Search results

Filter

Filetype

Your search for "*" yielded 534456 hits

Inget mer att förlora - Hopplöshet kan öka våldet i Palestina

Bild: Yousef Masoud/Pixabay Palestinier i ockuperade områden upplever stor uppgivenhet och desperationen. Socialantropologen Nina Grens forskning i området och kontakt med invånarna under 20 år har genomgående visat på frustration och känslor av hopplöshet. Nina Gren, universitetslektor i Socialantropologi I artikeln Palestinian conflict: how despair can drive people to violence, even if it puts t

https://www.soc.lu.se/artikel/inget-mer-att-forlora-hopploshet-kan-oka-valdet-i-palestina - 2025-08-25

Flera projekt får bidrag från Vetenskapsrådet

Bild: Towfiqu Barbhuiya/Unsplash Inte mindre än fyra projekt har beviljats bidrag från Vetenskapsrådet (VR) den sista tiden. Bakom projekten står forskarna Jan Mewes, Christopher Swader, Lisa Flower, Shai Mulinari, Sébastien Tutenges, Susanne Boethius och David Wästerfors. Jan Mewes, Christopher Swader, Lisa Flower, Shai Mulinari, Sébastien Tutenges, Susanne Boethius och David Wästerfors får bidra

https://www.soc.lu.se/artikel/flera-projekt-far-bidrag-fran-vetenskapsradet - 2025-08-25

Marie Larsson har försvarat sin avhandling om preventivmedelsarbete och är nybliven doktor i sociologi

Tisdagen den 19 december försvarade Marie Larsson framgångsrikt sin avhandling “The Work of Contracepting : Young people's experiences and practices with contraceptives in Sweden” och kan ny titulera sig doktor i sociologi. Opponenten Petra Nordqvist från University of Manchester presenterade avhandlingen. Marie Larssons avhandling belyser det arbete som ligger till grund för ungas erfarenheter oc

https://www.soc.lu.se/artikel/marie-larsson-har-forsvarat-sin-avhandling-om-preventivmedelsarbete-och-ar-nybliven-doktor-i - 2025-08-25

Lila Lee-Morrison får det prestigefyllda Andy Warhol Foundation Arts Writers Grant

Lila Lee-Morrison, forskare vid Sociologiska institutionen, tilldelades nyligen det prestigefyllda Andy Warhol Foundation Arts Writers Grant 2023 i kategorin böcker. Stipendiet stödjer skrivande om samtida konst med målet att kritiskt skrivande ska fortsätta att vara ett uppskattat sätt att engagera sig i bildkonsten. Lila Lee-Morrison Stipendiet delas ut i tre kategorier – artiklar, böcker och ko

https://www.soc.lu.se/artikel/lila-lee-morrison-far-det-prestigefyllda-andy-warhol-foundation-arts-writers-grant - 2025-08-25

Fint lärarpris till Oriana Quaglietta Bernal

Priset delades ut av Samhällsvetarkårens ordförande Rebecka Brorsson. Vid Lunds universitets storslagna årshögtid delades Studenternas pris för utmärkta lärarinssatser inom undervisningen ut till Oriana Quaglietta Bernal, Sociologiska institutionen. Oriana Quaglietta Bernal disputerade förra året och blev förvånad över att hon redan gjort ett sådant intryck att hon får priset. Under prisceremonin

https://www.soc.lu.se/artikel/fint-lararpris-till-oriana-quaglietta-bernal - 2025-08-25

Fem djur som beter sig annorlunda i månens sken

Dyngbaggar är aktiva på natten. Här en dyngbagge som kontrollerar hur stjärnorna står innan den börjar navigera över savannen. Foto: Chris Colllingridge Varje vår, strax efter fullmåne, släpper korallerna i Stora barriärrevet ägg och spermier, samtidigt. Ett fenomen så spektakulärt att det syns från rymden. Forskare tror att månens ljus signalerar till korallerna att det är dags. En ny studie i Pr

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/fem-djur-som-beter-sig-annorlunda-i-manens-sken - 2025-08-25

