I kunskapssammanställningen ger forskarna och pedagogerna tio enkla och konkreta tips på hur man kan öka mängden natur, samt kvaliteten på grönskan, på skolgårdar. Bild: Istockphoto. Skolgårdar är en underutnyttjad resurs som borde användas aktivt som ett svar på den pågående krisen för klimatet och den biologiska mångfalden, och för att stärka barns hälsa och lärande. Det menar tjugo forskare och

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/battre-halsa-bara-en-av-fordelarna-med-gronare-skolgard - 2025-09-11

Även Sverige drabbas i allt högre utsträckning av ovanligt intensiva oväder. Här en översvämmad lekplats i Landskrona i samband med ovädret Hans i augusti 2023. Bild: Therese Ek. Har du märkt att forskares svar på frågor om en särskild extremväderhändelse beror på klimatförändringen eller inte brukar lyda något i stil med “Det passar in i mönstret, men vi kan inte säga med säkerhet att just denna

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/vaderattribution-klimatforskare-wilhelm-may-ger-oss-koll-pa-begreppet - 2025-09-11

Bild: Istockphoto/Micke Andersson Den svenska skogen kan spela en betydligt större roll för att nå klimatmålen. Det säger Markku Rummukainen, professor i klimatologi vid Lunds universitet. Störst nytta för klimatet gör skogen om man förstärker den som kolsänka, och använder den träråvara som tas ut för en annan produktmix än idag, konstaterar han i en ny kunskapssammanställning. I en ny syntes, ”S

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/den-svenska-skogen-kan-gora-mycket-storre-nytta-klimatet - 2025-09-11

Pipdån anses vara ett ogräs, men i odlingslandskapet kan den gynna biologisk mångfald då dess frö bli föda för entitor och dess pollen utgör mumma för vissa pollinatörer. Här växer den vackert på ett vårkornsfält. En av de största utmaningarna globalt är att förse världens befolkning med mat på ett hållbart sätt. Ekologisk odling är en möjlighet, men baksidan är att den ger sämre skördar än konven

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/potential-storre-skordar-fran-ekoodlingar - 2025-09-11

På ekologiskt odlade fält hittar man många fler vilda åkerväxter än på konventionella gårdar. Bild: Melanie Karlsson. Det tar lång tid, upp till flera decennier, innan fördelarna med ekologisk odling slår igenom fullt ut på mark som tidigare brukats konventionellt, visar en ny studie från Lunds universitet. Efter trettio år hade växtarterna runtomkring den odlade grödan fördubblats på gårdar med e

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/ekologiskt-odlade-falt-fick-fordubblad-vaxtartrikedom-men-forst-efter-lang-tid - 2025-09-11

Förkolnade stubbar och gröna plantor i en svensk skog efter en brand. Foto: Natascha Kljun En ny studie från Lunds universitet visar att skogar som har förstörts av bränder fortsätter att avge koldioxid långt efter att lågorna har slocknat. Enligt de nya beräkningarna kan det ta över 40 år innan all den koldioxid som frigjordes på grund av skogsbranden i Sverige 2018 har bundits av ny skog igen. F

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/skogar-som-forstorts-av-brander-slapper-ut-koldioxid-langt-efter-att-lagorna-slackts - 2025-09-11

Barn i områden med lägre socioekonomi får ut mest av natursatsningar, särskilt om de inte har någon natur in på knuten där de bor, säger forskaren Johan Kjellberg Jensen. Foto: Anna Avdeeva/iStockphoto Inkomst- och utbildningsnivån i uppväxtmiljön är det som avgör barns relation till naturen, och inte om barnen bor i stan eller på landet. Det visar en ny studie från Lunds universitet. Resultatet g

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/socioekonomi-formar-barns-relation-till-naturen-oavsett-var-de-bor - 2025-09-11

António Guterres, FN:s generalsekreterare, talar på COP15 i Montreal, Kanada. Foto: Maria Blasi 2022 fick världens länder ett ”Parisavtal för naturen”, det så kallade Kunming-Montréal-ramverket som förhandlades fram under toppmötet COP15 i Kanada. Nu är det snart dags för uppföljarmötet, COP16 i Cala i Colombia. Var befinner sig Sverige inför det och vilka policyprocesser pågår kring implementerin

https://www.cec.lu.se/sv/artikel/spaningar-infor-cop16-i-colombia - 2025-09-11

Isak Svensson, Uppsala universitet och Isabel Bramsen, Lunds universitet. ❔ Vem är bäst lämpad för medlings- och förhandlingsinsatser för att stoppa den ryska invasionen av Ukraina? ❔ När bör sådana diplomatiska ansträngningar inledas? ❔ Hur bör processerna för fredssamtal utformas? Detta är några av de frågor som undersöks i en ny artikel av Isabel Bramsen från vår institution och Isak Svensson f

https://www.svet.lu.se/artikel/fredssamtal-i-kriget-mellan-ryssland-och-ukraina-nar-vem-och-hur - 2025-09-11

I en ny open-access-artikel publicerad i Review of International Studies undersöker Jakob Skovgaard hur Internationella valutafonden (IMF) har integrerat klimatrelaterade risker i sin övervakning av staters ekonomi och policy. Denna integration innebär att klimatfrågor omdefinieras som ekonomiska frågor och att länders åtgärder bedöms utifrån: Fysiska risker kopplade till klimatförändringar, Omstä

https://www.svet.lu.se/artikel/jakob-skovgaard-om-hur-imf-hanterar-klimatforandringar - 2025-09-11

