Filetype
The thesis is an outline of a theory on the "culinarization of the self", which is linked with a theoretical framework, shaping the subject in an everyday experience by power dynamics related to discourse and ideology. Practises such as eating and cooking are flavoured by an exposed Western discourse in popular media. Where a multitude of culinary cultures are presented, by a somewhat eq
Kriminalvårdens kritiska läge kräver nya tilltag beträffande möjligheter till behandling i anstalt samt hjälp till återanpassning till samhället. Strukturella och institutionella mönster förhindrar ofta ett verkställande av nytänkande rörande behandlingsformer och gör innovativa idéer svåra att genomföra. Föreliggande undersökning utfördes för att från insidan av fängelset få en djupare insikt om
Denna uppsats ställer sig inledningsvis frågan: kan liberalismen förenas med nationalstaten i ett koherent normsystem, med utgångspunkt i en normativ premiss, baserad bl.a. på Jürgen Habermas diskursetik, att samhällets normer bör prövas genom en rationell, genomlyst diskussion. På ett djupare plan är det emellertid inte bara liberalismen och nationalstaten som diskuteras, utan de två trender dess
Landskrona präglas av ett mångkulturellt samhälle då invandringen till staden varit stor under 1990-talet. Olika faktorer har påverkat staden negativt och detta har resulterat i en ökad ungdomskriminalitet. Trots resurser och förebyggande arbete har det skett som inte fick ske. Ungdomar i staden har kunnat utföra kriminella aktiviteter då den befintliga polisstyrkan inte har haft resurser nog att
Det finns en grupp unga människor som har autism och de har behov av att personer i deras omgivning har kunskap om deras kommunikationshandikapp. Denna uppsats handlar om samarbetet mellan organisationer och mellan deras tjänstemän i denna specifika situation. Syftet med min uppsats är att redogöra för och analysera samarbetet. I den teoretiska introduktionen har jag främst använt mig av Max Weber
Bakgrund/Problem: Samhället har sedan dess begynnelse varit i förändring. Uppsatsen inleds med att beskriva den samhällsutveckling som har skett. Dagens samhälle och dess arbetsmarknad ställer krav på individen i form av en allt mer ökad förmåga hos individen att anpassa och ställa om sig snabbt, att vara flexibel. Vilka konsekvenser får detta för den enskilda individen? Syfte: Syftet med uppsatse
Jag har gjort sex intervjuer av olika längd på sammanlagt tre studentkorridorer samt en deltagande observation för att undersöka olika aspekter av hur sociala relationer kan se ut på dessa. Syftet är att i uppsatsen beskriva det jag tycker är mest väsentligt för att besvara frågeställningen, samt att försöka analysera varför dessa ser ut som de gör. Jag försöker dra generella slutsatser som gäller
Vi lever i ett modernt och mångkulturellt samhälle. Fritiden har kommit att bli att mer betydelsefull i ungas liv. Människor från olika sociala grupper möts på olika arenor och villkor. Denna studie undersöker i en övergripande mening om alla har möjligheten att ägna sig åt den fritidsaktivitet de helst vill. Om så inte är fallet, vilka hinder, motiv och orsaker finns som kan ligga bakom detta. En
Problem/Syfte Min huvudfråga lyder: Hur upplever de behovsanställda sin tillvaro? Inom denna breda fråga finns utrymme för mina underfrågor: Vilka är de positiva kontra de negativa aspekterna av behovsanställning? Varför använder sig företag i allt större utsträckning sig av behovsanställda? Varför antar man en behovsanställning? Varför är det i huvudsak kvinnor som uppbär behovsanställning och va
Finns det några skillnader i hur kvinnor och män kommunicerar? Vad finns skrivet om kvinnors och mäns kommunikation? Under historiens gång har det funnits olika teorier om kvinnors och mäns lik- och olikheter när det gäller deras kommunikativa beteende. Är kvinnors och mäns sätt att kommunicera och tänka påverkade av vårt biologiska/kön? Eller är vi präglade av vårt sociala/kön det vill säga de ku
Den här uppsatsen handlar om televisionen i dagens samhälle. Frågeställningen som utreds är om televisionen kan bidra till homogeniserade åsikter, värderingar och normer. I första delen av uppsatsen beskrivs socialisation. Socialisation betyder mycket för denna fråga eftersom det är genom socialisation individer skapar sin uppfattning om världen, samhället och sig själv. Televisionen har blivit en
Den här uppsatsen behandlar ämnet identitet och hur de identitetsskapande processerna analyserats av olika teoretiker från skiftet mellan 1800- och 1900-talet och fram till idag. Problemformuleringen grundar sig i att individen i dagens samhälle har helt andra möjligheter än i tidigare samhällen att utveckla sin identitet, och frågeställningen inbegriper hur identitet kan förstås i förhållande ti
Uppsatsen bygger på enskilda intervjuer med vårdpersonal från ett sjukhem i Skåne. Syftet är att belysa vad respondenterna anser är viktigt vid vård av döende människor. Frågeställningarna är följande: Vad är livskvalitet? Vad är viktigt när man vårdar döende människor? Samtalar personalen sinsemellan om livskvalitet, döendet och döden? Hur diskuterar de kring aktiv och passiv dödshjälp? Som analy
Bakgrunden till denna uppsats är en utvärdering av kvinnoverksamheten hos en Sydindisk frivilligorganisation, Village Community Development Society eller VCDS, som jag på uppdrag av en svensk samarbetspartner, Föreningen Svalorna, Lund, genomförde under 1989. Utvärderingen genomfördes under ett tre månader långt besök och redovisades i rapporten "Kvinnor på marsch!" (1989). Redan vid pre
This masters' thesis, "Digital Structure and Communicative Politics" (SÖX202, 41- 80, 30 ECTS), authored by Martin Berg, under supervision of Jan-Olof Nilsson, will be presented on seminar 2002-10-07 at the Department of Sociology, Lund University. One of the main concerns in this study is the perception that individuals are able to exceed the subjective reality by means of communica
Genom att skildra 1930-talets och dagens tidsanda avser denna studie belysa hur den svenska folkhemspolitiken ändrat karaktär. Likheter och skillnader mellan de båda tidsandorna beskrivs för att belysa karaktärsändringen. Fokus ligger på områdena familj och bostad, med betoning på den senare. Exempel på likheter är hög arbetslöshet, bostadsbrist, låga nativitetstal, konjunktursvängningar och slago
