Inför hösten vill jag utveckla arbetet med så kallade kompletta miljöer där både utbildning och forskning samverkar, arbeta med det livslånga lärandet och lyfta den mångsidiga innovationsverksamheten. Samverkan och innovation är de huvudsakliga områdena som ingår i min portfölj som vicerektor. Båda är områden inom vilka det händer mycket nytt för oss alla. Inte minst så efterfrågas alltmer förmåga

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/fokus-pa-mangsidig-innovationsverksamhet-och-det-livslanga-larandet - 2025-08-23

I slutet av juni fattade rektor beslut om vilka frågor som vi inom LU nu ska arbeta gemensamt med på basen av RQ20. Dessa frågor är: rekrytering och karriärvägar; forskningsinfrastruktur; tvärvetenskaplig forskning; profilering och starka forskningsmiljöer samt uppföljning. Nu är det dags för oss att kavla upp ärmarna och ta tag i utmaningarna. I vissa fall har vi redan organisationen på plats för

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/hosten-borjar-dar-varen-slutade-med-rq20 - 2025-08-23

I höst vill jag arbeta mer med ”det breda universitetet”, det livslånga lärandet, internationalisering och digitalisering. Innovativa utbildningar i samverkan med (det globala) samhället är målet. Efter ett första halvår som vicerektor där en avsevärd del av tiden gått åt till att orientera mig i organisationen och de nya uppgifterna börjar en del falla på plats. Jag kan nu med större kraft börja

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/universitetets-utbildningar-i-en-foranderlig-varld - 2025-08-23

Under hösten kommer flera förändringar inom arbetet för jämställdhet och lika villkor. Förändringarna grundas bland annat i resultaten från Tellusprojektet och den universitetsgemensamma satsningen på jämställdhet och lika villkor. Det är mycket som händer under hösten och jag skulle särskilt vilja lyfta de förändringar som just nu sker inom arbetet för jämställdhet och lika villkor. Förändringarn

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/flera-satsningar-inom-arbetet-jamstalldhet-och-lika-villkor - 2025-08-23

Inför hösten hoppas jag att vi i universitetsledningen kan fokusera på de kärnfrågor som vi vill driva. Det har varit en mycket speciell start för den nya universitetsledningen, starkt präglad av den pågående pandemin. Jag hoppas att utvecklingen nu går i rätt riktning och att vi i universitetsledningen kan fokusera mer på de kärnfrågor vi vill driva. Höstens intåg innebär ett intensifierat arbete

https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/intensifierat-arbete-med-strategiska-fragor-inom-utbildning - 2025-08-23

Lars Dahlin, professor i handkirurgi vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus, har forskat om karpaltunnelsyndrom. Foto: Skånes universitetssjukhus. Över en halv miljon svenskar har problem med nervinklämning i handleden – så kallad karpaltunnelsyndrom – ett tillstånd som orsakar stor smärta och kan påverka livskvaliteten negativt. Nu har Lars Dahlin, överläkare inom handkir

https://www.medicin.lu.se/artikel/karpaltunnelsyndrom-mycket-fortfarande-okant-om-folksjukdomen - 2025-08-23

Forskarna och läkarna Peter Bentzer och Anja Lindén. Foto: Tove Smeds. En nyligen påbörjad klinisk studie undersöker nu om det går att förbättra prognosen för personer som drabbas av septisk chock genom att minska på mängden vätska som patienterna får. – Ända sedan 1800-talet har vården gett vätskebehandling intravenöst till svårt sjuka. Detta till trots saknas evidens för hur vi bäst ska styra de

https://www.medicin.lu.se/artikel/vatskebehandling-vid-septisk-chock-under-lupp - 2025-08-23

Linnéa Polland är doktorand i infektionsmedicin vid Lunds universitet och ST-läkare på Klinisk Mikrobiologi, Region Skåne. Foto: Tove Smeds … du doktorerar inom infektionsmedicin och har publicerat en studie som handlar om hur generna ändras hos en bakterie när den infekterar lungorna. Berätta!Vi har studerat hur bakterier, i detta fall Haemophilus influenzae, använder sina gener när de infekterar

https://www.medicin.lu.se/artikel/halla-dar-linnea-polland-doktorand-i-infektionsmedicin - 2025-08-23

Linda Sundler Björkman är försteförfattare till en studie som visar att personer med HAE har en ökad risk för blodpropp jämfört med en kontrollgrupp. Genomsnittsåldern att drabbas var också lägre för HAE-gruppen. Foto: Anders Roos. Blodpropp i ben eller lunga är en av våra vanligaste kärlsjukdomar och beror till 50 procent på ärftliga orsaker. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet utgått fr

https://www.medicin.lu.se/artikel/upptackt-ny-arftlig-riskfaktor-blodpropp - 2025-08-23

Forskaren Oskar Jonsson tränar inför sin 100 mil långa cykelturné då han ska föreläsa och prata om åldrande och hälsa. Foto: Lill Eriksson. Som forskare får man ibland ligga i lite extra för att nå ut med sin kunskap. Framöver lär det bli mer hårdträning på cykeln för forskaren Oskar Jonsson. Nu är det nämligen klart att han ska genomföra en 100 mil lång föredragsturné om åldrande och hälsa på tan

https://www.medicin.lu.se/artikel/laddar-100-mil-lang-forskningsturne-pa-tandemcykel - 2025-08-23

