Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 571476 hits

Ny markör i blodet visar mängden Alzheimer i hjärnan

Forskare vid Lunds universitet och Washington University har upptäckt en blodmarkör som visar hur mycket av Alzheimers sjukdom man bär på i hjärnan. Fynden kan hjälpa att se vem som kan ha mest nytta av de nya läkemedlen som godkänts i bland annat USA, Japan och Kina – och som är på väg att godkännas i Europa. Studien i korthet:En nyupptäckt markör (MTBR-tau243) i blodet kan avslöja hur mycket alz

https://www.lu.se/artikel/ny-markor-i-blodet-visar-mangden-alzheimer-i-hjarnan - 2026-10-12

Skarpare syn hos migrerande mörtar

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2026-10-12

”Mörk biodiversitet” avslöjar människans dolda påverkan på naturen

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2026-10-12

Kräldjur lyser mest i öppna landskap

Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva. Att miljöfaktorer påverkar hur djurs färger utvecklas är sedan länge fastslaget. Men vad det är som driver och reglerar de

https://www.lu.se/artikel/kraldjur-lyser-mest-i-oppna-landskap - 2026-10-12

Fokus: När immunterapi mot allergi inte fungerar

När vanliga allergimediciner inte hjälper, kan vissa allergiska personer få immunterapi – ”allergivaccination”. Behandlingen pågår i flera år och är krävande, särskilt för dem som varje gång måste ta sig till en allergimottagning för att få sin spruta. Nu undersöker forskare vid Lunds universitet om man tidigt kan identifiera vilken effekt behandlingen tros kunna få – och därmed ringa in de person

https://www.lu.se/artikel/fokus-nar-immunterapi-mot-allergi-inte-fungerar - 2026-10-12

Vårdpersonalens arbetstillfredställelse starkt kopplad till mötet med vårdtagaren

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En ny avhandling från Lunds universitet visar att vårdpersonal inom äldreomsorgen är relativt tillfreds med sitt arbete. Detta trots att de många gånger har en påfrestande arbetssituation och hård arbetsbelastning. Men tillfredsställelsen är starkt kopplad till mötet med den äldre vårdtagaren och dess anhöriga. Avha

https://www.lu.se/artikel/vardpersonalens-arbetstillfredstallelse-starkt-kopplad-till-motet-med-vardtagaren - 2026-10-12

Svenska Läkaresällskapets Hållbarhetspris 2026 tilldelas Adrien Talbot

Stort grattis till Adrien Talbot, doktorand vid Lunds universitet och överläkare i anestesi och intensivvård inom Region Skåne som prisas för sitt långsiktiga arbete med att minska operationsvårdens klimat- och miljöpåverkan samt för sina forskningsinsatser inom hållbar anestesi. – Adrien Talbot visar hur operationsvårdens klimatpåverkan kan minska genom att förena forskning med konkreta förändrin

https://www.medicin.lu.se/artikel/svenska-lakaresallskapets-hallbarhetspris-2026-tilldelas-adrien-talbot - 2026-10-12

Parkinsons sjukdom: Forskning om patienters och närståendes behov prisas

Monica Scharfenorts forskning lyfter fram vad personer med Parkinsons sjukdom och deras närstående behöver genom sjukdomens olika faser – från den första behandlingen till mer avancerade stadier. Nu får hon Parkinsonfondens pris för sin forskning. Under de senaste åren har vardagen för personer med Parkinsons sjukdom förbättrats på flera sätt. Det har tillkommit olika behandlingsalternativ, både i

https://www.medicin.lu.se/artikel/parkinsons-sjukdom-forskning-om-patienters-och-narstaendes-behov-prisas - 2026-10-12

Ny metod visar: AI hittade lårbensnerven lika bra som erfarna narkosläkare

För att blockera smärtan efter till exempel en höftfraktur måste narkosläkare hitta rätt nerv i ljumsken. En ny studie från Lunds universitet har mätt en AI-modell mot nio läkares samlade bedömning. AI:n presterade i nivå med de skickligaste läkarna. – Men vårt viktigaste bidrag är själva metoden för att göra jämförelsen, säger docent Pether Jildenstål, en av forskarna bakom studien. Femoralisbloc

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-visar-ai-hittade-larbensnerven-lika-bra-som-erfarna-narkoslakare - 2026-10-12

Epilepsiläkemedel kan minska migränaura

I en ny studie vid Lunds universitet uppnådde 85 procent av patienterna med aura-dominerad migrän minst en halvering av antalet auradagar efter behandling med det antiepileptiska läkemedlet lamotrigin. Resultaten behöver bekräftas i en kontrollerad studie, men kan på sikt få betydelse för en patientgrupp som i dag saknar en specifik behandling mot själva auran. Runt 1,5 miljoner människor i Sverig

https://www.medicin.lu.se/artikel/epilepsilakemedel-kan-minska-migranaura - 2026-10-12

Karpaltunnelsyndrom och diabetes – goda resultat vid operation

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. Människor med diabetes löper större risk än andra att drabbas av karpaltunnelsyndrom – en nervinklämning i handleden som behandlas genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp. I en ny registerstudie, publicerad i BMJ Open, har forskare vid Lunds universitet undersökt om diabetes påverkar resultatet hos patienter efter en op

https://www.medicin.lu.se/artikel/karpaltunnelsyndrom-och-diabetes-goda-resultat-vid-operation - 2026-10-12

