Search results

Ju mer socker vi äter, desto färre vitaminer och mineraler får vi i oss, visar ny forskning från Lunds universitets Diabetescentrum. Högt intag av socker är kopplat till sjukdomar som karies, fetma, diabetes och hjärtkärlsjukdomar. I studien har forskarna studerat effekten av tillsatt socker - dvs socker som tillsätts vid framställning eller tillverkning av mat och dryck, inte det socker som finns

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/ju-mer-socker-desto-farre-vitaminer - 2025-11-17

Den ärftliga belastningen för att insjukna i typ 2 diabetes är stark. Barn till typ 2 diabetiker har cirka 40 procents livsrisk, syskon en trefaldigt ökad risk jämfört med personer som inte har typ 2 diabetes i familjen. Många av riskgenerna för sjukdomen är väl kända. Vid den nyligen avslutade kongressen European Society of Cardiology presenterade brittiska och italienska forskare en registerstud

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/overvikt-vager-tyngre-riskgener-typ-2-diabetes - 2025-11-17

Svåra besked om sjukdom är inte bara tunga att ta emot. För den som ger beskedet är utmaningarna också stora. Det vittnar 22 djupintervjuade läkare om i en ny studie från Lunds universitet. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Qualitative Health Research.För alla läkare som vill uppnå specialistnivå, är ett av utbildningsmålen att de på ett empatiskt sätt ska kunna lämna svåra bes

https://www.medicin.lu.se/artikel/utmaningar-med-att-ge-besked-om-svar-sjukdom - 2025-11-18

Variationer och förändringar i den genetiska koden i våra celler har stor betydelse för många av mänsklighetens stora folksjukdomar. Men under de senaste åren har forskare gjort betydande framsteg i att hitta nya sätt att rätta till generna som orsakar problemen. De har utvecklat en teknik som gör det möjligt att ändra gensekvensen i levande celler. – Man kan klippa ut de dåliga generna och klistr

https://www.lu.se/artikel/ny-genteknik-inspirerad-av-bakteriers-immunforsvar - 2025-11-18

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.multipark.lu.se/sv/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-11-17

Varför gör människor motstånd mot åtgärder som ska skydda dem mot klimatrisker? Denna fråga utforskas i en studie från Lunds universitet som kartlägger var, och i vilka sammanhang, olika grupper motsätter sig klimatanpassningar. – Klimatanpassning ses alltmer som något nödvändigt och bra, där brist på pengar eller kapacitet är det enda hindret för framgångsrika lösningar. Människor som inte vill m

https://www.sam.lu.se/artikel/global-kartlaggning-av-motstand-mot-klimatanpassning - 2025-11-17

Neuroforskare i Lund har utvecklat en ny högteknologisk process för att skräddarsy virushöljen, för transport av genmedicin som ska nå exakt den celltyp i kroppen som behöver behandlas. Forskarna menar att den nya teknologin kan liknas vid att de dramatiskt snabbar upp evolutionen från miljontals år till veckor. Flera av de nya revolutionerande behandlingarna som nått kliniken de senaste åren för

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-process-skraddarsyr-paketering-av-genmedicin - 2025-11-18

Idag är Alzheimers sjukdom den vanligaste dödsorsaken för personer med Downs syndrom. Forskare vid Lunds universitet har därför, i samarbete med Alzheimer’s Biomarker Consortium – Down Syndrome i USA, undersökt biomarkörer i blodplasman hos denna grupp. Dessa markörer kan hjälpa till att förutsäga framtida förändringar i hjärnan och kognitiv nedsättning vid Alzheimers sjukdom, för personer med Dow

https://www.medicin.lu.se/artikel/blodprov-kan-forutse-demens-vid-downs-syndrom - 2025-11-18

Neuroforskare i Lund har utvecklat en ny högteknologisk process för att skräddarsy virushöljen, för transport av genmedicin som ska nå exakt den celltyp i kroppen som behöver behandlas. Forskarna menar att den nya teknologin kan liknas vid att de dramatiskt snabbar upp evolutionen från miljontals år till veckor. Flera av de nya revolutionerande behandlingarna som nått kliniken de senaste åren för

https://www.lu.se/artikel/ny-process-skraddarsyr-paketering-av-genmedicin - 2025-11-18

Jordens 7000 språk har stora skillnader, men de är inte slumpmässiga. Språk som talas nära varandra tenderar att vara mer lika. Men ny forskning visar att genus på substantiv – en stol, ett bord – hör till de mer envisa grammatiska systemen som behöver kraften i migration för att spridas. Den nya studien från Lunds universitet visar att globalt spridda grammatiska system har spridit sig antingen v

https://www.lu.se/artikel/vissa-delar-av-spraket-sprider-sig-bara-med-migration - 2025-11-18

Tång är inget vi brukar äta i vår del av världen, men kanske framöver. Växten är näringsrik och innehåller andra fibrer än landväxter, vilka antas gynna tillväxten av nya tarmbakterier som i sin tur stimulerar immunförsvaret. Om det verkligen är så, ska professorn i bioteknik Eva Nordberg-Karlsson ta reda på. Målet är också att ta fram nya livsmedel och tillsatser, till exempel ett pulver som livs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/tang-pa-tallriken-ska-boosta-tarmfloran - 2025-11-17

