier. Ofta kan de härledas till arbetslivet eller skönhetsindustrin. Cecilia Svedman är verksamhetschef vid lasaret

https://www.lu.se/artikel/allergier-avspeglar-samhallet - 2025-10-09

Att Sverige på många sätt har valt en annorlunda strategi för att begränsa spridningen av Covid-19 är känt. Även ur juridisk synvinkel sticker Sveriges användande av rekommendationer i stället för bindande regler och lagstiftning ut. Det skapar förvirring då det inte finns något sätt att utkräva ansvar. – Det finns ingen motsvarighet i Europa, säger Henrik Wenander, professor i offentlig rätt. Han

https://www.lu.se/artikel/juristprofessor-rad-och-rekommendationer-skapar-forvirring - 2025-10-10

Avhandling: Övervikt och fetma fortsätter öka världen över, och har redan nått enorma proportioner. Med dessa tillstånd följer en rad sjukdomar, så som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och en del cancersjukdomar. Idag är det globalt sett fler människor som dör av fetma och de sjukdomar som är relaterade till övervikt, än som dör av undervikt och svält. Övervikt orsakas främst av att vi har

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/grona-blad-viktnedgang-och-battre-insulinfrisattning - 2025-10-09

Många av de personer som har genetiska förutsättningar att utveckla förmaksflimmer, med kraftigt ökad risk för stroke som följd, kan upptäckas genom ett blodprov. Det visar ny forskning från Lunds universitet. Över 200 000 svenskar har förmaksflimmer. Antalet drabbade ökar påtagligt, vilket bland annat antas bero på att allt fler blir äldre. Den som har förmaksflimmer har också en kraftigt ökad ri

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/gentest-visar-risk-formaksflimmer-och-stroke - 2025-10-09