Sökresultat

Sveriges riksdagsval är också EU-val. Det eller de partier som bildar regering lägger varje vecka Sveriges röst på nya EU-gemensamma beslut som blir svenska lagar. Den som lägger sin röst på ett parti i ett riksdagsval avger därmed också en politisk viljeyttring som kan påverka dessa beslut. I projektet EU i riksdagsvalet har vi varit nyfikna på hur lätt det är som väljare att bilda sig en uppfatt

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/eu-i-riksdagsvalet-2018 - 2026-05-23

Behövs tydligare EU-gemensamma regler för att minska påverkan från läkemedel i miljön? Läkemedelsrester i miljön har blivit ett allt större problem, framför allt ur ett djurhälsoperspektiv där exempelvis fiskar och andra vattenlevande djur påverkas negativt både i sin utveckling och i sina naturliga beteenden. I förlängningen riskerar även utsläppen att påverka människors hälsa. Som en del i omstä

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/lakemedel-i-miljon - 2026-05-23

Ska hållbarhetskrav och krav på koldioxidsnåla investeringar inkluderas i den EU-gemensamma tillsynen av banker och investerare? I takt med att klimatförändring och resursutnyttjande trappas upp framträder också behovet av en hållbar utveckling allt tydligare. För att uppnå detta mål krävs insatser från flera håll. EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om en handlingsplan i syfte att omarbeta

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/gron-finansmarknad - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer förändra det sätt på vilket plastprodukter utformas, tillverkas, används och återvinns i EU? Årligen slängs 25 miljoner ton plastförpackningar i Europa. Mindre än 30 procent av dem återvinns. I stället hamnar plasten på soptippar och i haven, vilket får både kända och hittills okända konsekvenser för djur och för människor. EU-kommissionen har lagt fram en strategi som rikta

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/miljo/plast-i-miljon - 2026-05-23

Ska EU-ländernas gemensamma mål för energieffektivitet skärpas och inkludera krav på elföretag att bidra till minskad energianvändning hos konsumenterna? Som ett led i arbetet mot en hållbar energiåtgång i Europa har kommissionen lagt fram ett förslag om mer ambitiösa energieffektivitetsmål. Förslaget är ett steg i arbetet mot 2030 års energi- och klimatmål, och innebär att EU:s medlemsstater ska

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/energibesparingar - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer fasa ut statliga subventioner till kraftverk, stödja energisamhällen med lokalt producerad el, och stärka konsumenträttigheterna inom den gemensamma elmarknaden? EU-samarbetet innefattar gemensamma regler för produktion och leverans av elektricitet. Nu har kommissionen lagt fram ett förslag för att fasa ut statliga subventioner till kraftverk och ytterligare harmonisera den

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/elmarknaden - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer skärpa det befintliga regelverket för naturgasledningar till och från länder utanför EU? Sedan 2009 finns ett EU-gemensamt regelverk för den gemensamma inre gasmarknaden, som bl a omfattar regler för gasrörledningar som leder från eller till EU-området. Nu vill EU-kommissionen omarbeta regelverket för att öka transparensen kring prissättning, förtydliga ägar- och konkurrensf

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/naturgas - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer stärka sin riskberedskap genom att utforma gemensamma regler och procedurer för krishantering vid händelser som riskerar att slå ut elnäten, som till exempel extrema väderförhållanden, bränslebrist eller cyberattacker? Vid händelse av extrema väderförhållanden, bränslebrist eller cyberattacker är riskberedskapen inom elsektorn av varierande karaktär inom EU:s medlemsstater.

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/energi/riskberedskap - 2026-05-23

Ska de EU-länder som fördjupar sitt försvarssamarbete (inklusive Sverige) skapa minimiregler för till exempel hur stor andel av försvarsbudgeten som ska gå till nya försvarsinvesteringar, forskning och utveckling? Sedan 2003 har EU-länderna gemensamt genomfört ett 30-tal civila och militära fredsfrämjande operationer, på tre kontinenter. I december 2017 beslöt de flesta EU-länderna, inklusive Sver

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/sakerhet-och-forsvar/fordjupat-forsvarssamarbete - 2026-05-23

Bör EU-länderna gemensamt stärka arbetet mot cyberhot genom att öka resurserna och utvidga befogenheterna för EU:s gemensamma cybersäkerhetsbyrå? I dagens Europa utgör nätattacker, propaganda och fake news överhängande politiska hot. Med anledning av detta har kommissionen väckt förslag om att stärka befogenheterna hos EU:s gemensamma cybersäkerhetsbyrå. Tidigare har byrån haft en rådgivande roll,

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/sakerhet-och-forsvar/cybersakerhet - 2026-05-23

