Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 560459 hits

Skarpare syn hos migrerande mörtar

Mörtar som vandrar mellan olika sjöar och vattendrag har större pupiller och bättre syn än sina stationära artfränder. Anpassningen gör det lättare för de rödögda sötvattensmigranterna att finna föda i grumliga vatten. Det visar en stor mörtstudie från Lunds universitet. Djurs ögon är, precis som människans, ett slags fönster mot omvärlden. Synsinnet styr viktiga beteenden som sökandet efter föda

https://www.lu.se/artikel/skarpare-syn-hos-migrerande-mortar - 2026-05-16

”Mörk biodiversitet” avslöjar människans dolda påverkan på naturen

Genom att studera vilka växtarter som borde finnas i ett lokalt ekosystem men som saknas – så kallad mörk biodiversitet – kan forskare få en tydligare bild av människans påverkan på naturen. En ny global studie visar att mänsklig aktivitet på stor geografisk skala påverkar den lokala artdiversiteten långt mer än man tidigare trott. I regioner med låg mänsklig påverkan innehåller de lokala ekosyste

https://www.lu.se/artikel/mork-biodiversitet-avslojar-manniskans-dolda-paverkan-pa-naturen - 2026-05-16

Kräldjur lyser mest i öppna landskap

Kräldjur i öppna livsmiljöer har generellt ljusare färger än arter som lever i tätare vegetation. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultaten tyder på att förändringar i landskap och klimat under miljontals år fått djuren att anpassa sina färger för att överleva. Att miljöfaktorer påverkar hur djurs färger utvecklas är sedan länge fastslaget. Men vad det är som driver och reglerar de

https://www.lu.se/artikel/kraldjur-lyser-mest-i-oppna-landskap - 2026-05-16

Vägen till den självkörande framtiden

Hur går det till när vi kliver ur förarsätet och våra fordon blir autonoma? Matematikern Viktor Larsson ger oss en inblick i den självkörande samtiden och framtiden. Kamera, GPS, laser, radar och sensorer. För att fordon ska få lov att stoltsera med prefixet ”självkörande”, eller ”autonoma”, behövs en rad olika tekniker med förmåga att både registrera och tolka den komplexa och oförutsägbara trafi

https://www.lu.se/artikel/vagen-till-den-sjalvkorande-framtiden - 2026-05-16

Forskare har löst astronomisk stjärngåta

Tätt packade som gnistrande bikupor i rymden. Så ser de klotformiga stjärnhoparna av hundratusentals stjärnor ut. Nu kan ett forskarlag för första gången avslöja hur de uråldriga och gåtfulla stjärnsystem faktiskt bildas. Existensen av dessa klotformiga kluster av miljontals stjärnor har varit känd sedan teleskopet uppfanns på 1600-talet. De runda stjärnsamlingarna återfinns i princip hos alla gal

https://www.lu.se/artikel/forskare-har-lost-astronomisk-stjarngata - 2026-05-16

Nytt digitalt test förbättrar diagnostik av Alzheimers sjukdom

Forskare vid Lunds universitet har utvecklat ett digitalt kognitivt test för diagnostisering av Alzheimers sjukdom, avsett att användas i primärvården. – Med det digitala testet, som patienten genomför själv, förbättras primärvårdsläkares möjlighet att tidigt i utredningsskedet avgöra vem som bör undersökas vidare genom blodprov för alzheimerpatologi, säger professor Oskar Hansson som lett studien

https://www.lu.se/artikel/nytt-digitalt-test-forbattrar-diagnostik-av-alzheimers-sjukdom - 2026-05-16

