Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 533087 hits

Mer tur än strategi bakom mest citerade forskningen

Ett spadtag ökar kunskapen om kolupptag i marken och koldioxidutsläpp i luften. ­Johannes Rousks forskning knyter an till ­klimatproblem som uppvärmning och torka. Foto: Kathrin Rousk Johannes Rousk är en av världens mest citerade och inflytelserika forskare, enligt analysföretaget Clarivate. Frågar man honom så har vägen till framgång kantats av tur, tillfällen och fantastiska människor. Tur är e

https://www.lu.se/artikel/mer-tur-strategi-bakom-mest-citerade-forskningen - 2025-08-22

Bakterieproteiner bryter ner onkogenen MYC och motverkar cancer

Forskare i Lund har upptäckt att E. coli-bakterier producerar ett protein som bryter ner onkogenen MYC och kan användas för cancerbehandling. Bild: Mostphotos En upptäckt gjord av forskare vid Lunds universitet visar att bakterier selektivt påverkar den välkända onkogenen MYC, som är involverad i många cancersjukdomar. Studien publiceras nu i Nature Biotechnology. Cancerceller växer snabbt, förstö

https://www.lu.se/artikel/bakterieproteiner-bryter-ner-onkogenen-myc-och-motverkar-cancer - 2025-08-22

Erfaren tidigare advokat och justitieråd ny hedersdoktor vid Ekonomihögskolan

Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har utsett Eric M. Runesson till 2021 års hedersdoktor vid fakulteten. Han promoveras vid en högtidlig digital ceremoni den 28 maj. – Eric M. Runessons erfarenheter är i högsta grad relevanta för Ekonomihögskolan, våra studenter och därmed inte minst våra framtida yrkesutövare. Han har gjort åtskilliga viktiga samhällsinsatser som advokat, skiljeman, förlikni

https://www.lu.se/artikel/erfaren-tidigare-advokat-och-justitierad-ny-hedersdoktor-vid-ekonomihogskolan - 2025-08-22

Forskningsgenombrott i kampen mot granbarkborrar

Granbarkborre. Foto: Erling Jirle För första gången har forskare lyckats karakterisera doftreceptorer hos granbarkborrar. Receptorerna reagerar på vanliga barkborreferomon och förhoppningen är att resultaten leder till bättre bekämpning av skadeinsekterna och skydd av skogen i framtiden. Granbarkborrar använder luktsinnet för att hitta träd och partners att fortplanta sig med. Lukterna fångas med

https://www.lu.se/artikel/forskningsgenombrott-i-kampen-mot-granbarkborrar - 2025-08-22

Fördjupat samarbete med Försvarsmakten kring pilotutbildningar

Trafikflyghögskolan vid Lunds universitet ska utbilda framtida transport- och specialflygspiloter åt Försvarsmakten. Foto: Johan Lundahl, Försvarsmakten. Försvarsmakten ska tillväxa och behöver inom den närmaste framtiden utbilda fler transport- och specialflygspiloter. De har nu slutit ett mångårigt avtal med Lunds universitet om att förlägga utbildningar vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed, vil

https://www.lu.se/artikel/fordjupat-samarbete-med-forsvarsmakten-kring-pilotutbildningar - 2025-08-22

Ny studie: vad 55-plussare behöver för ett hälsosamt åldrande i bostaden

Forskare och bostadsbolag vill veta vad 55-plussare behöver för att åldras på ett hälsosamt sätt i sin bostad. Det kan handla om möjlighet till träning eller social samvaro. Foto: Johan Bävman Forskare vid Lunds universitet vill få ökad kunskap om hur möjligheten till ett aktivt och hälsosamt åldrande i bostaden ser ut hos 55-plussare, oavsett om de väljer att bo kvar eller flytta till en ny bosta

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-vad-55-plussare-behover-ett-halsosamt-aldrande-i-bostaden - 2025-08-22

Historiska processer viktiga när vinterbetesmarkernas framtid diskuteras

Renens vinterbeten hotas på flera sätt. Skogsbruk påverkar förekomsten av de för renen viktiga mark- och hänglavarna och har sedan 50-talet bidragit till ett kraftigt minskat lavbestånd. Foto: David Harnesk. En framväxande rörelse kämpar för att bevara renens vinterbeten. Samtidigt pågår en intensiv debatt om avvägningar inom skogsbruket och om landsbygdens framtid. Hållbarhetsforskaren David Harn

https://www.lu.se/artikel/historiska-processer-viktiga-nar-vinterbetesmarkernas-framtid-diskuteras - 2025-08-22