Docenterna Julie Hassing Nielsens och Augustín Goenagas resultat tyder på att exponering för de ekonomiska kostnaderna för pandemistrategier inte bara var förknippad med en mer kritisk syn på folkhälsoåtgärder, utan att det också gjorde medborgare mer benägna att se dem som kränkningar av demokratiska rättigheter. Populärvetenskaplig sammanfattningFöretagare i Danmark som upplevde en strikt nedstä

https://www.svet.lu.se/artikel/danska-foretagare-mer-kritiska-till-demokratiska-institutioner-deras-svenska-motsvarigheter-under - 2025-09-11

Lista, teckningar, anteckningar från koncentrationsläger. Ur "Röster från Ravensbrück", arkiv på UB med vittnesmål från ca 500 koncentrationslägerfångar under andra världskriget. Foto: Charlotte Carlberg Bärg Den 27 januari, Förintelsens minnesdag, är en viktig dag för att hedra minnet av de miljontals människor som föll offer för nazismens folkmord. Minnesdagen är också en möjlighet att sprida ku

https://www.svet.lu.se/artikel/vikten-av-forskning-om-forintelsen - 2025-09-11

Läs artikeln här: https://theconversation.com/donald-trumps-suggestion-of-clearing-out-gaza-adds-another-risk-to-an-already-fragile-ceasefire-248334Karin Aggestams hemsida: https://www.svet.lu.se/karin-aggestam

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-artikel-i-conversation-av-karin-aggestam-om-den-brackliga-vapenvilan-i-gaza-och-framtida - 2025-09-11

De politiska partierna i Västeuropa är mer lyhörda för väljarna än man kan tro. I sju viktiga politiska frågor fann Ibenskas och Polk att partierna justerar sina ståndpunkter för att bättre matcha den allmänna opinionen. Hypotetiskt exempel på lyhördhet. Med hjälp av data från Chapel Hill Expert Surveys, European Social Survey och European Election Study visar studien att partierna lyssnar både på

https://www.svet.lu.se/artikel/lyssnar-de-politiska-partierna-i-vasteuropa-pa-sina-valjare - 2025-09-11

Hur bör Rysslands krig mot Ukraina omforma vårt sätt att undervisa i internationella relationer (IR) och EU-studier? I en banbrytande ny artikel argumenterar professor Ian Manners för att Ukraina fungerar som ett mikrokosmos av ett större paradigmskifte – ett som rör sig bortom traditionella IR-ramar för att omfamna planetarisk politik. Publicerad som huvudartikel i ett specialnummer av Journal of

https://www.svet.lu.se/artikel/omprova-internationella-relationer-rysslands-krig-mot-ukraina-och-overgangen-till-planetarisk - 2025-09-11

Docent Magdalena Bexell, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet. Artikeln undersöker hur medborgarskapsindustrin legitimerar sin roll som länk mellan stater som erbjuder medborgarskap mot investeringar och ekonomiska eliter som vill skaffa sig fler medborgarskap. För att studera detta används organisationsteori och begrepp kring legitimering i internationella relationer. Artikeln iden

https://www.svet.lu.se/artikel/magdalena-bexell-om-medborgarskapsindustrin - 2025-09-11

Opponent: docent Marco Viera, University of Birmingham och numera doktor Maysam Behravesh. Maysam Behravesh har framgångsrikt försvarat sin avhandling med titeln "Political Psychology of Revisionist Behavior in World Politics: State Subjectivity, Ontological (In)Security, and Iranian Foreign Policy". Gratulerar doktor Maysam! AbstractDriven by a core curiosity about the political psychology of cha

https://www.svet.lu.se/artikel/maysam-behravesh-har-framgangsrikt-forsvarat-sin-avhandling - 2025-09-11

Professor Ian Manners har fått ett sabbatsstipendium från Riksbankens Jubileumsfond för att tillbringa 2025 med att arbeta vid University of Bristol med att färdigställa en bok om The European Union's Normative Power in Planetary Politics. I forskningsboken analyseras EU:s relationer med resten av planeten från slutet av det kalla kriget 1990 till slutet av sabbatsåret 2025.Fokus ligger på fem omr

https://www.svet.lu.se/artikel/professor-manners-far-riksbankens-jubileumsfond-sabbatsar-att-skriva-bok-om-european-unions - 2025-09-11

Tidskriften Global Intellectual History har nyligen publicerat ett forum om Jens Bartelsons senaste bok Becoming International (Cambridge University Press, 2023). Forumet har redigerats av Kimberly Hutchings och Jaakko Heiskanen, och innehåller bidrag från Quentin Bruneau, Regan Burles, Or Rosenboim, and Ayşe Zarakol. Nedan finner ni introduktionen:https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/2380

https://www.svet.lu.se/artikel/forum-om-jens-bartelsons-bok-becoming-international-i-global-intellectual-history - 2025-09-11

Denna antologi undersöker kritiskt kvinnors kunskap om krig och utforskar kvinnors epistemiska handlingsförmåga. Kvinnor påverkas djupt av krig, deltar i krig och motsätter sig krig. Samtidigt tenderar kunskapsproduktionen att ignorera och marginalisera kvinnors erfarenheter och könade sätt att förstå krig. Från Colombia till Israel och Palestina, Liberia, Mali, Myanmar, Nepal, Nordamerika, norra

https://www.svet.lu.se/artikel/ny-bok-av-annika-bjorkdahl-och-johanna-mannergren-production-gendered-knowledge-war-women-and - 2025-09-11