Search results

Ett nytt forskningsprojekt vid Institutionen för strategisk kommunikation ska under fyra år undersöka de problem som orsakas av ökad turism till städer och skapa strategier för att motverka problemen. Projektet kommer att pågå under fyra års tid och finansieras av Formas med 19,2 miljoner kronor. Antalet turister i städer förväntas öka i framtiden och med turisterna ökar även de problem som påverk

https://www.isk.lu.se/artikel/nytt-forskningsprojekt-i-tvarvetenskaplig-miljo-urban-turismutveckling-i-fornyelse-hantera - 2025-10-03

Resultaten från projektet ”Digitalisering och visualisering av guidetjänster inom äventyrsturism” som Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond (BFUF) har finansierat under de två senaste åren avrapporterades den 20 november genom en workshop vid Institutionen för Service Management och tjänstevetenskap, Lunds universitet. Forskarna Mia Larson och Cecilia Cassinger presenterade och diskutera

https://www.isk.lu.se/artikel/workshop-om-delningsekonomins-villkor-och-utmaningar-svensk-aventyrsturism - 2025-10-03

Luftföroreningar är en av de främsta orsakerna till sjuklighet och för tidig död över hela världen. I en forskningsstudie från Lunds universitet på uppdrag av miljöförvaltningen i Malmö, gjordes en hälsokonsekvensanalys för att uppskatta hälsoeffekterna av en hypotetisk miljözon i Malmö. Miljözoner, eller lågutsläppszoner, är områden där de mest förorenande fordonen regleras. Vanligtvis innebär de

https://www.medicin.lu.se/artikel/miljozoner-skulle-kunna-radda-liv - 2025-10-03

Mellan 1998 och 2019 ökade andelen vårddygn med infektionsdiagnos i Sverige från 11 till 21 procent. Ökningen har skett i alla åldersgrupper, men är störst hos personer över 80 år. Det visar en studie från Lunds universitet som publicerats i tidskriften The Lancet Regional Public Health. Infektionssjukdomar är en bred sjukdomsgrupp som inkluderar bland annat sepsis, lunginflammation och urinvägsin

https://www.medicin.lu.se/artikel/allt-fler-med-infektionsdiagnos-pa-svenska-sjukhus - 2025-10-03

Efter att Svenska läkaresällskapet beviljat Sara Alkners forskningsansökan och tilldelat projektet 800 000 kronor, får samma projekt nu även sällskapets pris för bästa vetenskapliga ansökan. Sara Alkner är docent i onkologi vid Lunds universitet och specialistläkare vid Strålenheten, Skånes universitetssjukhus. Hon är också ansvarig för den nu prisade studien, ”The T-REX trial: Tailored regional e

https://www.medicin.lu.se/artikel/projekt-om-stralbehandling-av-brostcancer-prisas - 2025-10-03

Tre forskare vid Lunds universitets diabetescentrum får omkring en halv miljon kronor vardera i stipendium av Hjelt Diabetes Foundation. En viktig målsättning med projekten är att utveckla ny kunskap som kan förbättra behandlingen av typ 2-diabetes och komplikationer som kan uppstå av sjukdomen. Ett av projekten använder sig av avancerad teknik för att öka kunskapen om mekanismerna bakom diabetisk

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-forskningsanslag-okad-kunskap-om-diabetes - 2025-10-03

I Sverige har nyckeln för att framgångsrikt införa precisionsmedicin i hälso- och sjukvården varit den botten-upp strategi där akademi och sjukvård har gått samman för att bygga en nationell infrastruktur. Det skriver 42 författare från Clinical Genomics vid SciLifeLab och Genomic Medicine Sweden, GMS, i Nature Medicine. Tillsammans har Clinical Genomics och GMS etablerat en innovativ modell för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/framgangsrik-implementering-av-precisionsmedicin-pa-nationell-niva - 2025-10-03

Kungliga vetenskapsakademien, KVA, har valt in två nya ledamöter i akademins klass för medicinska vetenskaper. En av dem är Malin Parmar, professor i cellulär neurovetenskap vid Lunds universitet. Tillsammans med sin forskningsgrupp har hon gjort flera banbrytande studier som stamceller, som lett fram till utveckling av nya behandlingar för patienter med Parkinsons sjukdom. Utifrån kunskap om hur

https://www.medicin.lu.se/artikel/lundaprofessor-invald-i-kungliga-vetenskapsakademien - 2025-10-03

Hur kan man styra en inflammatorisk lungsjukdom så att den inte blir kronisk? Och hjälpa lungan att självläka? Det försöker Gunilla Westergren-Thorsson, professor i medicinsk cellbiologi, och hennes team vid Lunds universitet, ta reda på. Gunilla Westergren-Thorsson leder forskargruppen Lungbiologi, som forskar på lungans sjukdomar. – Vi tittar på de små beståndsdelarna i lungvävnaden, olika celle

https://www.medicin.lu.se/artikel/malet-ar-att-forsta-hur-lungan-kan-reparera-sig-sjalv - 2025-10-03

Med ny teknik odlas ny lungvävnad i docent Darcy Wagners laboratorium. – Vi hoppas att man med denna teknik ska kunna ersätta områden med sjuk lungvävnad med bioutskrifter, istället för att ta bort hela lungan. Darcy Wagners forskargrupp, ”Lung Bioengineering and Regeneration”, har utvecklat något som kallas biobläck som används i 3D-utskrifter av ny lungvävnad och luftvägsvävnad. – Istället för a

https://www.medicin.lu.se/artikel/nya-lungor-byggs-med-3d-skrivare-i-labbet - 2025-10-03

