lu.se

Institutionen för arkeologi och antikens historia

Humanistiska och teologiska fakulteterna | Lunds universitet

Forskningsprojekt om trespråkighet

2006-06-08

Syzanne Schlyter, professor i romanska språk, Christine Bozier, doktor i franska, och Gizela Håkansson, professor i lingvistik, samtliga vid SOL samt Anna Flyman Mattsson, lektor vid högskolan i Kristianstad, deltar i ett unikt forskningsprojekt om trespråkighet.

Bakgrunden till projektet beskriver forskargruppen på följande sätt:

”I dagens Europa är flerspråkighet nödvändig, om EUs mål för fri rörlighet över nationsgränser ska uppnås. Även oberoende av EUs påbud blir dagens samhället alltmer internationellt och man bildar familj över nations- och språkgränser. På grund av dessa flerspråkiga familjer, och eftersom språkforskningen har visat att barn under gynnsamma omständigheter kan lära sig nya språk betydligt lättare än äldre ungdomar eller vuxna, så har man nu i de flesta europeiska länder inrättat flerspråkiga skolor och förskolor. Forskningen om dessa visar att tidig inlärning, i åldern kring 4-6 år, är ett absolut överlägset sätt att lära sig fler språk på. Det är dock ännu oklart vilka miljöer, arbetssätt och samtalsformer som är de bästa för att flerspråkigheten ska utvecklas optimalt. Målet med projektet är att se hur den flerspråkiga kompetensen hanteras och utvecklas hos barn i en trespråkig förskola (Bilingual Montessori School of Lund), där skolans språk är svenska, franska och engelska. Vi vill undersöka denna mångfacetterade kompetens hos barnen i deras interaktion med de andra barnen och med lärarna, dvs beskriva deras samtalsmönster på de olika språken och med de olika personerna i deras omgivning. Detta för att se vilken typ av interaktioner och aktiviteter som gör det möjligt för barnen att kommunicera väl och därmed utveckla sina språk. Eftersom dessa interaktioner kan ske på tre olika språk, kommer barnen att ställas inför valet vilket språk det väljer till vilken person, och det kommer även att uppstå en hel del av vad som uppfattas som ’språkblandningar’, men som vi snarare kallar en typ av ’kodväxlingar’. Därför ska även kodväxlingar och språkval undersökas, framför allt i deras roll som kommunikationsstrategier. Studien blir longitudinell och observationerna sträcker sig över två år. Den är rent ekologisk, genom att barnen spelas in i den naturliga förskolemiljön med hjälp av trådlösa mikrofoner. Det grammatiska och lexikala utvecklingsnivån på varje språk bedöms på grundval av dessa inspelningar. Studien är ett led i forskningen kring flerspråkiga skolor i Europa och hur tidig inlärning/ utveckling av språk sker, och kan därmed få viktiga praktiska konsekvenser.”

Catta Torhell

Senaste nyheterna

Kenth Hansen spikar sin avhandling i historisk arkeologi
2020-04-20
”Medeltida stadsaristokrati: världsligt frälse i de skånska landskapens städer.”

Arkeologisk turiststråk växer fram i järnåldersmänniskornas spår
2020-02-27
Efter ett och ett halvt år börjar det arkeologiska EU­-­­sam­arbetet ArcheoBalt bära frukt. ...

Partikelacceleratorer avslöjar nya detaljer om kulturarvet
2020-02-12
De nya forskningsanläggningarna i Lund, MAX IV och ESS, erbjuder kraftfulla analyser och en ...

Penelope Davies - Ny gästprofessor vid institutionen
2020-02-04
Institutionen har glädjen att välkomna Penelope Davies som Hedda Andersson-professor! ...

Gribshunden excavation Brendan Foley, Brett Seymour
2019-12-19
Tema för det tionde numret av Gränsløs är skeppsvraket Gribshunden, även kallat Griffen, ...

Fler nyheter