Hur påverkar den digitala tekniken vårt arbetsliv? Kan information som samlas in för att mäta våra prestationer leda till gammeldags detaljstyrning? Borde högskolevärlden ta efter sjukvården när det gäller gränsen mellan arbete och fritid? Detta är några av frågorna som undersöks i forskningstemat Digiworks på Pufendorfinstitutet. Företagsekonomen Stephan Schaefer och etnologen Kristofer Hansson ä

https://www.lu.se/artikel/digital-revolution-staller-om-arbetslivet - 2025-11-17

Att skydda, plantera och återställa kustnära ekosystem har fått allt större uppmärksamhet som ett sätt att fånga och lagra kol i mangroveskogar, sjögräs och kustnära våtmarker. Terese Thoni har i sin avhandling undersökt dessa ekosystems betydelse i relation till de politiska klimatförhandlingarna. För tio år sedan myntades begreppet ”blått kol” för det kol som fångas, skyddas eller lagras i kustn

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/bredare-syn-pa-blatt-kol-ger-input-till-klimatmote - 2025-11-17

Lundaforskarna Tobias Cronberg och Niklas Mattsson publicerade förra året en studie som visade att serum tau är en ny och lovande markör för att identifiera patienter med svår hjärnskada efter hjärtstillestånd. Nu har de tillsammans med Marion Moseby Knappe upptäckt att proteinet Neurofilament light (NFL) utgör en ännu bättre markör för att identifiera graden av hjärnskada efter hjärtstillestånd.

https://www.lu.se/artikel/ny-och-battre-markor-att-bedoma-patienter-efter-hjartstillestand - 2025-11-17

Vissa menar att tillit och förtroende är en av de viktigaste komponenterna i relationen mellan handlare och kund. Samtidigt befinner sig i handeln i en stark förändring som har med digitalisering att göra, och de analytiska möjligheter som stora mängder data erbjuder inom såväl e-handel som fysisk handel. Tillgång till data är en förutsättning för utvecklade tjänster, individuell relevans och stär

https://www.ehl.lu.se/artikel/konsumenters-fortroende-handelns-datainsamling-ar-lagt - 2025-11-17

Det är dubbelt så vanligt att barn och ungdomar som har insulinpump drabbas av syraförgiftning jämfört med dem som tar insulininjektioner. Syraförgiftning är ett farligt tillstånd men i de allra flesta fall är det inte pumpens fel. Insulinpumpar har flera fördelar. Den främsta, vilket många undersökningar visar, är att de ofta gör det lättare att hålla en bra kontroll på blodsockret.Ännu fler unde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/syraforgitfning-vanligare-hos-pumpanvandare - 2025-11-18

Kan en neurofysiolog och en litteraturvetare hitta gemensam grund att stå på för att jobba tillsammans? Jodå – det intygar både Martin Garwicz och Katarina Bernhardsson som tillsammans leder Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora. – Ursprungligen ville jag bli humanist och var väldigt intresserad av filosofi och språk. Det väckte min fascination för hjärnan, det mest humanistiska av alla v

https://www.lu.se/artikel/medicinsk-humaniora-ger-utrymme-nya-tankesatt - 2025-11-18

Circular carbon. Internationellt blir ”cirkulärt kol” allt populärare bland stora företag som vill profilera sig som hållbara och klimatneutrala. Är det något att hoppas på, och vad betyder ens orden? Forskarna Ellen Palm och Joachim Tilsted förklarar och ser samtidigt en elefant i rummet. Tillsammans med kollegorna Alexandra Nikoleris och Valentin Vogl har Ellen Palm och Joachim Tilsted, forskare

https://www.lu.se/artikel/nya-trenden-inom-greenwashing-eller-nagot-att-hoppas-pa - 2025-11-18

Varför blev engångsplast så dominerande – och varför är det svårt att bli av med den? En ny avhandling tar ett historiskt grepp om plastens intåg i Sverige från sent 1940-tal, med start i Tetra Paks första mjölkförpackningar, självbetjäningsbutikerna och utvecklingen av det petrokemiska industriklustret i Stenungsund. – Det är jättesvårt att hantera all plast som vi använder idag. Samtidigt är mat

https://www.lu.se/artikel/sa-slog-engangsplast-igenom-i-sverige - 2025-11-18

Under onsdagen presenterades sex av de mest innovativa idéer och projekt som just nu finns inom Lunds universitet. De fick dela på totalt 300 000 kronor när Lunds universitets och Sparbanken Skånes pris för framtidens innovationer delades ut. Ett solenergisystem för skolor i utvecklingsländer och en ny behandling för patienter som drabbas av hjärtinfarkt korades till vinnare. Det är fjärde året so

https://www.lu.se/artikel/framtidens-innovationer-prisade-i-lund - 2025-11-18