Bara 20 procent av de lungor som doneras är i sådant skick att de kan användas för transplantation. Och när de väl transplanterats, är det många som stöts bort. Sandra Lindstedt, forskare och adjungerad professor i thoraxkirurgi, försöker förbättra denna statistik genom sin forskning. De övriga 80 procenten av donerade lungor kan inte användas eftersom de har en skada. – De ena stora utmaningen vi

https://www.medicin.lu.se/artikel/drivkraften-ar-att-oka-antalet-lungor-som-kan-transplanteras - 2025-10-03

En storskalig studie av avförings- och blodprover visar att det finns starka kopplingar mellan tarmbakterier och metaboliter i blodet. Forskarna bakom studien har bland annat hittat nya associationer mellan ett vanligt läkemedel för behandling av typ 2-diabetes och tarmfloran. Studien har letts av forskare vid Uppsala universitet och Lunds universitet. Tarmflorans roll för sjukdom och hälsa har bl

https://www.medicin.lu.se/artikel/starkt-samband-mellan-tarmbakterier-och-metaboliter-i-blodet - 2025-10-03

Narrativ medicin använder konst, musik och litteratur som verktyg för att förstå patienter. En av de främsta pionjärerna inom ämnet heter professor Rita Charon från Columbia University och hon kommer att hålla årets Sandblom Prize Lecture den 4 oktober. Vårdpersonal som fått utbildning i narrativ medicin är ofta bättre på att lyssna in, att förstå andras perspektiv. Det kan såklart handla om patie

https://www.medicin.lu.se/artikel/sandblom-prisforelasning-narrativ-medicin-bidrar-till-battre-moten-mellan-vardande-och-vardad - 2025-10-03

Modern RNA-sekvensering kan ge bröstcancervården värdefulla ledtrådar och matcha enskilda patienter till rätt behandling – utifrån tumörens unika egenskaper och genuttryck. I en aktuell studie har data och genuttryck från drygt 7 700 cancertumörer använts för att utveckla vässade analysmodeller av RNA-sekvenseringen; en analys av ett enskilt vävnadsprov kan beskriva flera av tumörens egenskaper. P

https://www.medicin.lu.se/artikel/precisionsmedicin-20-val-av-brostcancerbehandling - 2025-10-03

När vi blir äldre förändras rösten. Den blir knarrigare, tunnare och mer instabil. Stämbanden blir mindre flexibla och eftersom vi tappar muskelmassa, försämras även andningsfunktionen. Nu har ett forskningsprojekt inletts på Lunds universitet, om de ergonomiska anpassningar samt träning av röstkapacitet som krävs, för att individens röstfunktion ska orka hänga med längre i arbetslivet. Rösten för

https://www.medicin.lu.se/artikel/rostkapacitet-ett-langre-arbetsliv-och-social-interaktion - 2025-10-03

Sprutbytet i Malmö startade för 35 år sedan och var då ett kontroversiellt projekt. Fram till 2006 var det förbjudet i svensk lag att bedriva sprutbyte på andra orter än Lund och Malmö. Men forskningen kring smittspridning talar sitt tydliga språk och idag finns sprutbyte på ett flertal platser i Sverige. Här erbjuds en svårnådd grupp behandling och på sikt en drogfri tillvaro. Klockan är tio på m

https://www.medicin.lu.se/artikel/sprutbyte-naloxon-och-rehabilitering-vid-opioidberoende - 2025-10-03

Äldre har sämre tillgång till palliativ vård. En anledning till det är att personalen saknar kunskap om tidiga tecken på att döden närmar sig. Döden ses som en händelse, inte som den process det är. Genom utbildning i palliativ vård kan boendepersonalen bli tryggare och mer kompetent i sin roll, visar en avhandling från Lunds universitet. Distriktssköterskan Helene Åvik Perssons avhandling ingår i

https://www.medicin.lu.se/artikel/kunskap-om-doende-ger-tryggare-boendepersonal - 2025-10-03

Läkare ska hålla så kallade brytpunktssamtal i livets slutskede med obotligt sjuka patienter. Men många gånger ges inga sådana samtal, visar en ny studie vid Lunds universitet. Ett tidsperspektiv skulle kunna hjälpa läkarna att förstå vad patienterna behöver. – Ett ramverk för samtal utifrån år, månader och dagar skulle underlätta för att låta samtal om livets slutskede vara den process det är. De

https://www.medicin.lu.se/artikel/patienter-gar-miste-om-samtal-i-livets-slutskede - 2025-10-03

En femtedel av Sveriges vuxna befolkning har tinnitus och de flesta har även en hörselnedsättning. Nu visar forskare vid Lunds universitet att en enkel undersökning för att ställa in hörapparaten rätt, kan göra att hörapparaternas lindrande effekt på tinnitus kan fördubblas. Tinnitus är ett mycket vanligt problem som innebär att man hör ljud i öronen utan att det orsakas av någon yttre ljudkälla.

https://www.medicin.lu.se/artikel/personer-med-tinnitus-kan-fa-battre-hjalp - 2025-10-03

Vid typ 2-diabetes försämras bukspottskörtelns förmåga att tillverka och utsöndra insulin, en komplex process som är ännu inte helt klarlagd. En ny studie av forskare vid Lunds universitet visar att jonkanalen Piezo1 spelar en viktig roll för insulinutsöndringen och kan bli betydelsefull för framtida behandlingar av diabetes. Typ 2-diabetes kännetecknas av nedsatt glukostolerans och det innebär at

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-forskning-jonkanalen-piezo1-har-betydelse-insulinutsondringen - 2025-10-03