Kartlagda korngener förbättrar oddsen i kapprustning

En ny forskningsstudie har kartlagt hela arvsmassan hos sädesslaget korn. Foto: Christoph Dockter. Nu har forskare från bland annat Lunds universitet gjort en stor kartläggning av samtliga gener hos sädesslaget korn. Forskningsresultaten banar väg för effektivare växtförädling i den internationella kapprustningen mot skadeinsekter och klimatförändringar. Sädesslaget korn är en viktig del i den glo

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/kartlagda-korngener-forbattrar-oddsen-i-kapprustning - 2025-08-25

Biolog får tungt EU-anslag

Andreas Nord. Andreas Nord, forskare vid biologiska institutionen, har tilldelats ERC Consolidator Grant. Anslaget på två miljoner euro ska användas till att studera hur fåglar reagerar på stigande temperaturer. Grattis Andreas, hur känns det?– Tack så mycket. Det känns fantastiskt, och jag är både stolt och hedrad att ha fått det här förtroendet av ERC. Det är en kittlande tanke att få möjlighet

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/biolog-far-tungt-eu-anslag - 2025-08-25

Robotstudie ger nya insikter i fåglars flaxande

Biologiforskaren Christoffer Johansson med robotvingen i universitetets vindtunnel. Foto: Anders Örtegren. Fåglar flaxar på sätt som ger tidigare okända fördelar. Hur djuren använder vingarna påverkar hur effektiv aerodynamiken blir i olika situationer när förhållandet mellan den framåtdrivande kraften och kraften för att hålla sig uppe ändras. De nya resultaten kan spela en viktig roll i utveckli

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/robotstudie-ger-nya-insikter-i-faglars-flaxande - 2025-08-25

Lundaforskare om årets Nobelpris i fysik: ”Vi har använt artificiella neuronnätverk för att spåra svåra sjukdomar”

Carsten Peterson har gjort pionjärinsatser för forskningen om artificiella neuronnätverk. Foto: Kennet Ruona. Idag är det Nobeldagen. Redan på 1980-talet engagerade sig fysikern Carsten Peterson vid Lunds universitet i forskningen om artificiella neuronnätverk, det ämne som årets Nobelpris i fysik handlar om. Carsten Petersons insatser har hjälpt både cancerpatienter och hjärtsjuka. Forskningen ba

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/lundaforskare-om-arets-nobelpris-i-fysik-vi-har-anvant-artificiella-neuronnatverk-att-spara-svara - 2025-08-25

Mark som pekats ut som avgörande för svensk bioenergi är redan upptagen, visar ny studie

Åkermark med gräsfoderproduktion (vall) i södra Sverige. Vall är en typ av biomassa som även kan användas för att producera biogas. Bild: Josefin Winberg. Bioenergi spelar en viktig roll i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Men den ”outnyttjade” jordbruksmark, så kallad marginalmark, som är lämplig för att odla bioenergi på i södra Sverige finns i praktiken inte, visar en ny studie från

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mark-som-pekats-ut-som-avgorande-svensk-bioenergi-ar-redan-upptagen-visar-ny-studie - 2025-08-25

Jungfrufödsel – mer än en biblisk legend

Se en video där evolutionsbiologen Jessica Abbott resonerar kring jungfrufödsel. Film: Hanna Linder/Lunds universitet Nu när det lackar mot jul går tankarna osökt till den havande Maria i stallet. Men hon är inte ensam som galjonsfigur för livgiveri utan inblandning av det motsatta könet. I djurvärlden finns det gott om arter som hänger sig åt obefläckad avlelse. Det som vi kallar för jungfrufödse

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/jungfrufodsel-mer-en-biblisk-legend - 2025-08-25

Nederländsk biogeokemist ny hedersdoktor i naturvetenskap

Caroline Slomp är ny hedersdoktor i naturvetenskap. Caroline Slomp är en produktiv och folkbildande biogeokemist. Nu har den nederländska forskaren även utsetts till hedersdoktor vid naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet. Caroline Slomp är professor i geomikrobiologi och biogeokemi vid Radboud Institute of Biological and Environmental Sciences, samt i marin biogeokemi vid Utrecht Univer

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/nederlandsk-biogeokemist-ny-hedersdoktor-i-naturvetenskap - 2025-08-25