Psykedelika vid anorexi – ny pilotstudie

Anorexia nervosa är en allvarlig psykiatrisk sjukdom med begränsade behandlingsmöjligheter och en av de psykiatriska diagnoser som är förenad med högst dödlighet. Nu inleds en pilotstudie vid Lunds universitet, där forskare undersöker om psykedeliska läkemedel kan ha effekt på unga patienter med sjukdomen. Avdelning fem vid vuxenpsykiatrin i Lund, är helt anpassad för patienter med anorexia nervos

https://www.lu.se/artikel/psykedelika-vid-anorexi-ny-pilotstudie - 2026-05-16

Yngre kan ha lika svårt för digital teknik som äldre

Den vanliga föreställningen att äldre generellt är teknikskeptiska utmanas i en ny avhandling. Tvärtom visar många äldre personer intresse, särskilt när tekniken upplevs som meningsfull, lätt att använda och relevant i vardagen. Men så väl yngre som äldre uttrycker oro för teknikens miljöpåverkan och kostnader. Det är inte åldern i sig som påverkar attityden till digital teknik, utan andra faktore

https://www.lu.se/artikel/yngre-kan-ha-lika-svart-digital-teknik-som-aldre - 2026-05-16

Kan djur skratta?

Många hävdar att vi människor gärna förmänskligar djurs beteenden. Men hur är det egentligen med skrattet – är det något unikt för människan? Kognitionsforskaren Peter Gärdenfors förklarar varför vi ofta missar när papegojan brister ut i skratt och varför slapstick är en skämtform som både människor och djur uppskattar. – Aristoteles menade att det bara var människan som skrattar, men han hade fel

https://www.lu.se/artikel/kan-djur-skratta - 2026-05-16

Urinvägsinfektion hos personer 50 år och äldre kan ge ledtråd till vissa cancertyper

Nya resultat från en stor registerstudie visar på ett tydligt samband mellan urinvägsinfektion (UVI) hos personer över 50 och olika slags urinvägs- och gynekologisk cancer. - Resultaten tyder på att urinvägsinfektion i denna åldersgrupp kan vara en indikation för cancer, säger Filip Jansåker, men understryker att de allra flesta som drabbas av infektionen inte har cancer. UVI är en väldigt vanlig

https://www.lu.se/artikel/urinvagsinfektion-hos-personer-50-ar-och-aldre-kan-ge-ledtrad-till-vissa-cancertyper - 2026-05-16

Hotfulla hoanden nattetid – då äter rödhaken mindre

Ljudet av kattugglor får unga rödhakar att äta mindre under sin flytt söderut. En ny studie från Lunds universitet visar hur hotet från nattaktiva rovdjur påverkar fåglarnas beteende – och i förlängningen deras överlevnad. När unga rödhakar ger sig av på sin första flytt söderut under hösten gör de regelbundna stopp längs vägen för att vila och fylla på sina energireserver. Men varje rast innebär

https://www.lu.se/artikel/hotfulla-hoanden-nattetid-da-ater-rodhaken-mindre - 2026-05-16

Detektiv i proteinvärlden

Gemma Atkinson har tilldelats årets Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrika forskare vid Lunds universitet. Hon forskar på bakteriers proteiner, för att förstå hur bakterier försvarar sig mot infekterande virus, så kallade bakteriofager. Priset får hon för: För banbrytande upptäckter av bakteriella försvarssystem mot virus. Genom nya metoder inom struktur- och beräkn

https://www.lu.se/artikel/detektiv-i-proteinvarlden - 2026-05-16

Nyckelproblem för solbränslen nära en lösning

Att lagra solenergi i form av bränsle är något forskare hoppas ska kunna ersätta fossila drivmedel i framtiden. Ett forskarlag i Lund kan nu ha löst ett långvarigt problem som begränsat utvecklingen. Genom att visa hur solenergi kan utnyttjas mer effektivt i järnbaserade system öppnas möjligheten för billigare och mer hållbara solbränslen. – Vi kan nu se mekanismer som tidigare varit dolda, som gö

https://www.lu.se/artikel/nyckelproblem-solbranslen-nara-en-losning - 2026-05-16

Stor enkät kartlägger äldres hälsa och livskvalitet i fyra kommuner

Hur mår äldre personer i Härnösand, Emmaboda, Säffle och Tibro – och hur är det att åldras i dessa kommuner? Det ska forskare från Lunds universitet och Umeå universitet ta reda på. I slutet av september skickas en enkät ut till tusentals kommuninvånare som är 65 år eller äldre. Härnösand är en av de kommuner som just nu satsar hårt på äldres hälsa och livskvalitet. Våren 2024 undertecknade Härnös

https://www.lu.se/artikel/stor-enkat-kartlagger-aldres-halsa-och-livskvalitet-i-fyra-kommuner - 2026-05-16

