Search results

Tidigare i år rapporterade engelska forskare om en variant i FTO-genen som ökar risken för fetma. Upptäckten bidrar till att förklara varför vissa lättare går upp i vikt. Nu börjar också frågan varför det är så att få ett svar. – Vårt sätt att leva är det mest avgörande för övervikt och fetma men generna kan förklara varför vissa går upp i vikt medan andra som lever på ungefär samma sätt inte gör

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/vanligaste-fetmagenens-funkton-beskriven - 2025-12-24

Barn med hög födelsevikt får oftare typ 1 diabetes. Men sambandet kanske inte är så rakt som iakttagelsen antyder. Forskare vid LUDC har undersökt frågan och funnit att det troligen inte är vikten i sig utan kända riskgener för typ 1 diabetes som ligger bakom. – Sambandet födelsevikt och diabetesrisk finns där och man har förklarat det med att den ökande vällevnaden gör att barnen växer för mycket

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fodelsevikt-och-diabetesrisk - 2025-12-24

Kan bakterier bli ett verktyg i kampen mot typ 2 diabetes och andra sjukdomar? Frågan är en av många på dagordningen för det nya stora nya forskarprogrammet Antidiabetic Food Centre i Lund. Målet är att utveckla nya skräddarsydda livsmedel, mat som är mer än allmänt nyttig, mat som specifikt kan motverka olika sjukdomsyttringar. - Vi kan inte kan ge läkemedel till halva befolkningen. Vi måste förs

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/specialdesignad-mat-mot-diabetes - 2025-12-24

Att risken för komplikationer minskar om blodsockerkontrollen är god är väl belagt i många vetenskapliga undersökningar. Men att kroppen verkar ha ett minne av de goda åren även tio år efteråt är mindre väl känt. Forskare som under lång tid följt patienter med typ 1-diabetes kallar fenomenet för "metabolt minne". I en amerikansk undersökning, Diabetes Control and Complications Trial (DCCT) där dry

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/kroppens-metabola-langtidsminne - 2025-12-24

Snart kommer knockoutmusen för TCF7L2 till LUDC. TCF7L2 är den viktigaste riskgenen för typ 2 diabetes och med musens hjälp kommer forskarna att lära sig mer om riskgenens funktioner. Knockoutmöss och andra genmodifierade djur är idag kraftfulla hjälpmedel när grundläggande sjukdomsmekanismer ska studeras. Tekniken att skapa exakta och bestående förändringar i musens arvsmassa har i grunden ändrat

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/musen-som-forandrat-forskarvarlden - 2025-12-24

Föredrag av Lars Dahlin, överläkare på Skånes universitetssjukhus och professor vid Lunds universitet. Inspelningen är gjord i samband med en diabeteskväll i Lund i april 2017.

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/om-nervskador-i-hander - 2025-12-24

Science, en av världens mest ansedda vetenskapliga tidskrifter, har listat de tio viktigaste forskningsframstegen under 2007. På första plats kommer storskaliga genetiska kartläggningar i jakten på riskgener för stora folksjukdomar. Lunds Universitets Diabetescenter och Medicinska fakulteten har spelat och spelar en avgörande roll i en av de tre kartläggningar av riskgener för typ 2 diabetes som s

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/arets-viktigaste-forskningsgenombrott - 2025-12-24

Brist på CAPS-protein orsakar en kraftig sänkning av insulinfrisättningen till blodbanan. Samma brist stimulerar dessutom frisättning av hormonet glukagon som ökar leverns sockerproduktion till blodet. Båda störningarna liknar förhållandet vid typ 2 diabetes. CAPS-proteinernas roll i de insulinproducerande cellerna har kartlagts av forskare vid LUDC, som publicerat sina resultat i den ansedda tids

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/protein-reglering-av-insulinutsondring-upptackt - 2025-12-24

Den svenska förstudien med diabetesvaccinet GAD avslutas nu efter 30 månader. Enligt en presentation på ett vetenskapligt möte i Hannover i Tyskland är långtidseffekten bevisad, de barn som vaccinerats har bättre egen insulinproduktion än de ovaccinerade. Nästa steg är undersökningar med fler barn i både Europa och USA. – Att kunna rädda kvar en del av den egna insulinproduktionen har stort värde

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/fortsatt-positiva-resultat-med-gad-vaccin - 2025-12-24

Barn till mammor som hade graviditetsdiabetes eller typ 1 diabetes löper stor risk att själva senare i livet insjukna i typ 2 diabetes. Forskarna som utfört undersökningen menar att det är de höga blodsockerhalter fostret utsätts för i livmodern som ligger bakom. Höga blodsockervärden under graviditet passerar via moderkakan över till fostret. Detta leder till att också fostret får höga sockervärd

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/barn-till-diabetesmammor-riskerar-typ-2-diabetes - 2025-12-24

En ovanlig form av diabetes som drabbar nyfödda barn tjänar som ett dramatiskt exempel på vad djupare kunskap om grundläggande orsaker till sjukdomen kan betyda för den enskilde patienten. Förutsatt att barnen får rätt diagnos kan de byta ut flera dagliga insulinsprutor mot diabetestabletter vilka dessutom fungerar bättre än sprutorna. Diabetessjukdomen PND (Permanent Neonatal Diabetes) drabbar ny

