Filtyp
Økonomer har fra den statsvidenskabelige uddannelses oprettelse i 1848 udgjort en central del af den danske moralske elite, forstået som den del af eliten, der har bl.a. uddannelsesmæssige og organisatoriske ressourcer til at påvirke samfundets normative fundament. I artiklen gennemføres en karrierenetværksanalyse af data fra Kraks Blå Bog i perioden 1910-1923 til at skitsere en prosopografi (koll
Exams August 2019 Mon 26/8 14-18 Ed25 ca 50 PSYD11:4 PSYD52:4 PSYK11:2 PEAB08 PSYP13:2 BVGA41:Metod Tue 27/8 14-18 Ed25 ca 50 PSYD11:1 PSYD43:1 PSYD62:1 PSYK11:1 PSYE26:1 PSYP36 BVGA41:Statistik Wed 28/8 14-18 Ed25 ca 50 PSYD21:1 PSYD32:1 PSYD52:1 PSYE15:1 PSYE27:1 PSYP11:1 BVGA41:Sociologi Thu 29/8 14-18 Ed25 ca 50 PSYD11:2 PSYD21:2 PSYD32:2 PSYD43:2 PSYD52:2 PSYE26:2 PSYP56 Fri 30/8 14-18 Ed25
https://www.psy.lu.se/en/sites/psy.lu.se.en/files/pdf-to-word.docx.pdf - 2026-05-24
gnva44-litteraturlista-vt23 Sida 1 av 6 Genusvetenskapliga Institutionen Litteraturlista VT 2023 Litteraturlista GNVA44 Genusvetenskap: Fortsättningskurs – Genus, makt och kultur 30 hp Delkurs 1: Feminismens filosofiska rum, 7,5 hp Butler, Judith (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. (182 s) de Beauvoir, Simone (2012 [1986]). Det andra könet. Stockholm: No
https://www.genus.lu.se/sites/genus.lu.se/files/2022-12/gnva44-litteraturlista-vt23.pdf - 2026-05-24
gnva44-litteraturlista-vt23 Sida 1 av 6 Genusvetenskapliga Institutionen Litteraturlista VT 2024 Litteraturlista GNVA44 Genusvetenskap: Fortsättningskurs – Genus, makt och kultur 30 hp Delkurs 1: Feminismens filosofiska rum, 7,5 hp Butler, Judith (2007). Genustrubbel: Feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos. (182 s) de Beauvoir, Simone (2012 [1986]). Det andra könet. Stockholm: No
https://www.genus.lu.se/sites/genus.lu.se/files/2023-12/GNVA44-litteraturlista-vt24.pdf - 2026-05-24
Litteraturlista GNVA44 Genusvetenskap: Fortsättningskurs - Genus, makt och kultur Litteraturlista för GNVA44, Genusvetenskap: Fortsättningskurs - Genus, makt och kultur gällande från och med vårterminen 2025 Litteraturlistan är fastställd av Institutionsstyrelsen för Genusvetenskap 2024-10-23 att gälla från och med 2024-10-23 Delkurs 1: Feminismens filosofiska rum, 7,5 hp Butler, Judith (2007). Ge
https://www.genus.lu.se/sites/genus.lu.se/files/2025-11/GNVA44%20%20Litteraturlista%20VT26.pdf - 2026-05-24
Fast egendom, i dagligt tal mark, representerar stora sociala och ekonomiska värden för dess innehavare. Samtidigt har samhället i form av stat och kommun alltid haft ett intresse av att kunna ta privat mark i anspråk för gemensamma anläggningar som vägar, el- och telefonledningar och olika former av skyddade områden. För detta betalar samhället ut ersättningar till de berörda fastighetsägarna. Ri
Om ett aktiebolag är part i en rättegång och bolaget sedermera går i konkurs så har konkursförvaltaren rätt att träda in i rättegången. Rör tvisten en tillgång så får konkursboet överta bolagets talan, 3 kap. 9 § konkurslag (1987:672), (KL). Rör tvisten däremot en fordran så träder konkursboet in i processen som bolagets medpart, 3 kap. 9 § andra stycket KL. Således ges konkursboet en möjlighet, i
Kritik har framförts i den allmänna debatten, om att domstolar schablonmässigt förordnar om umgänge för små barn, utan att ta hänsyn till dessa barns utveckling och behov. Med anledning av detta utförde Barnombudsmannen 1998 en undersökning av ett antal tingsrätters samtliga umgängestvister, gällande barn under tre år. Uppsatsen tar sitt avstamp och utgår ifrån Barnombudsmannens undersökning och d
Den operativa miljötillsynen, d.v.s. den tillsyn som utövas direkt gentemot den som bedriver en verksamhet eller vidtar en åtgärd, sköts i Sverige i hu-vudsak av kommunerna. Även länsstyrelserna och en del centrala myndig-heter har ett visst operativ tillsynsansvar. Tillsynen sköts inte på ett för mil-jön tillfredsställande sätt. Det praktiska tillsynsarbetet bedrivs på helt skilda sätt i olika ko
I syfte att möjliggöra ett barns umgänge med en förälder kan ibland rätten behöva ställa upp vissa villkor inför genomförandet av det, detta som ett sätt att förebygga att barnet far illa av umgänget. En vanlig metod att tillvarata barnets bästa i en sådan situation är att domstolen föreskriver att umgänget ska ske i närvaro av en kontaktperson som socialnämnden utser. Det faktiska tillvägagångssä
Ursprunget till Europeiska Unionen står att finna i en vilja att bibehålla fred i Europa. För att unionen ska fortleva och stärkas har man bestämt att upprätta en gemensam marknad för att på så sätt skapa ömsesidiga behov mellan unionens medlemsstater. En gemensam marknad kräver fri rörlighet för varor, kapital och tjänster. Dessa friheter har man kommit överens om i och med Romfördraget. Friheter
Att värdera fakta i målet - bevisvärdering - är och har alltid varit ett centralt moment inom rättsskipningen. Om vi ser på utvecklingen under en längre tidsperiod, kan vi nog även påstå att dess betydelse i processen ökat. I stora drag berättar skuldprövningens historia om en utveckling bort från religiösa föreställningar om skuld via den legala bevisprövningen i 1734 års lag, som mekaniskt knöt
Skatteverket började i januari 2007 att publicera vad verket anser vara felaktiga skatteupplägg. Med dessa publiceringar avser Skatteverket att avskräcka privatpersoner och företag från att ge sig in i dessa, enligt verket, ''tvivelaktiga och avancerade skatteupplägg''. Ett av de skatteupplägg som Skatteverket har bedömt vara felaktigt är ''Kringgående av 3:12-systemet'
Arbetet tar sin utgångspunkt i gränsområdet mellan immaterialrätten och konkurrensrätten. Syftet är att analysera en rad konsekvenser för parallell-importen av märkta varor efter introduktionen av regional konsumtion i Europa. Arbetet utreder den närmare betydelsen av konsumtionskriterierna i Varumärkesdirektivet artikel 7 samt fördelningen av bevisbördan för kriterierna. Arbetet avslutas med en u
Det är i svensk rätt tillåtet att ge ut aktier med olika röstvärde. Ingen aktie får emellertid ha ett röstvärde som överstiger tio gånger röstvärdet för en annan aktie (3 kap. 3 § ABL). Aktiebolag som före 1944 givit ut aktier med större röstvärdesskillnader än 1:10 får dock, med stöd av ABL:s övergångsbestämmelser, fortsätta att ge ut aktier med denna röstvärdeskillnad. Detta har bl.a. lett till