Ska EU-länderna öka den gemensamma finansieringen av fredsfrämjande operationer? Enligt EU:s fördrag får unionens budget inte användas för finansiering av EU:s militära fredsfrämjande operationer, som ofta utförs på FN:s uppdrag i andra delar av världen. Idag finansieras de till största delen av de medlemsländer som väljer att bidra med trupp och utrustning, och i mer begränsad omfattning av en ge

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/sakerhet-och-forsvar/finansiering-av-operationer - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer gemensamt förbättra funktionshindrades tillgång till produkter och tjänster inom utbildnings- och yrkeslivet? Svårtillgängliga produkter och tjänster, i kombination med yrkes- och utbildningsmässiga barriärer, är två exempel på hinder som funktionshindrade möter i vardagen. Som ett led i arbetet med att stärka social delaktighet inom unionen har kommissionen lagt fram ett fö

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/funktionshinder - 2026-05-23

Ska de nationella socialförsäkringssystemen samordnas bättre inom EU för att skydda sociala rättigheter för de som flyttar inom Europa? Omkring 14 miljoner människor inom EU bor inte i det land där de har medborgarskap. Det är en siffra som både innefattar utstationerade arbetstagare och arbetslösa människor. Eftersom det råder stora skillnader mellan socialförsäkringssystemen uppkommer ibland okl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/bidrag - 2026-05-23

Bör kvinnors ställning på arbetsmarknaden stärkas genom EU-gemensamma minimiregler för exempelvis pappaledighet och mer flexibla arbetsformer? Under det senaste decenniet har utvecklingen på EU:s arbetsmarknad inneburit svårigheter för många föräldrar, särskilt kvinnor, att balansera arbete och privatliv. Kommissionen vill därför omarbeta EU:s tidigare regelverk för föräldraledighet för att bättre

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/foraldraledighet - 2026-05-23

Ska yrkesverksamma inom EU erbjudas ett säkert och förmånligt paneuropeiskt komplement för att spara pengar till pensionen? I takt med att Europas befolkning blir allt äldre har de nationella pensionssystemen blivit utsatta för allt större tryck. Detta har medfört krav på omstruktureringar av systemen, vilket har gjort dem mindre förmånliga för den enskilde individen i flertalet länder i Europa. D

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/pensioner - 2026-05-23

Ska ramarna för den europeiska solidaritetskåren få tydligare fastställda målsättningar och budget? År 2016 togs ett beslut om att lansera Europeiska solidaritetskåren. Syftet var att skapa möjligheter för unga att volontärarbeta inom ramarna för samhällsnyttiga projekt, såväl inom sina hemländer som utomlands. Kommissionen vill nu i lag förtydliga ramarna för kåren. Förslaget rör perioden 2018 ti

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/ungas-sysselsattning - 2026-05-23

Ska en ny EU-gemensam arbetsmyndighet skapas för att ge ökat stöd till arbetstagare som flyttar mellan EU-länder? Det senaste decenniet har antalet människor som arbetar i ett annat EU-land än det som de har medborgarskap i nästan fördubblats. Kommissionen vill inrätta en ny arbetsmyndighet för att underlätta för dessa arbetstagare. Myndigheten ska kunna informera enskilda och företag om lediga pl

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/arbetsmyndighet - 2026-05-23

Finns det behov av ett starkare EU-omfattande skydd för visselblåsare? Flera uppmärksammade avslöjanden den senaste åren, som Panamadokumenten, Luxleaks och nu senast Cambridge Analytica, visar vilken genomslagskraft visselblåsare har i arbetet med att bekämpa olaglig verksamhet och missförhållanden på arbetsplatser. Det skydd som visselblåsare kan erbjudas är däremot ibland både godtyckligt och b

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/social-trygghet/visselblasare - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer utforma ett permanent och standardiserat förfarande för vidarebosättning av flyktingar? I september 2015 beslutade EU:s medlemsländer att införa ett tillfälligt system för omplacering av flyktingar från Italien och Grekland till andra medlemsländer som grundar sig i principen om solidaritet inom den gemensamma asylpolitiken. Vid sidan av systemet för omplacering av de flykti

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/vidarebosattning - 2026-05-23

Ska EU:s medlemsländer införa en omflyttningsmekanism för att skapa en jämnare fördelning av ansvar för asylsökande inom unionen? Som ett led i arbetet med att reformera EU:s gemensamma asylpolitik har kommissionen presenterat ett förslag för att effektivisera och komplettera den befintliga så kallade Dublinförordningen. Förslaget innefattar en omfördelningsmekanism som är tänkt att användas i utj

https://www.cfe.lu.se/verksamhet/eu-i-riksdagsvalet/resultatet-fran-2018/migration/omfordelning-av-asylsokande - 2026-05-23