Filetype
Det råder idag ingen allmängiltig förklaring på vad fritid är, utan begreppet är mångdimensionellt. Vad som är fritid får sökas hos den enskilde utifrån dennes livssituation och i takt med samhällsomdaningar. Under industrialismen fanns en tydlig gräns mellan arbete och fritid. Vid arbetsdagens slut inträdde fritiden och åt vilken rekreation inför kommande arbetsdag skulle ägnas. Hur ser människor
The divide between the two major paradigms within the scientific study of nationalism, modernism and ethnosymbolism, has increased recently. A significant theoretical shift in the study of nationalism, the relational turn, has undermined the analytical treatment of nations as substantial entities and postmodernist scholars drawing from the modernist paradigm and the relational approach have reject
Denna studie behandlar hur individer upplever och hanterar ett påtvingat arbetsbyte i samband med en företagsnedläggning. Den utgår ifrån de anställda som vid nedläggningen av Volvo Excavators AB i Eslöv blev utan arbete och därefter fann en ny position på arbetsmarknaden. Som underlag har svar från en postenkät och material från semistrukturerade intervjuer använts. Det påtvingade arbetsbytet för
During the turbulent times surrounding the independence of East Timor the writer of this thesis was working in Jakarta with the United Nations High Commissioner for refugees. It was in this position the writer got the idea to study the transformation of East Timor from an occupied territory within the Republic of Indonesia to an independent state, and what the main reasons were for this change to
Denna uppsats tar sin utgångspunkt i social kompetens som ett krav på arbetsmarknaden. Uppsatsens syfte är att ge en djupare förståelse av innebörden av kravet på social kompetens inom arbetslivet. Jag har utifrån detta ställt upp fyra olika frågeställningar som jag har ambitionen att besvara. Dessa frågeställningar berör fyra olika tema, utifrån vilka jag bygger uppsatsens analys kring. De tema j
Vilken syn har man i grundskolan, på individen och individens utveckling? Befrämjar grundskolan eller klarar den av ett erkännande av individen? Vad krävs för att i grundskolan skapa en miljö av erkännande? Vilken möjlighet har individen idag att utvecklas individuellt i den svenska grundskolan på högstadienivå? Dessa frågor har jag med hjälp av ett kvalitativt angreppssätt föresatt mig studera nä
Arbetsberoende är ett nytt och intressant fenomen som skapar allt mer debatt. Vissa hävdar att fenomenet inte finns eller att det drabbar endast vissa yrkesgrupper, andra att det är en samhällssjukdom typisk för vår tid. I denna uppsats redovisar jag en studie jag gjort som framför allt grundar sig på arbetstagares egna upplevelse av arbetsberoende och dess konsekvenser. Uppsatsen grundar sig dels
Bakgrund/Problem: För att vi som individer på bästa sätt skall fungera i relation till vår organisation, och i vår arbetssituation, bör vi tilldelas en möjlighet att anpassa oss till det arbetsklimat som råder. I detta sammanhang utgör den ofta mystifierade organisationskulturen en faktor. Detta fenomen tillsammans med den aktuella företeelsen stress utgör grunden för uppsatsens problemformulering
I Tomelilla kommun har man mer och mer intresserat sig för vad utbildningsanordnarna (Amu Gruppen, Arbetsförmedlingen, Kunskapslyftet, Datorteket och Österlens Folkhögskola) gör för att tillfredsställa kommuninvånarnas behov på arbetsmarknaden. Syftet med mitt arbete är att se vad utbildningsanordnarna gör för att minska könssegregeringen på arbetsmarknaden. Jag har intervjuat fem representanter f
I ett forskningsprojekt som under åren 1997-2000 gjorts om barn, ungdom och idrott ingår denna uppsats som en liten del av helheten. Det är forskare inom humanistiska, medicinska och samhällsvetenskapliga discipliner som tagit initiativ till detta. Jag har tagit del av de första enkätundersökningar som samlats in från föreningar, ledare / tränare, föräldrar och spelare. Mitt syfte var att göra en
Nyckelord: Kultur, Film, Sverige, Invandrare Min studie syftar till att redogöra för vilka kulturella distinktioner som skapas i svenska filmer gjorda av utländska regissörer. Genom en textanalys har jag granskat två filmer och deras skapare, Änglagård av Colin Nutley och Jalla Jalla av Josef Fares. Mer detaljerat utgörs syftet av tre frågeställningar; Hur skildrar de utländska regissörerna Sverig
Dagens arbetsliv är påverkad av den teknologiska utvecklingen och den snabba kommunikationen som ställer stora krav på oss människor. Vår flexibilitet och förmåga att anpassa oss medför att arbetslivet signalerar om stress och utbrändhet. Vi står mitt i en ny era där vi går från ett industrisamhälle till informations- och tjänstesamhälle. Aleksander Perski, stressforskare på Karolinska institutet,
Syftet med följande teoretiska uppsats är att i ett samhälleligt och sociologiskt perspektiv analysera och belysa personalarbetets framväxt och utveckling i Sverige från år 1990-2000. Jag ställer mig följande frågor: Hur har utvecklingen av personalarbetet sett ut under det senaste årtiondet? Vad har hänt med personalfunktionen under 1990-talet? Vad innebär HRM-synsättet? Hur har HRM-debatten sett
Denna studie undersöker hur 10 ungdomar mellan 16 och 25 år ser på roller och hur de antar och utövar roller. De intervjuas kring 14 olika aspekter på rollbegreppet och svaren analyseras kvalitativt. Den teoretiska referensen utgörs av Goffmans teori om jaget och maskerna och Meads teori om den generaliserade andre. Resultaten visar att roller existerar eftersom man alltid är någon i förhållande t
Problem/Bakgrund Med ord, begrepp, metaforer och liknelser skapar vi en bild av vår verklighet. Dessa bilder förmedlar vi vidare till andra för att ska kunna dela verkligheten med dem. Vi försöker genom ord och bilder övertyga andra om det vi upplever. Stamning är ett svårförklarligt besvär och dess nyckfullhet ger en ännu obegripligare bild av stamningen. Behovet av metaforer och liknelser blir d
Bakgrunden till denna uppsats finns att finna i de klassiska sociologiska teoretikerna, som bland annat studerade vilken mening människan lägger i arbetet utifrån den historiska utvecklingen. Denna uppsats tar sitt avstamp i nätverkssamhället, och försöker utreda vilka effekter den nya organiseringen har för formuleringen av ett meningsfullt arbete. Syftet med uppsatsen är att se hur personalen på
Uppsatsen behandlar de två sociala rörelserna FNL- och Attac:s utveckling i Sverige samt vad som ledde fram till de bådas genomslagskraft under 1960- respektive 1990-talet. Centrala begrepp är tidsanda, generationsbegrepp och sociala rörelser. Arbetet består av två delar, en deskriptiv del som innefattar en omfattande teoretisk studie av hur de olika rörelserna yttrar sig beträffande mål, medel, p