Framtiden utan antibiotika – så kan den bli

Vad kommer att hända när vi inte längre har fungerande antibiotika? Foto: Unsplash Den växande antibiotikaresistensen är en av vår tids stora utmaningar. Men om vi förbereder oss i tid, behöver den postantibiotiska framtiden inte bli en nattsvart dystopi. Det menar forskare bakom en ny populärvetenskaplig antologi om antibiotikaresistens och smitta i en ny tid. Liksom coronaviruset kommer antibiot

https://www.lu.se/artikel/framtiden-utan-antibiotika-sa-kan-den-bli - 2025-08-22

Hamilton – i forskningens tjänst

Blicka in i roboten och se hur det ser ut när den arbetar. Foto: Rasmus Bennet Låt oss presentera Hamilton – en robot med kapacitet att analysera flera olika antikroppar samtidigt – och mycket snabbare än vad som tidigare varit möjligt. Det finns bara tre robotar med den specifika antikroppstekniken i världen. Två står på ett laboratorium i Kalifornien och den tredje finns på Clinical Research Cen

https://www.lu.se/artikel/hamilton-i-forskningens-tjanst - 2025-08-22

Brist på stallgödsel begränsar ekologisk odling

Brist på ekologisk stallgödsel utgör ett faktiskt hinder för ekologiska gårdars produktion, enligt en ny studie. Foto: Istock I ekologisk produktion gödslar man framförallt med stallgödsel. En ny studie från AgriFood Economics Centre på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet visar att dagens brist på stallgödsel påverkar gårdars möjlighet att producera ekologiskt. Sverige har som mål att 30 procen

https://www.lu.se/artikel/brist-pa-stallgodsel-begransar-ekologisk-odling - 2025-08-22

Ny studie visar att jorden bildades av millimeterstora småstenar under kort tid

Enligt den nya studien bildades jorden under fem miljoner år. ILLUSTRATION: DON DIXON (COPYRIGHT/USED WITH PERMISSION) Ett svensk-danskt forskarlag lanserar nu en ny teori om hur det gick till när jorden bildades. Genom avancerade meteoritanalyser kan astronomerna slå fast att Tellus gick från att vara en bebisplanet av is och kol till att få sin nuvarande storlek tack vare millimeterstora småsten

https://www.lu.se/artikel/ny-studie-visar-att-jorden-bildades-av-millimeterstora-smastenar-under-kort-tid - 2025-08-22

Historien om Pfizers utveckling av ett efterlängtat coronavaccin

Mikael Dolsten, forskningschef på Pfizer och gästprofessor i farmakologi vid Medicinska fakulteten, berättar historien om hur det gick till när hans företag på nio månader tog fram ett coronavaccin. Foto Fredagkväll i Lund och strax ska Mikael Dolsten, forskningschef på läkemedelsbolaget Pfizer och gästprofessor i farmakologi vid Medicinska fakulteten, berätta historien om hur det gick till när ha

https://www.lu.se/artikel/historien-om-pfizers-utveckling-av-corona-vaccinet - 2025-08-22

Studie ökar kunskapen om samspelet mellan X och Y

Bananfluga. Foto: Qinyang Li Forskare i Lund och Karlstad har undersökt hur könskromosomerna X och Y utvecklas evolutionärt och hur de anpassar sig till varandra inom en population. Resultatet överraskar och är det motsatta till vad forskarna på förhand trodde de skulle finna. Nu publiceras deras studie i den topprankade tidskriften PNAS. Forskningsresultaten ger en ny förklaring till evolutionen

https://www.lu.se/artikel/studie-okar-kunskapen-om-samspelet-mellan-x-och-y - 2025-08-22

Lunds universitet växte under coronapandemin

Foto: Kennet Ruona Lunds universitet stod sig väl ekonomiskt under coronapandemin 2020. Universitetet ökade sin omsättning och landade på strax över nio miljarder kronor. Universitetet fick ett ökat utbildningsuppdrag från regeringen och fler studenter än tidigare sökte och antogs till utbildningar. Även antalet anställda ökade med cirka 300 till 7333 personer jämfört med året innan. Lunds univers

https://www.lu.se/artikel/lunds-universitet-vaxte-under-coronapandemin - 2025-08-22