Sekundärskogar kan bli en nyckel i klimatarbetet – om vi skyddar dem i tid

Genom att analysera drygt 100 000 fältmätningar och miljödata har ett internationellt forskarlag skapat kartor som visar var och när naturligt återväxande skogar binder mest kol. För att klara klimatmålen och undvika de allvarligaste följderna av den globala uppvärmningen behöver vi både minska utsläppen av växthusgaser och ta bort koldioxid som redan finns i atmosfären. Naturligt återväxande skog

https://www.lu.se/artikel/sekundarskogar-kan-bli-en-nyckel-i-klimatarbetet-om-vi-skyddar-dem-i-tid - 2026-05-16

Mångmiljonsatsning på att digitalisera och tillgängliggöra svenskt tryck

Sverige tar ett stort kliv för att göra det tryckta kulturarvet digitalt tillgängligt. Med 26 miljoner kronor från Vetenskapsrådet som stöd startar SwePrint – en nationell satsning som ska göra svenska böcker och trycksaker enklare att hitta och använda digitalt. SwePrint – ett samarbete mellan de fem största universitetsbiblioteken och Kungliga biblioteket – kommer att använda en gemensam digital

https://www.lu.se/artikel/mangmiljonsatsning-pa-att-digitalisera-och-tillgangliggora-svenskt-tryck - 2026-05-16

Från Lund till världsscenen – möt Fernströmpristagaren Kaj Blennow

Från dissad artikel till världsledande alzheimerforskning. Kaj Blennow har gjort det möjligt att upptäcka Alzheimers sjukdom upp till 20 år innan symtomen visar sig, vilket inte bara förändrat forskningen – utan också lagt grunden för nya terapier. Nu belönas han med Eric K. Fernströms Nordiska pris för sin banbrytande forskning. Professor Kaj Blennow sätter sig gärna i sadeln för ett dressyrpass.

https://www.lu.se/artikel/fran-lund-till-varldsscenen-mot-fernstrompristagaren-kaj-blennow - 2026-05-16

Kassa arbetsförhållanden – men inget att gnälla över

Låga löner, obetalda timmar och dålig framförhållning. Så ser vardagen ut för många gymnasieungdomar som jobbar. Ändå klagar de sällan. Arbetslivserfarenhet och ”anställningsbarhet” värderas högre än schyssta villkor – åtminstone är det vad ungdomar framhåller i de intervjuer som sociologen Anna Kallos gjort. Andelen gymnasieelever som arbetar har stigit med sex procent på tio år, och för tjejer n

https://www.lu.se/artikel/kassa-arbetsforhallanden-men-inget-att-gnalla-over - 2026-05-16

Ny mekanism avslöjad: Så lurar blodcancerceller immunförsvaret

En forskargrupp vid Lunds universitet har upptäckt en mekanism som hjälper akut myeloisk leukemi-celler att undgå kroppens immunförsvar. Genom att utveckla en antikropp som blockerar mekanismen kunde forskarna återställa immunförsvarets förmåga att döda cancercellerna i laboratorieförsök och i möss. Upptäckten publiceras i Nature Cancer. Studien i korthet:I studien visas hur en nyupptäckt mekanism

https://www.lu.se/artikel/ny-mekanism-avslojad-sa-lurar-blodcancerceller-immunforsvaret - 2026-05-16

Effektivare behandlingsmetod för mantelcellslymfom

Ett nytt behandlingsalternativ för patienter med den komplexa tumörsjukdomen mantelcellslymfom, ger längre tid till återfall och färre biverkningar. Det visar en ny forskningsstudie från Lunds och Uppsala universitet. Resultaten är så lovande att det nya behandlingsalternativet redan implementerats i de nyligen publicerade riktlinjerna från European Society for Medical Oncology. Mantelcellslymfom

https://www.lu.se/artikel/effektivare-behandlingsmetod-mantelcellslymfom - 2026-05-16