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/slipper-sprutorna-med-ratt-diagnos - 2025-12-24

Forskarna ville undersöka om mycket strikt blodsockerkontroll förhindrade dödsfall bland äldre typ 2 diabetiker med hjärt- kärlsjukdom. För att pressa ned blodsockret till nästan normala nivåer gavs nya läkemedel ända tills målet var nått. Nu har studien avbrutits i förtid då den aggressiva behandlingen tvärt emot orsakade fler dödsfall. - Jag tycker inte att de här patienterna fick en god behandl

https://www.diabetesportalen.lu.se/artikel/dodsfall-stoppar-amerikansk-diabetesstudie - 2025-12-24

Vi väntar allt längre innan vi planerar för barn. Men vilka samhällsekonomiska och hälsorelaterade konsekvenser kan vi förvänta oss den negativa fertilitetstrenden? Hur gör vi människor i reproduktiv ålder mer medvetna om fertilitet, levnadsvanor och en reproduktiv livsplan? Vad kan politiker göra för att vända samhällstrenden? Detta och mycket annat ska avhandlas under ett symposium i Malmö. Vad:

https://www.medicin.lu.se/artikel/vad-kan-vi-gora-att-vanda-den-negativa-fertilitetstrenden - 2025-12-24

Hur påverkar ärftlighet och fostermiljön barnets risk för att utveckla typ 2-diabetes? Det är en fråga som Rashmi Prasad studerar i sin forskning, som på sikt kan leda till individanpassade preventionsmöjligheter. Nu uppmärksammas hennes forskning då hon får motta årets Medeonstipendium för framgångsrik diabetesforskning. Stipendiet delas ut i samband med Världsdiabetesdagen Skåne som arrangeras i

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-om-typ-2-diabetes-och-arftlighet-prisas - 2025-12-24

För tredje året delar Future Faculty ut Minerva award for academic leadership. Detta år är det universitetslektor Tomas Deierborg som prisas för sitt akademiska ledarskap. Future Faculty, som en sammanslutning av disputerade forskare Medicinska fakulteten, vill genom detta pris lyfta värdet av gott akademiskt ledarskap. De egenskaper som bedöms är ärlighet, förtroende, rättvisa, respekt, ansvar oc

https://www.medicin.lu.se/artikel/pris-akademiskt-ledarskap-till-tomas-deierborg - 2025-12-24

Forskare vid Lunds universitet har tillsammans med kollegor vid synkotronanläggningen NIST i USA, på atomnivå kartlagt vad som sker i en viruspartikel när temperaturen höjs. – När temperaturen höjs, byter virusets genetiska material form samt densitet och blir mer vätskeliknande – vilket leder till att det snabbt injiceras i cellen, säger Alex Evilevitch, som lett studien som nu publiceras i PNAS.

https://www.medicin.lu.se/artikel/temperaturhojning-triggar-virusinfektionen - 2025-12-24

Det väl känt att prematurt födda barn, före vecka 37, riskerar seneffekter som vuxna med olika former av komplikationer, bland annat vad gäller hjärt- och lungfunktion. Nu har svenska och amerikanska forskare i en stor registerstudie funnit tydliga korrelationer mellan för tidig födelse och risk för utvecklingen av kronisk njursjukdom från barndomen till vuxenlivet. Studien är publicerad i British

https://www.medicin.lu.se/artikel/tidig-fodelse-kopplat-till-kronisk-njursjukdom-senare-i-livet - 2025-12-24

Grattis till alla pristagare – forskare och studenter – som mottar fina erkännande för sina innovationer när Lunds universitets och Sparbanken Skåne delade ut pris för “Framtidens innovationer”. Bland pristagarna finns bland andra Magnus Cinthio, Tobias Erlöv och Isabel Goncalves vid LTH och Medicinska fakulteten, som mottog förstapriset för "Ny metod för att bedöma strokerisk”: "Hjärtinfarkter oc

https://www.medicin.lu.se/artikel/framtidens-innovationer - 2025-12-24

Nya sätt att tidigt diagnosticera Parkinsons sjukdom och frontotemporal demens – det är vad 2019 års Bundy Academy-forskare letar efter. Syskonen Eva och Göran Bundy har inrättat en stiftelse till stöd för medicinsk forskning vid Lunds universitet, specifikt inom områdena neurologi och kardiologi.Årets pristagare är Victoria Larsson och Alexander Santillo inom neurologi och de får 200 000 kr varde

https://www.medicin.lu.se/artikel/bundy-academy-anslag-till-forskning-pa-hjarnans-sjukdomar - 2025-12-24

Smärtupplevelser är komplexa, och påverkas av fysiologiska, psykologiska och sociala faktorer. Till komplexiteten kan nu läggas nya forskningsresultat i en avhandling från Lunds universitet, som visar att en man som utsätts för fysisk smärta upplever mindre stark smärta om han utfrågas av en kvinna än av en man. – Detta trots att undersökarna var likadant klädda och förhöll sig till samma manus, s

https://www.medicin.lu.se/artikel/genus-paverkar-smartupplevelser - 2025-12-24