Klimatfenomenet El Niño – gammalt som gatan

El Niño har en historia på minst 250 miljoner år. Foto: Zhengyao Lu Det återkommande klimatfenomenet El Niño – som orsakar extremväder i form av torka, översvämningar och skogsbränder – är äldre än vad som tidigare varit känt. Forskare kan nu visa att naturföreteelsen funnits i 250 miljoner år, ända sedan kontinenterna satt ihop i Pangea. El Niño är havsfenomenet som tillsammans med atmosfärfenome

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/klimatfenomenet-el-nino-gammalt-som-gatan - 2025-08-25

Mystiska stenar vittnar om Sveriges äldsta krater

Forskarna tror att nedslagskratern lurar i terrängen sydväst om grustaget där stenarna hittades. Foto: Peder Minde Ett forskarlag har studerat fyra märkliga stenar som hittats i en grusgrop strax utanför den lilla byn Kitkiöjärvi i Pajala kommun. Analyser av mineralkorn i stenarna visar att de härstammar från ett hittills okänt meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan. Nu återstår jakten på nedsl

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/mystiska-stenar-vittnar-om-sveriges-aldsta-krater - 2025-08-25

Spindlar använder benen för att känna lukter och hitta sexpartners

Sniffande spindel på partnerjakt. Foto: Dan-Dan Zhang Däggdjur använder näsor och nosar. Insekter antenner. Men hur spindlar känner lukter har länge varit höljt i dunkel. Nu har ett forskarlag upptäckt att hanspindlar använder hår på sina ben för att känna lukter och upptäcka sexferomoner från honspindlar. Även om spindlar – som har utvecklats under cirka 400 miljoner år – är kända för sitt vibrat

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/spindlar-anvander-benen-att-kanna-lukter-och-hitta-sexpartners - 2025-08-25

Astronom tar farväl av rymdteleskop som under lång tid kartlagt Vintergatan

Lennart Lindegren har varit inblandad i arbetet med Gaia sedan starten. Foto: Johan Joelsson I drygt 30 år har astronomiprofessor Lennart Lindegren varit delaktig i arbetet med rymdteleskopet Gaia. Nyligen samlade instrumentet in sina sista observationer. Men teleskopets bidrag till forskningen kommer att leva kvar under lång tid. Lennart, den 15 januari samlade Gaia in stjärnljus för sista gången

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/astronom-tar-farval-av-rymdteleskop-som-under-lang-tid-kartlagt-vintergatan - 2025-08-25

Forskare har analyserat mjukdelar från en 183 miljoner år gammal svanödla

Konstnärlig illustration av svanödla. Bild: Joschua Knüppe För första gången har forskare lyckats göra en detaljerad analys av mjukdelar från en fossilerad svanödla. Resultaten visar att den långhalsade reptilen både hade slät och fjällad hud. Detta förmodligen för att både kunna simma snabbt och ta sig fram på havsbotten. Plesiosaurier, eller svanödlor, levde i alla världens hav under större dele

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/forskare-har-analyserat-mjukdelar-fran-en-183-miljoner-ar-gammal-svanodla - 2025-08-25

Titan och mystiska jetströmmar på extrem exoplanet

Den ultraheta exoplanetens atmosfär är så varm att den kan smälta järn. Illustration: Bibiana Prinoth Tack vare Europeiska sydobservatoriets teleskop i Chile har astronomer gjort detaljerade observationer av den mytomspunna exoplaneten WASP-121 b. Upptäckterna av grundämnet titan och jetströmmar utmanar vår förståelse för vindar och kemi på ultraheta planeter. Sedan 1990-talet har drygt 5 800 exop

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/titan-och-mystiska-jetstrommar-pa-extrem-exoplanet - 2025-08-25

Professor blir ny ordförande för Vetenskapsakademien

Från och med i sommar får Sven Lidin det hedervärda uppdraget att bli ordförande, så kallad preses för Kungliga Vetenskapsakademien (KVA). Den 12 februari blev han utnämnd till preses. Sven Lidin är professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och har haft flera ledningsuppdrag inom universitetet. Han var bland annat dekan på Naturvetenskapliga fakulteteten under åren 2017–2022 Sven Lidin har

https://www.naturvetenskap.lu.se/artikel/professor-blir-ny-ordforande-vetenskapsakademien - 2025-08-25