Eric K. Fernströms pris till yngre går till Daniel Lindqvist

Daniel Lindqvist, universitetslektor vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, får Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare. Hans forskning fokuserar på biologiska markörer och precisionspsykiatri. Prismotivering: ”För framstående forskning som har bidragit till en ökad förståelse av de biologiska mekanismer som ligger bakom depressio

https://www.medicin.lu.se/artikel/eric-k-fernstroms-pris-till-yngre-gar-till-daniel-lindqvist - 2026-10-12

190 miljoner till forskning och utveckling av nytt diagnostiskt test vid Alzheimers sjukdom

Alzheimerforskaren Sebastian Palmqvist får ett forskningsanslag på 19,4 miljoner USD (190 miljoner kronor) från amerikanska National Institutes of Health (NIH) och National Institute on Aging (NIA). Anslaget ska användas till att utveckla ett kliniskt test baserat på biomarkören MTBR-tau243. Målet: ett FDA-godkänt blodprov om fem år som kommer patienterna till nytta. – Det känns väldigt roligt att

https://www.medicin.lu.se/artikel/190-miljoner-till-forskning-och-utveckling-av-nytt-diagnostiskt-test-vid-alzheimers-sjukdom - 2026-10-12

Nordiska Fernströmpriset för forskning som gjort bakteriernas vapen till medicinska verktyg

Professor Lars Björck, Lunds universitet, tilldelas 2026 års Eric K. Fernströms nordiska pris. Han får priset för sin banbrytande forskning om hur sjukdomsframkallande bakterier samspelar med och undkommer människans immunförsvar. Hans forskning har gett grundläggande insikter inom mikrobiell patogenes och banat väg för betydelsefulla bioteknologiska verktyg och nya terapeutiska möjligheter. Under

https://www.medicin.lu.se/artikel/nordiska-fernstrompriset-forskning-som-gjort-bakteriernas-vapen-till-medicinska-verktyg - 2026-10-12

Han gjorde bakteriernas vapen till medicinska verktyg

Under större delen av sitt forskarliv har Lars Björck försökt förstå hur bakterier lyckas smita förbi människans immunförsvar. En av upptäckterna han gjort räddar idag liv på njursjuka patienter som tidigare haft mycket svårt att få en njurtransplantation. Själv beskriver han forskning som en blandning av uthållighet och fantasi – och en hel del misslyckanden. Möt 2026 års Nordiska Fernströmprista

https://www.medicin.lu.se/artikel/han-gjorde-bakteriernas-vapen-till-medicinska-verktyg - 2026-10-12

Skam efter suicidförsök gör vägen tillbaka svårare

Personer som överlevt ett suicidförsök kan fastna i en ond cirkel av skam, skuld och isolering. Det visar en ny kvalitativ studie från Lunds universitet och Skånes universitetssjukhus. Studien visar också att självstigma inte bara uppstår inom individen, utan även formas i mötet med omgivningen. Under 2024 vårdades omkring 11 000 personer efter suicidförsök eller annan självdestruktiv handling i S

https://www.medicin.lu.se/artikel/skam-efter-suicidforsok-gor-vagen-tillbaka-svarare - 2026-10-12

”Kunskapskrogen” ska förena medicinen och det mänskliga

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En plattform för att stärka det mänskliga perspektivet inom de vetenskapliga områdena medicin och vård. Det är vad Medicinska fakultetens nya satsning Kunskapskrogen har som målsättning att bli. Samtalsserien, med premiär på onsdag, inleds av Stina Wollter på temat ”Kropp, konst och motstånd”. Under de kommande åren

https://www.medicin.lu.se/artikel/kunskapskrogen-ska-forena-medicinen-och-det-manskliga - 2026-10-12

Hedersdoktor får Nobelpriset i fysiologi eller medicin

Vi gratulerar årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin – Peter Hegemann, Georg Nagel och Karl Deisseroth – för deras banbrytande upptäckter som lade grunden till optogenetiken. Vid Lunds universitets medicinska fakultet känner vi oss lite extra glada: Karl Deisseroth är hedersdoktor vid vår medicinska fakultet och har sedan länge forskningssamarbeten med kollegor här i Lund. Optogenetik har

https://www.medicin.lu.se/artikel/hedersdoktor-far-nobelpriset-i-fysiologi-eller-medicin - 2026-10-12

LMK-stiftelsens Medicinpris 2026 går till Niklas Nielsen

Stort grattis till Niklas Nielsen, professor i anestesi och intensivvård vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, som belönas för sin forskning om hur patienter som drabbats av hjärtstopp bäst skall intensivvårdas under de första dagarna på sjukhus. Forskningen har påverkat internationella riktlinjer för vård av hjärtstopp. Vad betyder priset för dig? – Priset är ett fi

https://www.medicin.lu.se/artikel/lmk-stiftelsens-medicinpris-2026-gar-till-niklas-nielsen - 2026-10-12

Ny stor studie – användning av antibiotika inom intensivvården

Den här artikeln är över 5 år gammal, och informationen kan därför vara inaktuell. En stor internationell studie (BLING III) ska undersöka bästa sättet att ge en viss antibiotika till svårt infektionssjuka i intensivvården. Målet är att få evidens för optimerad antibiotikabehandling och därigenom minska dödstalen till följd av sepsis. Totalt ska studien omfatta 7000 patienter och nu har de första

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-stor-studie-anvandning-av-antibiotika-inom-intensivvarden - 2026-10-12