Bakteriofag attackerar bakterie. Illustration: iStock. Det pågår ett ständigt krig mellan bakterier och deras virus, bakteriofager, där båda försöker överlista varandra. I en internationell studie som letts från Lunds universitet, har forskarna nu lyckats förstå grunderna i hur en av bakteriernas försvarsystem mot fagattackerna fungerar. Det är en viktig pusselbit för att få fram effektiva fagtera

https://www.medicin.lu.se/artikel/kriget-mellan-bakterier-och-deras-virus - 2025-08-23

Bild på hudcancercell. Foto: iStock. För patienter med spridd hudcancer, malignt melanom, har immunterapi med så kallade checkpointhämmare blivit en allt vanligare behandling. Behandlingen har god effekt på lång sikt för cirka hälften av patienterna. En studie från Lunds universitet visar att molekylära mekanismer i tumörvävnad kan förklara varför andra får återfall. Checkpointhämmare är en typ av

https://www.medicin.lu.se/artikel/malignt-melanom-aterfall-efter-immunterapi - 2025-08-23

Daniela Wolfe är en av åtta studenter i projektet Barnmorska hela vägen. Hon tycker att relationen mellan henne och de gravida kvinnorna har blivit mycket tryggare genom projektet. Foto: Ingemar Hultqvist I projektet Barnmorska hela vägen följer studenterna samma kvinna från inskrivningssamtalet till förlossning och eftervård. Kontinuiteten blir en trygghet för den blivande föräldern och ger störr

https://www.medicin.lu.se/artikel/det-har-ar-var-bebis - 2025-08-23

Studiedeltagare använde app i mobilen för att få bättre kontroll på blodtrycket. Grafen: andel patienter (%) med blodtryck <140/90 i interventions- och kontrollgrupp vid studiestart, efter 8 veckor och vid uppföljning efter 1 år. Bild: U. Andersson. Ett interaktivt digitalt system för att kontrollera blodtrycket gör att fler får ett kontrollerat blodtryck. Det visar distriktsläkaren Ulrika Anderss

https://www.medicin.lu.se/artikel/digitalt-verktyg-hjalpte-patienter-till-battre-blodtryck - 2025-08-23

Foto: iStock/Magda Tymczyj. Inom hälso- och sjukvården används kostindex för att bedöma om en person har ohälsosamma matvanor. Kostindex hjälper forskare att bedöma hur graden av följsamhet, det vill säga i vilken utsträckning vi följer en viss diet, påverkar hälsan. Tillförlitliga kostindex är även viktiga för att myndigheter ska kunna utveckla hållbara näringsrekommendationer. Ett internationell

https://www.medicin.lu.se/artikel/forskning-som-banar-vag-hallbara-kostrekommendationer - 2025-08-23

Adam Linder har under många år fokuserat sin forskning kring träffsäkra diagnosmetoder för effektiv behandling av sepsis - ett livshotande tillstånd som utlöses av en infektion. Donationen gör det möjligt att accelerera forskningen. Foto: Tove Smeds. Lunds universitet får en privat donation på drygt 12 miljoner kronor för att utveckla behandlingen av sepsis. Bidraget ska gå till ett forskningsproj

https://www.medicin.lu.se/artikel/mangmiljondonation-ska-satta-lunds-universitets-sepsisforskning-pa-varldskartan - 2025-08-23

Aleksander Giwercman och Yahia Al-Jebari.jpg I en ny registerstudie från Lunds universitet har forskarna studerat 4 207 barn till 2 380 fäder behandlade för testikelcancer. Resultaten i studien, som publiceras i PLOS Medicine, visar att själva cancerbehandlingen inte medför en ökad risk att få barn med missbildningar. Det är välkänt att behandling med medicinsk strålning och cytostatika (cellgifte

https://www.medicin.lu.se/artikel/lag-risk-missbildningar-hos-barn-till-fader-behandlade-testikelcancer - 2025-08-23

En ny metod kan användas för storskalig screening av typ 1-diabetes. Testet kan göras i hemmet och innebär att den som testar sig lämnar ett litet blodprov. Foto: Petra Olsson Intresset för att screena för typ 1-diabetes växer i takt med att metoderna blir bättre och nya bromsläkemedel blir tillgängliga för fler patienter. Nu visar ny forskning vid Lunds universitet hur screening för autoimmuna sj

https://www.medicin.lu.se/artikel/ny-metod-gor-det-mojligt-att-screena-autoimmuna-sjukdomar-i-stor-skala - 2025-08-23

Sofie Mohlins forskargrupp har upptäckt att genen MOXD1 är associerad med tumörsjukdomen neuroblastom. Varje år insjuknar runt tjugo barn i Sverige. Majoriteten blir sjuka innan fem års ålder. Några utvecklar sjukdomen redan i fosterstadiet. Bild: iStock. Neuroblastom är en tumörsjukdom som främst drabbar små barn. Överlevnaden är den lägsta av alla barncancerformer. Nu har en forskargrupp vid Lun

https://www.medicin.lu.se/artikel/genen-som-styr-prognosen-vid-neuroblastom - 2025-08-23

Johan Bertilsson. Foto: Olle Dahlbäck Poliser som ställs inför en akut livsfarlig situation, exempelvis vid ett ingripande mot knivattack, utsätts för ett sådant kraftigt stresspådrag att flera viktiga neurologiska funktioner som perception och minne, kognition och beslutsfattande påverkas. Men även viktiga motoriska funktioner och färdigheter som behövs för att använda utrustning och vapen försäm

https://www.medicin.lu.se/artikel/avhandling-om-polisers-reaktioner-vid-extrema-akutsituationer - 2025-08-23