Hur blir världen bortom fossilsamhället?  – nytt skolmaterial ger insikter om klimatutmaningen

Betongkärna från 2028 som ersattes av grästufsar, bla för att lindra översvämningar. Foto Carbon Ruins Lunds universitet har i samarbete med Naturskyddsföreningen tagit fram ett skolmaterial som hjälper elever att leva sig in i en framtid där klimatmålen redan är uppnådda. Materialet ger eleverna de redskap de behöver för att kunna diskutera hur en väg ut ur den fossila eran kan komma att se ut. I

https://www.lu.se/artikel/hur-blir-varlden-bortom-fossilsamhallet-nytt-skolmaterial-ger-insikter-om-klimatutmaningen - 2025-08-22

Solkiga bomullskläder blir socker – som blir spandex, nylon eller etanol

Ungefär fem liter sockerlösning får forskaren Edvin Ruuth ut från ett vanligt lakan. Foto: Edvin Ruuth. Textilier är ett sorgebarn i återvinningssammanhang. Nu har forskare utvecklat en metod som ger utvättade lakan, handdukar, jeans och annat av bomull nytt liv. Varje år slängs uppskattningsvis 25 miljoner ton bomullstextiler runt om i världen. Totalt slängs 100 miljoner ton textilier. I Sverige

https://www.lu.se/artikel/solkiga-bomullsklader-blir-socker-som-blir-spandex-nylon-eller-etanol - 2025-08-22

Ny laserteknik ger mer fokuserade röntgenstrålar

Partikelacceleratorer är normalt väldigt stora och dyra anläggningar. Vissa av dessa används för att generera röntgenstrålar för forskning, men det finns också möjlighet att producera röntgenstrålar med hjälp av laser – med teknik som får plats i ett rum. Problemet är att röntgenstrålen snabbt sprider sig, vilket minskar dess intensitet. Men i en artikel i Nature Physics presenterar nu forskare vi

https://www.lu.se/artikel/ny-laserteknik-ger-mer-fokuserade-rontgenstralar - 2025-08-22

Borrkärnor från mexikansk krater ger ny kunskap om dinosauriernas död

Ett asteroidnedslag för 66 miljoner år sedan ledde till att dinosaurierna dog ut. FOTO: PIXABAY För 66 miljoner år sedan slog en gigantisk himlakropp ned vid Yucatánhalvön och bildade en 200 kilometer stor krater. Kraschen ledde till att jorden förmörkades och dinosaurierna dog ut. Genom analyser av borrkärnor från kratern kan forskare, från bland annat Lunds universitet, nu i detalj rekonstruera

https://www.lu.se/artikel/borrkarnor-fran-mexikansk-krater-ger-ny-kunskap-om-dinosauriernas-dod - 2025-08-22

Hjälp forskarna att hitta vårens första humla

Drottning av vallhumla på gullviva. Foto: Anna Persson När snön har smält dröjer det inte alltför länge innan ett välbekant vårljud dyker upp igen – humlesurret. Eftersom humlorna är väl anpassade till kalla klimat är många av arterna förlorare när klimatet blir allt varmare. Nu behöver forskare vid Lunds universitet allmänhetens hjälp med att rapportera in vårens första humledrottningar, för att

https://www.lu.se/artikel/hjalp-forskarna-att-hitta-varens-forsta-humla - 2025-08-22

Ny metod för att utveckla antikroppsbaserade läkemedel

Bilden visar strukturen hos en IgG-antikropp. Antikroppsbaserade läkemedel har på senare år lett till stora förbättringar av behandling av cancer och autoimmuna sjukdomar. Men det finns stora begränsningar i tekniken. Nu har forskare vid Lunds universitet med hjälp av gensaxen CRISPR-Cas9, utvecklat en ny metod för att underlätta utvecklingen av antikroppsbaserade läkemedel. Upptäckten publiceras

https://www.lu.se/artikel/ny-metod-att-utveckla-antikroppsbaserade-lakemedel - 2025-08-22